Jakten på dollarlikviditet över?

Ett av krisens teman har varit dramatiska växelkursförändringar. Dessa kursförändringar har delvis hängt ihop med dramatiska förändringar i synen på framtida räntor, vilket påverkat var den som vill ha låg eller hög ränta bör låna eller spara sina pengar. Utöver detta har växelkursförändringar också skett som ett resultat av en flykt till större valutor (som dollarn och euron) och till valutor med rykte av sig som stabila (såsom Schweizerfrancen), samt en flykt från valutor med upplevda problem, såsom SEK, med sin koppling till baltikum-ekonomierna via svenska banker.

Dessutom hade vi under en period under krisens värsta tid en rörelse till USD skapad av en dollar-likviditetsjakt, vilket jag skrev om bland annat här. Många aktörer hade ett behov av att täcka förluster och andra åtaganden i USD, samtidigt som upplåning i USD var svår att genomföra. Man fick då låna i andra valutor med fungerande kreditmarknader, såsom den svenska, och växla till sig USD, vilket drev dollarkursen. Ett intressant tecken på tillståndet på finansmarknaderna är därför att se huruvida detta förhållande förändrats.

[Read More]

Permalink     7 Comments

Inför räntemötet

Den 10 februari håller Riksbanken årets första penningpolitiska möte. Efter det förra mötets kraftiga sänkning väntas ytterligare en sänkning denna gång.

Just nu befinner vi oss dock i en penningpolitiskt något mer komplicerad situation än vid det senaste penningpolitiska mötet. Då pekade alla kurvor åt samma håll; konjunkturen försämrades mycket snabbt, varslen duggade tätt, priserna på allt från råvaror till aktier föll snabbt och kreditmarknaderna fungerade riktigt dålig. Dessutom var räntan i utgångsläget då ganska hög. Samtliga dessa faktorer gjorde en mycket stor sänkning önskvärd. Nu ser situationen lite annorlunda ut och jag vill i detta inlägg ge min syn på det kommande beslutet.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Riksbanken visar prov på flexibilitet och sänker ordentligt

Ibland undrar jag varför jag ifrågasätter Riksbanken hela tiden, när de ändå hela tiden tycks göra rätt till slut. Det tycks som att Riksbanken varje gång jag kritiserat dem, snabbt lyckas återställa förtroendet, i varje fall sedan de gav upp räntehöjningspolitiken som de förde mitt under en kraftig inbromsning av ekonomin och tydliga indikationer på fallande inflationstakt.

Enligt min mening gjorde Riksbanken helt rätt med sin sänkning idag.

Väldigt förenklat kan man säga att det fanns två möjliga alternativ. Antingen kunde man genomföra en något begränsad sänkning och peka ut att man ser fler sänkningar framöver, eller så kunde man fatta beslut idag om hela den sänkning man i dagsläget bedömer behövs.

Ödmjuk som jag är så vill jag påstå att det första tankesättet är helt fel. Jag diskuterar varför i detta inlägg.

[Read More]

Permalink     2 Comments

Krisen och Riksbankens balansräkning

Ett sätt att närma sig Riksbankens verksamhet är att titta på deras balansräkning. Liksom för andra organisationer kan man på balansräkningen se vilka tillgångar och skulder Riksbanken har, och i Riksbankens fall är dessa tillgångar och skulder centrala delar av det svenska monetära systemet.

Krisen har dramatiskt förändrat Riksbankens balansräkning. Jag studerar hur i detta inlägg.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Stor sänkning förväntas efter flyttat möte

Efter att Riksbanken beslutat att flytta det penningpolitiska mötet till imorgon, och också valt att ställa in det ordinarie mötet, så förväntas en stor sänkning presenteras på torsdag.

Enligt SME Direkts enkät tror 15 av 24 deltagande analytiker på en sänkning på 100 baspunkter. Sju bedömare tror på en sänkning med 75 baspunkter, medan en tror på 50 baspunkter och en på 125 baspunkter. Rörelserna på räntemarknaden efter meddelandet om förändrat datum visar att man nu förväntar sig en mycket kraftig sänkning. Bland annat kan man notera att fixingen för STIBOR 3M idag hamnade hela 45,3 baspunkter lägre än igår, på 3,9%. Det är en mycket dramatisk förändring på en dag.

[Read More]

Permalink     5 Comments

Om varför det behövs en stor sänkning nu

Riksbanken står inför ett räntebeslut, om inte förr så i varje fall vid sitt ordinarie möte den 16 december.

Hur ska man då resonera kring krisen, den snabbt utdöende inflationen och risken för att vi ser deflation på KPI-nivån under nästa sommar?

De enormt snabba fallen för råvarupriser skapar flera utmaningar. Dels kommer vi få se ett dramatiskt fall för KPI-inflationen på kort sikt, dels finns risken att man vid en svår lågkonjunktur (som vi är i eller går mot) får se prisfallen sprida sig snabbt till andra sektorer. Dessutom finns alltid risken för att stora förändringar fortsätter även när priserna vänt. Mycket snabba prisfall kan alltså följas av en period av snabb återhämtning för priserna.

Allt detta innebär utmaningar för penningpolitiken. En slutsats av dessa mycket kraftiga prisförändringarna bör vara att man också behöver justera räntan kraftigare och att man behöver genomföra förändringarna med mycket bättre tajming. Risken är annars stor att ränteförändringarna förstärker snarare än minskar svängningarna.

Att avvakta och se ifall en spridning sker fungerar inte. Penningpolitikens svårighet utgörs i första hand av tidsfaktorn. När vi tittar på KPI-inflationen ser vi hur priserna rört sig under en tidsperiod som började för ca 13 månader sedan och slutade för ca 1 månad sedan. Ränteförändringar vi bestämmer oss för idag når sitt fulla genomslag om kanske 18-24 månader. Vi börjar kanske redan närma oss den tidpunkt då det blir för sent att sänka räntorna för denna gång. Om vi genomför stora räntesänkningar under nästa sommar, så kommer dessa att innebära högre inflation under 2011. Behöver vi högre inflation då? Det är långt ifrån säkert.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Svalnande intresse för 3-månaderslån i kronor

Idag genomfördes en av de auktioner av 3-månaderslån som Riksbanken regelbundet kommer att erbjuda de penningpolitiska motparterna. Jag skrev om formaliseringen av detta program här.

Intresset var svalare än tidigare och bud på endast 3,5 miljarder av möjliga 80 miljarder inkom.

Vid den första auktionen av detta slag, den 6 oktober, inkom bud på totalt 115 miljarder och räntan hamnade på 5,4% (repo + 65 punkter). Vid den andra auktionen, den 8 oktober, denna gång av 6-månaderskrediter, inkom bud på totalt 66,5 miljarder och räntan hamnade på 4,65%, eller reporäntan + 40 punkter, vilket också var minimiräntan för auktionen efter att den justerats ned med 50 baspunkter på grund av reporäntesänkningen. Vid den tredje auktionen, den 16 oktober, inkom bud på 13,5 miljarder till en ränta på minimiräntan, repo + 25 punkter, och idag, vid den fjärde auktionen, inkom bud på endast 3,5 miljarder och räntan hamnade förstås på minimiräntan.

Efter de tidigare auktionerna av detta slag tycks alltså efterfrågan på dessa krediter ha svalnat betänkligt och varje ny auktion har genererat mindre intresse än den föregående. Jag tror ändå att man bör fortsätta programmet, även om man givetvis också behöver fundera över ifall programmet behöver modifieras för att kunna få den effekt man vill. Differensen mellan förväntad reporänta på tre månaders sikt och både STIBOR och bolåneräntorna, är fortfarande mycket högre än Riksbanken troligen vill se.

Permalink     4 Comments

Riksbankens nya styrränta

I och med att Riksbankens program för 3-månaderskrediter nu formaliserats och kommer att bestå av regelbundna auktioner till de penningpolitiska motparterna så har i praktiken Sverige fått en ny styrränta, nämligen minimiräntan för dessa 3-månaderslån.

För tillfället ligger den på reporäntan + 25 punkter. Riksbankens övriga styrräntor är reporäntan, inlåningsräntan och utlåningsräntan; reporäntan är fortfarande den centrala styrräntan och övriga räntor bestäms för närvarande med utgångspunkt i reporäntan.

Man kan dock notera att i och med att detta program nu kommer att finnas ett tag, och att de penningpolitiska reporna inte längre genomförs, så är det i praktiken via detta program som man primärt tillför penningmarknaden likviditet. Därmed utgör detta program en viktig del av hur Riksbanken signalerar var man vill se marknadsräntorna hamna.

Jag är mycket positiv till att detta program skapas och formaliseras och man har nu kommit ganska nära det jag föreslagit bland annat här, nämligen skapandet av en räntekorridor 3 månader ut och inte bara för overnight-krediter.

Personligen tycker jag nog att Riksbanken skulle kunna stärka signaleringen ytterligare genom att också sätta ett tak för räntenivån vid dessa auktioner. Man har visserligen all möjlighet att via förändrad storlek på auktionerna ordna så att räntorna inte hamnar för högt, men för att öka transparensen och förutsägbarheten tycker jag fortfarande att Riksbanken borde uttala en högsta räntenivå man kan acceptera för dessa 3-månaderslån och därmed etablera den räntekorridor för 3-månadersräntan som jag argumenterat för.

Som en parentes kan man fråga sig vad vi ska kalla den nya styrräntan för. Minimiräntan för 3-månaderslån blir för långt, och bara minimiräntan blir för otydligt. Vi skulle kunna använda samma språkbruk som vi gör för ECB och kalla den nya styrräntan för lägsta anbudsräntan. Det namnet tydliggör dock fortfarande inte att räntan till skillnad från övriga styrräntor gäller lån på 3 månaders sikt. Har ni några bättre förslag?

Permalink     1 Comment

Välkommet besked från Riksbanken och viss normalisering av STIBOR

Idag meddelade Riksbanken att man sänker reporäntan med 0,5 procentenheter, till 3,75%. För bara två veckor sedan sänkte man räntan med lika mycket. Räntebanan sänks likaså och inflationsprognosen sänks dramatiskt.

Jag har tidigare argumenterat för att en sänkning med 50 punkter vore det rätta beslutet, och beslutet är välkommet. Vissa aktörer har oroat sig för den svenska kronans utveckling och därför velat avvakta med en sänkning eller sänka mindre, men idag styrs knappast valutan av små förändringar i räntedifferenser och jag menar att det var helt rätt att inte låta kronfallet stoppa dagens beslut.

En annan positiv utveckling är att vi idag fick se kraftigt nedställda STIBOR-räntor. Äntligen fick vi se viss normalisering av den viktiga 3-månaders-fixingen.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Ny sänkning från Riksbanken?

På onsdag håller Riksbanken penningpolitiskt möte och ska då besluta om vilken reporänta som ska gälla för den närmaste tiden. De flesta bedömare räknar med ytterligare sänkning om 25 eller 50 baspunkter, men osäkerheten är stor och inte heller en oförändrad ränta skulle förvåna med tanke på hur kort tid som gått sedan det senaste räntebeslutet

Argumenten för en sänkning är givna; finanskrisen har försvårat kreditförsörjningen och tryckt upp marknadsräntorna samtidigt som konjunkturen försvagas vilket ger ett svagare inhemskt kostnadstryck, samtidigt som globala råvarupriser och tillgångspriser faller snabbt.

Det argument mot en sänkning som lyfts fram är framförallt att en svagare krona riskerar höja inflationen.

[Read More]

Permalink     No Comments

Kerstin Hessius kritiserar Riksbanken, men missar poängen

På SVD:s debattsida kritiserar idag före detta vice Riksbankschef Kerstin Hessius Riksbanken för deras senfärdighet och hökaktighet mitt under finanskrisen.

Hon har visserligen rätt i att Riksbanken varit för hökaktig, men hon missar ändå helt poängen. Poängen är inte att finanskrisen måste hindras med en räntesänkning; det finns andra sätt att hantera den om den vore det enda problemet. Poängen är istället att man måste sänka räntan för att hindra att inflationen hamnar långt under inflationsmålet.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Riksbanken är visst med i matchen - fler sänkningar behövs

I måndags och imorse argumenterade jag för att Riksbanken skulle vara tvungna att sänka reporäntan för att ha någon möjlighet att klara inflationsmålet, med tanke på de deflationstendenser som syns i prissättningen av bland annat råvaror och tillgångar, samt det faktum att en kraftig kreditkontraktion hotar efter att viljan att låna ut pengar minskar överallt.

I måndags nämnde jag också spekulationerna om en samordnad räntesänkning och att Riksbanken borde kunna delta i en sådan i och med att man i veckan diskuterade sin nya inflationsprognos, som med all sannolikhet visar att inflationen hamnar under inflationsmålet inom prognostiden, ifall inte räntan sänks kraftigt.

Idag visade Riksbanken att man inte sitter fast i sommarens resonemang, med ett oljepris över $145, med diskussioner om att riva upp löneavtalen och oro för kvarvarande inflation vid en svagare konjunktur. Det scenariot är numer fullständigt inaktuellt och det handlar nu om att hindra en kraftig kreditkontraktion.

[Read More]

Permalink     5 Comments

Riksbanken går allt längre - men fortfarande inte riktigt med i matchen

Det känns som att det knappt går en dag utan att Riksbanken annonserar nya åtgärder. Samtidigt går det knappt en dag utan rapporter om bankernas minskade vilja att låna ut.

Det som sker nu är inget annat än deflation. Vi har kreditkontraktion, tillgångsdeflation och råvarudeflation. För tre år sedan hade vi tack vare en kreditexpansion, som berodde på Riksbankens allt för låga räntesättning, motsatsen, med för snabbt stigande tillgångspriser och råvarupriser. Den gången spillde det så småningom över till prishöjningar på konsumentvaror. Om man lärt sig läxan förstår man att det mönster som gällt genom hela vår historia, även kommer att gälla denna gång. Kreditkontraktion ger givetvis inte bara lägre priser på tillgångar och råvaror, utan kommer att spilla över till konsumentpriserna.

Hur länge kan Riksbanken blunda för det faktum att den nuvarande situationen mycket kraftigt påverkar inflationen och att de kommer att missa inflationsmålet ifall de inte kombinerar de likviditetsstärkande åtgärderna med lägre räntor? Marknadsräntorna har stigit markant, kreditvillkoren har skärpts och priserna på tillgångar och råvaror har fallit dramatiskt. Det är orimligt att tro att detta inte påverkar konsumentprisinflationen.

Eftersom Riksbanken vid förra inflationsprognosen, med SCBs felräkning, med mycket lägre räntor än idag, med mjukare kreditvillkor, med mycket starkare global ekonomi än idag, med mycket högre inflationsförväntningar och med mycket högre råvarupriser, trodde att inflationen inom 2 år skulle falla under 2%, så måste de rimligen inse att vi med nuvarande situation hamnar långt under inflationsmålet. För att kompensera för alla de faktorer jag räknade upp krävs en markant lägre reporänta.

Om Riksbanken inte sänker räntan kommer de att vara ansvariga inte bara för att vi trots bättre förutsättningar än nästan alla andra västländer att klara krisen bra, kommer att drabbas lika hårt som de som befinner sig mitt i krisen, utan dessutom kommer de att missa inflationsmålet. Det är för mig helt obegripligt att man inte omedelbart sänker räntan. Varför vänta? Alla i direktionen torde vid det här laget inse att flera sänkningar kommer. Varför vänta tills det är för sent med dessa?

Permalink     9 Comments

Bilder av deflation

Mycket kan hända på några månader. Efter global oro för en Malthusisk vinter i somras, med prognoser om ständigt stigande energi- och matråvarupriser och kvarvarande inflation även under en allvarlig lågkonjunktur, så har nu luften fullständigt gått ur råvarupriserna.

Med tanke på att mat och energiprisökningar stått för nästan hela inflationen exklusive räntehöjningar så är det lätt att tänka sig att vi just nu inte har någon inflation alls, utan snarare deflation. Priser faller runt omkring oss dagligen och endast trögheter i systemet håller de officiella inflationssiffrorna uppe. Trögheten består både i att prishöjningar inte slår igenom direkt och i hur vi mäter inflationen. För att kunna ha en aktuell bild av inflationen skulle vi behöva ett säsongsrensat inflationsmått, som jag skriver om här.

[Read More]

Permalink     No Comments

Riksbanken träder in på arenan

Sedan i juni har jag flera gånger (framförallt här, här och här) ställt frågan om huruvida Riksbanken kommer att försöka ta en starkare kontroll över räntenivån i samhället. Jag har på slutet argumenterat för att Riksbanken behöver göra det, om inte annat för att kunna klara sitt inflationsmål. Om man inte kan styra den ränta som faktiskt gäller för allmänheten, så kan man inte heller effektivt arbeta med ett inflationsmål.

Idag presenterades till slut Riksbankens första större intervention för att normalisera fundingmarknaden.

[Read More]

Permalink     No Comments