Bank of England igång med "quantitative easing"
Många gånger har jag skrivit om vilka åtgärder en centralbank kan ta till när man sänkt styräntan till 0% eller däromkring. Detta är nu verklighet även i Europa. Som första europeiska centralbank har nu Bank of England påbörjat ett proram för quantitative easing. Olika definitioner av quantitative easing förekommer, men i detta inlägg menar jag centralbanksköp av tillgångar som betalas med nya centralbankspengar i syfte att öka penningmängden alternativt göra penningmängden mer likvid1.
Mitt första inlägg i ämnet kan läsas här, och det Bank of England gör nu handlar om det jag beskriver i den artikeln. Jag har skrivit efterföljande inlägg här och här. Martin Flodén på ekonomistas.se har skrivit om ämnet bland annat här.
Bank of England började idag med att köpa statsobligationer med en löptid mellan 5 och 10 år till ett värde av ca 2 miljarder pund och programmet har totalt en ram om 75 miljarder pund. Man köper obligationerna med nya centralbankspengar och centralbankens balansräkning kommer därför att växa, med nya tillgångar i form av statspapper och nya skulder i form av mer centralbanksreserver för bankerna.
Målet är dubbelt; dels ökar man likviditeten för bankernas tillgångar, genom att längre obligationer byts mot centralbanksreserver, och dels sänker man marknadsräntorna på längre löptider, vilket också har en stimulerande effekt. En bieffekt av att utbudet av brittiska statspapper minskas är förstås också att marknadssituationen för andra statspapper, inklusive de svenska, förändras.
figur 1. De 5-åriga brittiska statsobligationsräntorna dök efter att programmet presenterades. Det ska bli intressant att följa hur de brittiska räntorna påverkas av programmet framöver.
figur 2. Även i förhållande till den tyska räntan föll den brittiska 5-årsräntan brant efter beskedet.
Att köpa långa statspapper är ett naturligt och relativt okontroversiellt första steg i termer av quantitative easing. Centralbanken slipper välja mellan olika riskfyllda obligationer och skapar relativt lite oreda genom att endast agera i ett stabilt marknadssegment med god likviditet. Centralbanken kan senare enkelt sälja tillbaka obligationerna ifall man vill återta de extra reserver man tillfört systemet utan att riskera allt för stora störningar på marknaderna. Kreditförluster slipper man också fundera över.
Åtgärden är alltså en ganska ofarlig form av quantitative easing och därmed har den också begränsad kraft. De papper man köper är redan väldigt likvida så en banks likviditetssituation förändras inte dramatiskt av att man kan byta statspapper mot centralbankspengar.
Det är inte heller självklart att de lägre räntorna på statsobligationer nödvändigtvis leder till samma förändring av räntorna för andra räntepapper än statens. Effekten på den reala ekonomin kan därför bli relativt begränsad även vid ganska stora obligationsköp.
Samtidigt som målet för detta program i första hand är att köpa statspapper har Bank of England dock också beslutat att som en del av programmet få genomföra köp av företagscertifikat och företagsobligationer. Ett program för detta lanserades av Bank of England redan tidigare, men då inte som en del av quantitative easing med ett uttalat syfte att förse bankerna med med centralbankspengar, utan med syftet att hantera de störningar som förekommer på marknaderna för skuldbevis utgivna av företagssektorn.
Ifall köpen av statspapper inte ger tillräcklig effekt kan man utöka köpen av andra räntebärande värdepapper, vilket vore en mer potent men också riskfylld medicin i och med att marknadens likviditetsposition förstärks genom att mindre likvida företagspapper byts mot högpotenta centralbankspengar. Dessutom skulle dessa köp ge en mer direkt effekt på företagens räntebetalningar.
Även i Sverige har vi haft diskussioner gällande hur vi kan hjälpa marknaden för företagscertifikat, men ännu nöjt oss med någorlunda konventionella metoder, såsom att Riksbankens motparter kan belåna företagscertifikat via speciella auktioner. Detta program har mött begränsat intresse, men vi har ännu inte gått över till rena köp av företagscertifikat i marknaden, vilket är en möjlighet jag diskuterat bland annat här och här.
Imorgon är det dags för februari-KPI och det ska bli intressant att se hur tydligt man kan se effekter av kronförsvagningen. Kronförsvagningen minskar risken för att Riksbanken ska behöva ta till de åtgärder Bank of England nu tar till.
1Med att göra penningmängden mer likvid menar jag att man köper värdepapper som visserligen redan skulle kunna ingå i en penningmängdsdefinition, men ändå inte är alls lika likvida som centralbankspengar, vilket innebär att likviditeten totalt ökar.
Jag undrar dock vad som skulle hända på sikt om man tar till denna metod. Tanken är ju att man ökar likviditeten, vilket i normalfallet om jag inte missförstått det borde öka penningmängden totalt eftersom bankerna har mer reserver att låna ut (märk väl att vi inte har normalfall nu). Om penningmängden ökar kommer detta i förlängningen leda till ökad prisnivå på sikt, om man inte när man köper tillbaka obligationerna drar tillbaka sedlarna från marknaden. Jag menar alltså att det kan vara ett bra sätt att öka likviden kortsiktigt, men om man sedan låter de nytryckta sedlarna fortsätta cirkulera borde det skapa inflation.
Min fråga blir då, säger de något om att det endast är en tillfällig likvidökning, eller är det osagt? Ser man till exempel på Sverige idag har vi haft en ökning av penningmängden de senaste åren som är oerhört hög. Finns det ingen risk att, om man gör likadant i Sverige, späda på bubblan än mer och bygga upp en ny kris?
Posted by Jakob on mars 11, 2009 at 10:38 em CET #
Jakob:
Syftet är just att höja inflationen (och ännu mer att höja inflationsförväntningarna); detta är alltså inte en oönskad bieffekt, utan det man är ute efter, på grund av rädsla för deflation. Det Bank of England i första hand är rädd för är inte att åtgärderna ger för mycket inflation, utan för lite inflation.
Som du är inne på så finns risken att inflationen inte får fart av detta. Speciellt gäller detta ifall marknaden redan från början ges förväntningar om att tillskottet är tillfälligt. Centralbanken vill därför absolut inte betona att det är en tillfällig åtgärd som tas tillbaka när inflationen stigit, utan snarare få det att se ut som en långsiktig åtgärd, så att man får upp inflationsförväntningarna.
Ifall inflationen stiger så kommer man dock att dra tillbaka likviditet från marknaden och höja räntan. Just detta, att man förväntar sig att åtgärderna är tillfälliga, minskar dramatiskt effektiviteten i åtgärderna (minskar höjningen av inflationsförväntningarna). Ett sätt att bemöta det vore ett långsiktigt inflationsmål som innebär att centralbanken säger att man tillåter högre inflation ett tag.
Risken finns absolut att man när man försöker hantera denna kris lägger grunden för nästa.
Posted by Sloped Mind on mars 11, 2009 at 10:56 em CET #
Jag har ingen god syn över Storbritanniens penningpolitik, varför jag överhuvudtaget inte kan uttala mig om den saken. Det jag försökte göra var att dra paralleller till vad som skulle hända om Sverige gjorde samma sak.
Sveriges M3 har varit nio procent i genomsnitt de senaste sex åren. Under 2008 ökade penningmängden med 8 procent, och det var ett dåligt år. 2007, som i genomsnitt var ett bra år, hade en ökning i M3 på 18 procent. Min poäng var väl någonstans att man bör vara försiktig med de kortsiktiga åtgärderna så att de i förlängningen inte de långsiktiga effekterna försämrar mer än de kortsiktiga effekterna förbättrar. Problemet som jag ser det är att centralbanker överlag har en tendens att vara väldigt aktiva med en expansiv penningpolitik när det går dåligt, men vara relativt slapphänta när det går bra.
Hur som helst måste jag ge dig en stor eloge till att du svarade så snabbt såhär på kvällstvisten :)
Posted by Jakob on mars 11, 2009 at 11:47 em CET #
Som självutnämnd representant för lekmannaekonomernas Österrike-falang vill jag starkt ifrågasätta det Bank of England nu gör. För mig ser det helt enkelt ut som att de tar fram sedelpressen för att stimulera ekonomin. Samma sak har väl diskuterats i USA - stämmer det?
Precis som Jakob undrar jag vad som händer när det hela vänder - är det verkligen så enkelt att dra tillbaka likviditet från marknaden? Hur lång tid tar det för såna här saker att få genomslag? Är inte risken ganska stor för att man får en "hawaii-ekonomi" (uttrycket lånat från hockeyns värld) där det svänger upp och ner, utan långsiktig stabilitet?
Och nu när jag ändå är igång: i ett annat inlägg skriver du om stimulans på utbudssidan kontra stimulans på efterfrågesidan. Jag skulle vilja höra mer om din syn på att inte stimulera alls, som de flesta från Österrike-skolan nu gör. Du verkar övertygad om att någon form av stimulans är bra, nej?
Posted by Jay-D on mars 12, 2009 at 03:40 em CET #
Hej Sloped Mind, och fortsatt tack för din goda blogg. Den var nere ett tag för några dagar sen, blev orolig att du lagt ner, kul att se att den är tillbaka.
Jag önskar bara att en så pass kunnig person som du kommit lite mer från "Austrian Economics". Hittills är det väl den skolan som förutsett problemen som vi nu står inför?
För mig känns det inte rätt att försöka microstyra ekonomin här och lite där. Expandera, kontrahera. Sänk ränta, blås lite här och pumpa in lite papperspengar där.. Försöka hålla igång inflation, oopps det blev för mycket osv osv..
För mig framstår det som att det behövs ett nytt system. Korthuset började byggas -71. Det här är inte stabilt och verkar bli värre..
It´s an honor to be
\PD ;)
Posted by \PD on mars 12, 2009 at 10:41 em CET #
PD:
Nejdå, sajten är absolut inte på väg bort i brådrasket, så ifall den är nere någon gång är det bara tekniska problem. Vi hade ett längre strömavbrott vilket tyvärr tog ner sajten ett tag.
Jay-D och PD, jag delar er oro för de risker ni beskriver, även om jag kanske är lite mer optimistisk kring möjligheterna att undvika en allt för tråkig utveckling. De metoder man tar till i Storbritannien är riskfyllda och vi ska hoppas att vi slipper ta till dem i Sverige.
Vad gäller den Österrikiska skolan och stimulans så är det en mycket intressant diskussion som jag hoppas jag får tid med att fördjupa mig i vid senare tillfälle. Jag håller med Österrikarna om att statlig stimulans ofta leder fel och har motsatt mig bland annat statens kapitalinjektioner i solida banker, samt regeringens rop på bankerna att låna ut mer, då det riskerar att leda till oansvarsfull långivning, som orsakat mycket av dagens kris. Vi har också hemska historiska erfarenheter av försök till ständig stimulans och vad det leder till. Samtidigt har vi än så länge rimligt goda erfarenheter vad gäller en oberoende centralbanks möjlighet att kontrollera inflationstakten via ett inflationsmål och penningpolitik.
Med stimulans behöver man dock inte bara mena penningpolitisk stimulans. Permanent sänkta skatter kan stimulera ekonomin men är knappast något som Österrikare motsätter sig.
Posted by Sloped Mind on mars 12, 2009 at 11:36 em CET #
Tack för ditt svar. :-) Ser gärna fram mot ett inlägg där du diskuterar den s.k. Österrikiska skolan.
Ja, den Österrikiske skolan vill väl att marknaden ska sköta sig mer själv. Generellt vill man väl ha mindre mikrostyrning, men givetvis grundregler som inte kan blåsas upp, sunda "spelregler" etc. Mindre skatter anser man väl är bra för det torde innebära mindre myndighetsstyrning här och där, mindre byråkrati. Kostsamt att ha massa pappersvändare etc (varför betala löner till folk som ska försöka reglera och trixa med penningpolitik tex, något som markanden kan sköta själv etc). Man vill väl att marknaden ska reglera sig själv och att "inkompetens" inte ska löna sig på bekostnad av andra.
Individen får ta mer ansvar helt enkelt.
Det finns givetvis för och nackdelar att diskutera.
Idag tycker nog "marknaden" att det är svårt att förutsäga vad som kommer ske. Någon kan dra undan mattan rätt som det är. Inte samma spelregler för alla etc.
Ser framemot din syn på det "hela". Komplext och svårt ämne :-)
Vänligen \PD
Posted by \PD on mars 13, 2009 at 01:03 em CET #
Tackar också för svaret! Och ser fram emot vidare utläggningar om Österrike-skolan.
Det här är numera en blogg jag inte släpper med blicken. Keep it up!
Posted by Jay-D on mars 13, 2009 at 01:44 em CET #