Krisens dialektik

Såhär i mellandagarna vill jag kosta på mig att lyfta blicken en aning från den dagsaktuella ekonomiska utvecklingen och bli en aning filosofisk.

Låt mig börja med att konstatera att människan är ett socialt djur; i vår samvaro med andra människor bygger vi upp en bild av hur världen ser ut och fungerar.

Ständigt utvecklas hos oss människor nya idéer. Somliga av dessa idéer är goda, sunda idéer. Ibland förstår andra det sunda i en idé och i den nämnda samvaron utvecklas idén. Allteftersom idén utvecklas dras allt mer långtgående slutsatser utifrån den grundläggande idén. Om idén är livskraftig kan den utvecklas till en hel rörelse och kan påverka hela samhällen.1

En sådan idé är att fastigheter har ett över tiden bestående värde. Detta är en god och sund grundidé. Det är svårt att hitta något som har samma bestående värde som bebodd och väl underhållen mark med tillhörande byggnader. Priser går på kort sikt upp och ner, men på lång sikt har fastigheter en väldigt god förmåga att bevara ett värde. Att ha tak över huvudet tillhör våra mest grundläggande behov, och till skillnad från andra ting som uppfyller grundläggande behov så är det något som det normalt sett råder en viss brist på och något som har lång hållbarhet.

Syre och vatten finns i stora delar av världen i sådan utsträckning att värdet av en rimlig mängd blir såpass lågt att det är svårt att få det att fungera som en ekonomisk tillgång. Det är också svårt att skapa ekonomiska tillgångar baserade på mat, eftersom matvaror antingen är mycket billiga att producera, såsom socker och spannmål, eller har dålig hållbarhet, såsom kött. Kläder lider av båda problemen.

Kvarstår gör fastigheter som en fungerande ekonomisk tillgång med ett långsiktigt bestående värde som uppfyller ett grundläggande mänskligt behov. En naturlig följd av denna insikt är att låta fastigheter utgöra den främsta säkerheten för krediter. Även detta är en sund idé; en fastighet är en god pant.

I den sociala samvaron så utvecklas nya idéer som bygger vidare på dessa sunda grunder. Vår impuls att bygga vidare på våra artfränders idéer innebär att vi utforskar den rymd av idéer som är naturliga följder av den ursprungligea idén. Med tiden kommer gränserna för denna idérymd att testas och överskridas. Fler människor kommer att acceptera de nya felaktiga idéerna, eftersom de hämtar sin motivering från det accepterade grundpåståendet.

När de nya felaktigt härledda idéerna har blivit allt för uppenbart felaktiga så uppstår slutligen en reaktion. I reaktionen ingår ofta att alla idéer inom grundpåståendets idérymd förkastas eller i varje fall betraktas med stor misstänksamhet.

Vad gäller fastigheter utvecklades i exempelvis USA och Storbritannien allt mer vågade upplägg baserade på idén om fastigheter som den främsta förvaringen av värde. Så småningom uppstod upplägg som byggde på att hus inte bara är bestående värden utan att priserna på en bred portfölj av fastigheter med god geografisk spridning, i princip aldrig kan falla speciellt mycket i pris. När man tittade bakåt i statistiken såg utvecklingen för breda genomsnitt väldigt stabil ut. Huspriser föll då och då i vissa områden, men eftersom fastighetsmarknaden av sin natur är lokal, så kunde man hantera detta problem genom att sprida sina risker mellan olika områden.

Tidigare utgick man vid utlåning i första hand från låntagarens förmåga att med löpande inkomster betala tillbaka lånen med ränta. Som en extra livrem fanns en pantsatt bostad som kunde tas i anspråk i de undantagsfall då låntagaren inte kunde betala lånen.

Men, ifall man tror att huspriser inte kan falla i någon större utsträckning sett över ett stort geografiskt område, så finns det ingen större anledning att inte godta hus som den enda säkerheten för ett lån. Ifall banken alltid kan få igen pengarna genom att realisera panten, så behöver inte låntagaren nödvändigtvis ha de inkomster som krävs för att klara lånet. Man kan också utifrån det tankesättet låta låntagare få ett betalkort kopplat till huslån och varje månad låta dem konsumera upp husprisökningen, så att de ständigt ligger maxbelånade.

Att dra denna slutsats är dock oerhört farligt. För vad händer när man, baserat på historiska mönster, börjar låna ut pengar till folk som inte har en god chans att klara lånen? Givetvis rubbar man det historiska mönstret för huspriser. Samma dag som ett hus i sig kan utgöra den enda säkerheten för belåning av belopp i närheten av köpeskillingen så rubbar man prissättningsmekanismen och möjliggör en bubbla, vilket jag skriver mer om här. I och med detta utgör inte längre en historisk utveckling någon vägledning för framtiden. Priserna drivs iväg för långt och systemet blir oerhört instabilt. Vid minsta störning kommer några som absolut inte borde ha fått lån att tvingas gå från sina hus, vilket sätter igång en spiral av kreditförluster, kärvare kreditförhållanden, fallande huspriser och allt fler låntagare som inte kan betala, och så vidare.

När krisen kommit så ska allt det dåliga bort. När denna tillbakarullning av det dåliga sker kommer man inte bara att ta bort det dåliga, utan också en del av det sunda. Så småningom kommer reaktionen avta och man kommer återinföra de sunda delarna.

Dessa element i idéutvecklingen kallas, som många av er säkert känner till, ibland för tes (grundidén), antites (reaktionen) och syntes (sammansmältningen). I detta fall skulle tesen handla om hus som perfekta bevarare av värde, antitesen skulle vara att hus är en vara som kan stiga och falla i pris hur som helst, och syntesen skulle kunna vara att fastigheter kan falla i pris, även djupt och brett, och att detta är något man måste utgå ifrån, men att bostadsfatigheter ändå har en särställning som ekonomisk tillgång som uppfyller ett grundläggande behov.

Detta är ett analysmönster som är fruktbart vad gäller att beskriva idéutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen generellt, och inte bara den nuvarande amerikanska kreditkrisen.2 Bubblan i svenska webb-konsulter under slutet av 90-talet skulle gå lika bra att analysera utifrån detta perspektiv. Man började med en sund tes om att webben innebar en stor förändring av hur vi kommunicerar. Webb-konsulterna drog nytta av webbens snabba tillväxt och hade en mycket lovande ekonomisk utveckling under några år. Allt eftersom idéns grundantagande tycktes validieras av utvecklingen drevs utvecklingen vidare allt längre, slutligen bortom rimlighetens alla gränser. Det är också en stark idés öde att utvecklas vida bortom vad verkligheten ger stöd för. Så småningom kom kraschen och allt som hade med Internet och webben att göra betraktades ur ett ekonomiskt perspektiv med skepsis. Slutligen uppstod syntesen, som erkänner Webbens enorma potential, utan att tro att alla gamla ekonomiska lagar satts ur spel.

Slutsatser

Utvecklingen av kreditgivningen med bostäder som säkerhet speglar ett mönster i idéutveckling som är väldigt djupt rotat i mänskligheten. Det enda som krävs för att ett sådant mönster ska uppstå är att vi är sociala djur; att vi påverkas av vår omgivning. Människan är ett socialt djur och är för alltid dömt att springa iväg lite för långt i en viss riktning innan vi vänder utvecklingen.

Ibland beskrivs de ekonomiska cyklerna som orsakade av ett visst ekonomiskt system. Konjunkturcyklernas beskrivs ofta som ett problem för kapitalismen och marknadsekonomin och inte sällan som ett systemfel i denna. Jag menar istället att inget ekonomiskt system där besluten fattas av sociala människor kommer slippa undan en cyklisk utveckling, eftersom idéutvecklingen är ett i grunden icke-linjärt dynamiskt system, där utvecklingen vid varje tidpunkt styrs av förhållandena vid denna tidpunkt; alla är vi barn av vår tid och dras med i tidens anda och trender. Idéutvecklingen blir därigenom ett kaotiskt system och så även den ekonomiska utvecklingen.

Så länge idéerna utvecklas kaotiskt så kommer vi att få se cykler i den ekonomiska utvecklingen, oavsett ekonomiskt system. Även ett system av total centralstyrning, där en enda diktator bestämmer över all produktion och konsumtion i ekonomin kommer vi att få se cykler, delvis givetvis på grund av okontrollerbara skeenden som vädret, men ännu mer på grund av inte ens en diktator lever i ett mänskligt vacuum som inte kan påverkas av händelser runt i diktatorns omgivning.

1Denna diskusson sätter fokus på idéerna som drivande av den ekonomiska utvecklingen. Det är dock så att idéerna i sin tur är beroende av utvecklingen i den materiella världen. Det är därmed inte en fråga om idealism kontra materialism; vad som är orsak och vad som är verkan är sekundärt i diskusionen om huruvida de båda hänger ihop.

2För den som vill läsa mer om detta finns förstås Wikipedia.

Permalink     9 Comments



Comments:

Lysande ..... igen

Posted by 213.226.103.167 on december 30, 2008 at 04:01 em CET #

Tack...

Posted by 217.28.34.132 on december 30, 2008 at 06:58 em CET #

Oj, tack för de snälla kommentarerna, och varsågod!

Posted by Sloped Mind on december 31, 2008 at 12:34 em CET #

För det första vill jag säga att det här är en utomordentlig blogg, i samma klass som Calculated risk och Sudden debt. För det andra är fastigheter inte ett bestående värde, som guld och silver, utan en konsumtionsvara som hela tiden minskar i värde om man inte gör ständiga nyinvesteringar i form av renoveringar och underhåll. För det tredje visar det där holländska indexet som jag inte kan komma ihåg vad det heter (nån holländsk professor i fastighetsekonomi studerade priset för samma fastighet i Amsterdam ända tillbaka till 1600-talet) att fastigheter över lång tid endast ökar i värde med 0.1% per år, även efter att du har plöjt ner dina skattade pengar i underhåll.

Posted by Mats on december 31, 2008 at 01:32 em CET #

Hejsan Mats!

Tack så väldigt mycket för berömmet! Jag har nog svårt att se mig som i samma liga som Calculated Risk, speciellt inte under tiden då Tanta skrev, men tack!

Jag håller helt med om att fastigheter endast behåller sitt värde vid ständiga investeringar i underhåll. Det är detta jag menar när jag skriver om att "väl underhållen mark med tillhörande byggnader" har ett bestående värde. Jag borde varit tydligare med att betona att det givetvis i första hand är byggnaderna som behöver underhållas.

Underhållsutgiften täcks dock normalt sett rimligt väl av hyresintäkten (antingen om man hyr ut, eller den implicita hyran man slipper betala om man själv bor där).

Ifall fastighetspriserna sett över en 400-årsperiod stigit med 0,1% per år så känns det som ett tecken på att (väl underhållna) fastigheter faktiskt har ett bestående värde.

Posted by Sloped Mind on december 31, 2008 at 03:33 em CET #

Det holländska indexet jag talade om kallas the Herengracht index, uppkallat efter en kanal i Amsterdam.

http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=598

God fortsättning

Posted by Mats on januari 01, 2009 at 01:41 em CET #

Hej SC!

Tack för en välskriven och nyanserad sida som får en att tänka efter. Har läst dina inlägg sedan nov och förblir en trogen läsare. I mina ögon är det svårt att hitta välbalanserade och oberoende diskussioner om ekonomi på nätet, i vart fall om de ska vara kompetent skrivna.

Min fråga är om ni har några andra sidor att rekommendera, gärna som fokuserar på just makroekonomi?

Tack för svar!

Posted by Christian on januari 02, 2009 at 11:31 fm CET #

Hej igen,

Kul att du inkluderade dina egna åsikter i inlägget. Jag ser gärna mer av det framöver.

Posted by MacroMind on januari 05, 2009 at 02:25 fm CET #

Tack Christian och MacroMind! Jag kommer skriva fler inlägg med tydliga åsikter.

Christian, jag kommer ta mig lite tid och förbättra länk-listan i sidomenyn vid tillfälle. Bra länkar mottages också alltid gärna.

Posted by Sloped Mind on januari 05, 2009 at 10:01 em CET #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed