Svensk makroekonomi och penningpolitik
Ett sätt att närma sig Riksbankens verksamhet är att titta på deras balansräkning. Liksom för andra organisationer kan man på balansräkningen se vilka tillgångar och skulder Riksbanken har, och i Riksbankens fall är dessa tillgångar och skulder centrala delar av det svenska monetära systemet.
Krisen har dramatiskt förändrat Riksbankens balansräkning. Jag studerar hur i detta inlägg.
[Read More]
De mest populära artiklarna i svensk affärspress just nu är de som berör bostadspriser och tidningarnas hemsidor fylls av artiklar om husbubblan, den kommande huspriskraschen och så vidare. I denna artikel hävdar jag att vi sannolikt inte befinner oss i en husbubbla och att vi därför sannolikt inte får se någon krasch för husmarknden.
[Read More]
I många artiklar på denna sajt nämns begrepp som STIBOR, interbankmarknaden och TED-spread. För vissa läsare är dessa begrepp vardagsmat, men för vissa är de rena grekiskan. Därför vill jag ta chansen att beskriva interbankmarknaden och alla dessa förkortningar lite djupare och förhoppningsvis på ett sätt som går att begripa utan att man redan känner till ämnet.
[Read More]
Basen för räntemarknaden är sedan länge statens lånebehov. Staten har varit den klart största och viktigaste aktören på räntemarknaden. Staten är den riskfria aktören och statens upplåning är den som andra parters upplåning och kreditrisk jämförs mot. Många förvaltare har som krav att vissa placeringar måste göras i statspapper. Vad händer då med räntemarknaden när staten har en mindre skuld att finansiera? För tillfället amorterar staten mycket snabbt på statsskulden och vissa tendenser i prissättningen på statspapper på marknaden visar att utbudet inte enkelt kan tillfredsställa den efterfrågan som finns. Samtidigt ökar hushållens upplåning, drivet av allt större bolån. | |
Penningmängden är enkelt uttryckt mängden pengar i ett samhälle. Mängden pengar är intressant bland annat därför att det långsiktiga fenomenet inflation beror på att mängden pengar ökar i förhållande till den mängd värde som produceras, vilket rubbar förhållandet mellan pengar och värde - det vill säga penningvärdet.
Så, hur mycket pengar finns det? Det kan låta som en trivial fråga, men svaret är allt annat än enkelt.
[Read More]
Just nu råder stor oro för att stigande matpriser kommer att driva upp inflationstakten under flera år framöver och skapa en period av stagflation. Ordet stagflation används dagligen i dagspressen, och beskrivs allt mer som en verklighet idag och inte bara som en möjlig mardröm för en avlägsen framtid. De argument som framförs tycks vara av en närmast Malthusisk karaktär, på det sätt som argumenten riktar in sig på den långsiktiga trenden med en exponentiell tillväxt i efterfrågan på mat. Detta är ingen ny idé...
[Read More]Ett av de mer diskuterade frågorna inom penningpolitik idag är frågan om kärninflation eller underliggande inflation kontra "headline" inflation. I kärninflationen räknar man bort vissa komponenter, och många kallar detta för ett felaktigt tillrättaläggande eller till och med manipulation av statistiken. Det finns dock högst rimliga anledningar att ibland se bortom KPI när det gäller inflationsmått...[Read More]
Vad gäller huspriserna kan man något förenklat tala om 3
dominerande faktorer som på sikt styr den fundamentala husköpkraften och därmed
den underliggande prisutvecklingen. Dessa tre faktorer är:
1. Inkomster i ett brett perspektiv och i reala termer
2. Ränteläge
3. Skattesituation
[Read More]