Om finanskrisen och risktagande

Ofta diskuteras i media vad som orsakade finanskrisen. En av de teser som nämns är att bankpersonal tagit enorma risker. Drivna av stor möjlig avkastning har man blundat för riskerna och slutligen förlorat allt.

Det är en tilltalande tes, men även om den givetvis stämmer för enstaka fall, så tror jag i stort inte på den.

[Read More]

Permalink     26 Comments

Även Federal Reserve ska köpa statspapper - räntor och dollarn faller

Som jag skrivit om tidigare så har Bank of England börjat köpa långa statspapper, och den Schweiziska centralbanken har annonserat att man tänker göra detsamma. Vid dagens räntebesked från Federal Reserve meddelades att även de tänker ta ner räntorna längre ut på räntekurvan genom att köpa amerikanska statspapper direkt i marknaden.

Med andra ord så hjälper Federal Reserve till att finansiera USAs statsskuld med nya centralbankspengar, i förhoppningen att detta kommer att vara inflationsdrivande. I ett första skede är det dock en relativt liten åtgärd. Av en total skuld på i runda slängar 11 biljoner dollar så har Federal Reserve beslutat att köpa långa statspapper till ett värde av 300 miljarder dollar. De krisåtgärder man vidtagit i USA har dock tenderat att växa i snabb takt och det är mycket möjligt att vi får se större inköp längre fram.

[Read More]

Permalink     18 Comments

Tecken på kreditexpansion i december

Samtidigt som konjunktursignalerna, framförallt vad gäller export och industriproduktion, varit mycket svaga, så har vi under senare tid sett allt fler tecken på att den svenska kreditmarknaden tinat upp högst markant i jämförelse med höstens mycket svåra situation. Risken för en kraftig kreditkontraktion och deflationsspiral tycks för tillfället ha minskat markant, även om det är alldeles för tidigt att ropa faran över. Nya vågor av kreditkrisen kan fortfarande skölja in när som helst. Under torsdagen presenterade SCB finansmarknadsstatistik för december och siffrorna bekräftar den anekdotiska bevisning som talat om högre kreditaktivitet.

[Read More]

Permalink     3 Comments

Ljuspunkter mitt i finansmörkret

Utvecklingen för världsekonomin har som bekant under de senaste månaderna varit mycket svag. Under senare tid har vi dock kunnat se tecken på viss förbättring för krisens ursprungliga tyngdpunkt, kreditmarknaden. I vissa delar har förbättringen varit ganska markant.

I detta inlägg visar jag på några av dessa ljuspunkter.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Statliga kapitalinjektioner i solida banker inte utan problem

Före jul uttrycktes stöd för tanken att staten skulle skjuta till nytt kapital till de svenska bankerna, för att möjliggöra ökad utlåning framförallt till företag. Detta skulle göras mot bakgrund av en allt svårare situation för företagens finansiering efter att utländska aktörer dragit sig tillbaka från marknaden samtidigt som flera inhemska banker vill försvara sin kapitaltäckningsnivå och därför begränsa utlåningen.

Jag är dock själv tveksam till att statliga investeringar i solida banker är rätt väg att gå.

[Read More]

Permalink     3 Comments

Krisens dialektik

Såhär i mellandagarna vill jag kosta på mig att lyfta blicken en aning från den dagsaktuella ekonomiska utvecklingen och bli en aning filosofisk.

I detta inlägg diskuterar jag hur vi kan passa in den nuvarande krisen i ett generellt mönster för mänsklig utveckling, som vi är dömda att leva med.

[Read More]

Permalink     9 Comments

Bör Riksbanken köpa företagscertifikat rakt av?

I syfte att underlätta företagens finansiering vill Riksbanken förbättra marknaden för företagscertifikat. Man har därför inrättat ett låneprogram i vilket banker kan repa in företagscertfikat, det vill säga använda företagscertifikat som säkerhet. Tanken är att företagscertifikat ska bli mer likvida genom att de kan repas in till god ränta hos Riksbanken och därmed få en bättre ställning på marknaden.

Intresset för programmet har dock varit svagt. I fredagens auktion tecknades endast lån värda 1 miljard. Den annonserade volymen för auktionen uppgick till 40 miljarder.

[Read More]

Permalink     No Comments

Räntestyrning i viss obalans

Jag har tidigare skrivit om hur bankerna borde bli mer transparenta kring sin räntesättning, inte minst för sin egen skull. I söndags fick vi också se när SEB:s vd Annika Falkengren i en intervju med SVT:s Agenda berättade om deras räntemarginaler. Det är dock tveksamt om detta räcker för att ge låntagare något förtroende för att de har en bra ränta. Det behövs nog betydligt tydligare kalkyler nedbrutet på individnivå för att låntagarna ska känna förtroende för att den ränta de får är rimlig.

Helt klart är dock att bankerna inte ensamt ansvarar för den nuvarande onödigt höga räntenivån. Riksbanken har förstås det största ansvaret vad gäller att skapa de monetära förutsättningar som krävs för att klara inflationsmålet. Vad kan då riksbanken göra för att hantera detta?

[Read More]

Permalink     No Comments

Bankernas bolånemarginaler ifrågasätts. Är transparens en lösning?

Under senaste tiden har allt mer fokus hamnat på bolåneinstitutens räntemarginaler, och framförallt då på det faktum att de stigit under den nuvarande kreditkrisen.

Bland annat denna sajt följer dagligen räntemarginalerna för SBAB och Swedbank och det är högst tydligt att marginalerna gentemot STIBOR stigit på korta lån.

Reaktionen på detta har varit allt annat än mild. I dagspressen, affärspressen och på diverse forum på webben har man kunnat läsa om folks ilska över fenomenet. Till och med finansministern har uttryckt missnöje över detta faktum. Bankerna har inte erbjudit några tydliga förklaringar som kan accepteras av bolåntagarna.

Men vad har egentligen hänt? Är bankerna giriga och försöker utnyttja krisen för att tjäna mer pengar? Eller handlar det om att bankerna gjort dåliga affärsbeslut och att bolåntagarna nu får betala för dessa? Eller är pressen och finansministern dåligt informerade om hur bankernas situation ser ut?

 

[Read More]

Permalink     5 Comments

Om Japan, likviditetsfällan och helikopterpengar

Jag publicerade nyligen ett inlägg här om centralbankernas makt när styrräntan närmade sig noll. Jag höll mig då till räntevapnet och visade hur centralbankerna om de vill kan ta makt över räntor även för lån med längre löptider och med större risk.

Detta innebär dock inte att man kan använda räntevapnet för att hantera alla tänkbara deflationsscenarion. Erfarenheterna från Japan kan tolkas som att även om mycket låga räntor faktiskt gäller även för verkliga lån till allmänheten med lång löptid, så kan en situation uppstå då man ändå inte väljer att investera och konsumera, utan spara. Nu har visserligen inte Japan sett långräntor på 0%, men låt oss anta att situationen kvarstår även med långräntor mycket nära 0%.

Det är inte helt ologiskt att man vid kraftig deflation sparar pengar även till 0% ränta. Vid deflation innebär ju faktiskt 0% ränta en positiv realränta, eftersom pengarna på bank-kontot stiger i värde för varje månad, även om de inte blir fler. Varför köpa något annat som kan förväntas falla i pris, och varför investera i något som man tror inte kommer att betala sig?

[Read More]

Permalink     7 Comments

Veckans tecken på lågkonjunktur

I kreditkrisens spår pekar konjunktursignalerna allt tydligare mot en kraftig försvagning av de makroekonomiska förutsättningarna världen över.

I veckan presenterades en rad nya konjunkturindikationer, både i Sverige och i många andra länder. Idag publicerades i USA den alltid så uppmärksammade sysselsättningsstatistiken och den visar mycket tydligt på hur långt inne i en lågkonjunktur vi redan är

 

[Read More]

Permalink     No Comments

Om centralbankernas makt när styrräntan är nära 0%

Efter att styrräntorna i framförallt USA och Japan krupit allt närmare noll procent så börjar kommentarerna om att centralbankerna därmed inte har något räntevapen kvar dugga allt tätare. En artikel med detta innehåll skriven av TT publicerades i lördags bland annat på di.se och dn.se. I denna artikel skriver man exempelvis att "USA, världens största ekonomi, och Japan, världens näst största ekonomi, är två länder där respektive centralbank i princip har gjort sig av med räntevapnet i den kommande lågkonjunkturen."

Jag vill påstå att detta påstående är felaktigt; att det är ett fall av att i allt för stor utsträckning tänka inom vissa ramar som på inget sätt är självklara. Även om man inte kan sänka dagslåneräntan mer så återstår det mesta av räntevapnets möjligheter.

[Read More]

Permalink     5 Comments

Svalnande intresse för 3-månaderslån i kronor

Idag genomfördes en av de auktioner av 3-månaderslån som Riksbanken regelbundet kommer att erbjuda de penningpolitiska motparterna. Jag skrev om formaliseringen av detta program här.

Intresset var svalare än tidigare och bud på endast 3,5 miljarder av möjliga 80 miljarder inkom.

Vid den första auktionen av detta slag, den 6 oktober, inkom bud på totalt 115 miljarder och räntan hamnade på 5,4% (repo + 65 punkter). Vid den andra auktionen, den 8 oktober, denna gång av 6-månaderskrediter, inkom bud på totalt 66,5 miljarder och räntan hamnade på 4,65%, eller reporäntan + 40 punkter, vilket också var minimiräntan för auktionen efter att den justerats ned med 50 baspunkter på grund av reporäntesänkningen. Vid den tredje auktionen, den 16 oktober, inkom bud på 13,5 miljarder till en ränta på minimiräntan, repo + 25 punkter, och idag, vid den fjärde auktionen, inkom bud på endast 3,5 miljarder och räntan hamnade förstås på minimiräntan.

Efter de tidigare auktionerna av detta slag tycks alltså efterfrågan på dessa krediter ha svalnat betänkligt och varje ny auktion har genererat mindre intresse än den föregående. Jag tror ändå att man bör fortsätta programmet, även om man givetvis också behöver fundera över ifall programmet behöver modifieras för att kunna få den effekt man vill. Differensen mellan förväntad reporänta på tre månaders sikt och både STIBOR och bolåneräntorna, är fortfarande mycket högre än Riksbanken troligen vill se.

Permalink     4 Comments

Några första reflektioner om stabilitetsplanen

Igår fick vi reda på lite mer om regeringens stabilitetsplan. Ännu är flera detaljer oklara, och en slutgiltig analys låter sig ännu inte göras.

Förslaget väcker dock i ett första skede vissa frågetecken. Kanske rätas de ut när fler detaljer presenteras.

[Read More]

Permalink     2 Comments

Åtgärderna så här långt

Under de senaste veckorna, sedan kreditkrisen gått in i en mer akut fas, har myndigheter världen över vidtagit en stor mängd åtgärder i syfte att mota krisen. Man kan ibland fascineras över hur myndigheterna fungerar. Under krisens första år gjordes väldigt lite, men under de senaste veckorna har åtgärderna kommit slag i slag i en furiös takt.

Nåväl, så här en bit in i åtgärdsprogrammen tänkte jag försöka börja strukturera upp vilka åtgärder olika svenska myndigheter vidtagit för att hantera krisen och till viss del börja diskutera vad dessa innebär, även om det är en alldeles för lång diskussion för att gå i mål med i detta inlägg. Diskussionen får fortsätta under hösten och vintern.

Låt oss börja med en generell frågeställning som jag nu mött flera gånger. Vad innebär dessa åtgärder för penningmängden och därmed för inflationen? När Riksbanken pumpar ut likvida medel så måste väl detta leda till en explosiv ökning för penningmängden, vilket vi vet ger inflation?

Det korta svaret är att så enkelt är det inte. Penningmängden är inte den mängd pengar som Riksbanken gjort tillgängligt för banksystemet, utan penningmängden är förenklat den mängd pengar som banksystemet gjort tillgängligt för allmänheten.

[Read More]

Permalink     2 Comments