Om penningmängd, del 1

Bakgrund Penningmängd

Penningmängden är enkelt uttryckt mängden pengar i ett samhälle. Mängden pengar är intressant bland annat därför att det långsiktiga fenomenet inflation1 beror på att mängden pengar ökar i förhållande till den mängd värde som produceras, vilket rubbar förhållandet mellan pengar och värde - det vill säga penningvärdet.

Så, hur mycket pengar finns det? Det kan låta som en trivial fråga, men svaret är allt annat än enkelt. Man måste först besvara vad man menar med pengar.

Menar man med pengar bara sedlar och mynt? En sådan definition blir ganska begränsad i dagens samhälle då vi i allt mindre grad tar ut våra pengar som sedlar och mynt, utan istället låter dem cirkulera runt mellan olika bankkonton; vi får in lönen på ett konto och köper sedan något med vårt betalkort så att pengarna förs över till handlarens konto.

För att tränga in i frågan är det viktigt att förstå att pengar är detsamma som krediter. Sedlar och mynt är en sorts skuldsedlar; det är värdepapper som ges ut av staten och visar att staten är skyldig dig något. Dessa värdepapper har lagligt erkännande som betalningsmedel, men har inget annat värde än det som skapas genom att vi har förtroende för deras värde och genom att staten alltid kommer att acceptera dem för betalningar, av exempelvis skatter. På samma sätt kan man se varje sorts kredit som pengar. När du har pengar på ett konto så är det också ett bevis på att den institution du har kontot hos är skyldig dig pengar.

Så är då pengar sedlar, mynt och tillgodohavanden på bankkonton? Om vi istället för att sätta pengarna på ett bankkonto sätter dem i en penningmarknadsfond som bara investerar i korta statspapper, och vi kan ta ut pengarna ur när vi vill, så är det i princip samma sak som att ha pengarna på ett konto, så då ska väl de innehaven också räknas in? Om vi istället för en penningmarknadsfond har pengar i fonder som köper lite längre statspapper? Eller om vi köper korta värdepapper utgivna av den bank vi hade tänkt ha pengarna hos på konto? Eller om vi har innehav i blandfonder med låg risk? Var går gränsen mellan vad som är pengar?

Eftersom det inte finns ett givet svar på frågan finns det en rad olika penningmängdsmått. Man betecknar måtten med bokstaven M följt av en siffra som anger hur "brett" penningmängdsmått man använder sig av, där M0 är smalast. I Sveriges officiella statistik används fyra olika mått, som är definierade på samma sätt som ECB definierar penningmängd. I övrigt skiljer sig måttens definitioner mellan olika länder, och man har också i Sverige förändrat måtten över tiden.

Det smalaste måttet, M0, inkluderar bara sedlar och mynt. I nästa mått, M1, ingår förutom sedlar och mynt också avista-inlåning (medel som ägaren omedelbart kan nå och använda i transaktioner) på konto hos staten eller hos ett svenskt finansinstitut. I M2 ingår förutom komponenterna i M1, viss annan konto-inlåning, nämligen sådan inlåning som har en uppsägningstid på upp till tre månader eller en löptid upp till två år. I det bredaste måttet vi använder oss av i Sverige, M3, ingår dessutom innehav av repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till två år. Vi kan börja med att titta på storleken på dessa olika komponenter för att bilda oss en uppfattning av läget:

Stockuppgifter vid slutet av Maj 2008, miljoner kr. Källa: SCB

M0
Avista-inlåning (M1 - M0)
Annan inlåning (M2 - M1)
Repor + Penningmarknadsfonder + värdepapper (M3-M2)
 95 626 1 301 089 271 003
 51 812 + 81 564 + 283 317 = 416 693

Vi ser att M0 (sedlar och mynt) är relativt litet med bara ca 95,5 miljarder i cirkulation, medan kontoinnehav på vanliga bank-konton (avista-inlåning) är den klart största posten. De flesta köper nog att det som ingår i M1 är pengar, men efter M1 börjar vi komma in i gränslandet för vad som bör räknas som pengar. Speciellt har jag lite svårt med innehaven av räntebärande värdepapper med löptid upp till och med två år. Obligationer av olika slag används i hög grad för långsiktigt sparande, ofta som ett alternativ till aktiesparande när börsen är skakig, och ses sällan som likvida medel. De är heller inte riskfria placeringar i de fall då det är obligationer utgivna av någon annan än staten. Just detta faktum att de används som alternativ till aktieplaceringar i skakiga tider gör att M3-siffran är svårt påverkad av börsens utveckling, fast på ett icke-intuitivt sätt. När börsen stiger och fler byter sina obligationsinnehav mot aktier, så sänker detta M3, och vice versa. Vi kan tydligt se denna utveckling sedan sommaren 2007 när börsen vände ner.

Problemet är att ett byte från aktier till obligationer antagligen inte beror på ett förändrat syfte med sparandet, och ger antagligen inte en förändrad syn på hur mycket pengar man har, utan baseras på en mer pessimistisk syn på ekonomin, vilket snarare får individen att hålla hårdare än lösare i sina pengar. Just detta är ett problem; vid större pessimism ser man större anledning att ha så likvida tillgångar som möjligt. Samma kraft som får en individ att spendera mindre ifall framtidsutsikterna är osäkra får henne att växla till mer likvida sparformer. Man samlar helt enkelt på sig så mycket likvida medel man kan, både genom att minska konsumtionen och genom att växla illikvida medel till mer likvida.

Om vi ser strikt på förhållandet penningmängdsutveckling = inflation och accepterar att penningmängden mätt som M3 stiger vid svaga framtidsutsikter och accepterar att inflationen sjunker vid svaga framtidsutsikter, så får vi en motsägelse. Motsägelsen är egentligen ingen motsägelse utan handlar om något jag antydde i inledningen, nämligen att vi pratar om olika tidsperspektiv. Penningmängdsutvecklingen (i förhållande till värdeproduktionen) är på oändlig sikt detsamma som inflationen2 - mer pengar jagar samma varor, och varorna stiger därför i pris, men på kort sikt är det andra faktorer som dominerar prisutvecklingen.

När man försöker studera penningmängden är dessa problem frusterarande men också spännande. Olika penningmängdsmått kan visa väldigt olika utveckling och det gäller att förstå vad divergenser mellan olika mått pekar på lika mycket som vad högre penningmängd enligt ett enskilt mått pekar på.

  
  
Utveckling penningmängd för olika penningmängdsmått. Vi ser att M0 (innehav av sedlar och mynt) knappt vuxit alls under de senaste åren, medan vi ser att penningmängden enligt det bredaste måttet, M3, vuxit mycket snabbt.

Ytterligare ett penningmängdsmått: M3-X

Ibland är det dock opraktiskt att studera alla mått var för sig. När jag bara vill titta på ett mått på pengar brukar jag vilja ha en bred definition av penningmängd, men jag är inte riktigt säker på att jag vill inkludera räntebärande värdepapper med löptid upp till två år, av de anledningar vi diskuterade tidigare. Därför använder jag mig av ett mått jag kallar M3-X, som utgår från M3, men exkluderar dessavärdepapper med löptid upp till 2 år. Exempelvis tittar jag ofta på hur penningmängden utvecklar sig i förhållande till produktionsvolymen, för att därigenom få en monetär bild av inflationen. Speciellt studerar jag då utvecklingen för M2 samt M3-X:


 

Dessa diagram ger en hyfsat samstämmig bild: Efter en mycket svag penningmängdsutveckling strax efter millenieskiftet har penningmängdens utveckling i förhållande till produktionen tagit fart sedan 2005. Tolkningen av detta lämnas som övning åt läsaren.

I "Om penningmängd, del 2" kommer jag titta på hur vi kan använda oss av penningmängden och om det finns andra sätt vi skulle kunna närma oss penningmängd än via dessa mått.

1Med inflation menar jag i detta sammanhang inte vilka prishöjningar som helst, utan den långsiktiga urholkningen av penningvärdet. Prishförändringar influeras på kort sikt av mer än detta

2Även på mycket lång sikt kan dock avvikelser finnas, men det är ett ämne för en annan artikel

Permalink     5 Comments



Comments:

Hej!

Blir nog ingen fråga den här gången utan en önskning:
Har inte hittat någon bra beskrivning av hur utvecklingen av penningmängden (M3) ser ut i Sverige. Det hade vart intressant och fått se hur totala penningmängden i Sverige har utvecklats i förhållande till BNP, total belåning, samt KPI med ett basår som index istället för procentuella förändringen. Eller bara M3/BNP, M3/total belåning rakt av över tiden. Antar att en sådan kurva skulle se väldigt dramatisk ut.

- Jonas

Posted by 81.170.234.125 on oktober 05, 2008 at 01:29 em CEST #

Hejsan!

Jag har länge planerat en uppföljningsartikel till denna med lite fler mått och bilder, men just nu har kreditkrisen förändrat mitt fokus lite och bakgrundsanalysen har kommit lite i skymundan - dock bara tillfälligt, för det är den jag vill jobba mest med.

Posted by Sloped Mind on oktober 06, 2008 at 11:31 em CEST #

Det som påverkar inflationen är löner alt kan härledas till löner, ex metaller har någon fått lön för att bryta
Jag tror att man ska prata om hur man ska fördela lönerna inte hur mycket vi ska höja lönerna,
Teoretisk om vi aldrig mer höjde lönerna så skulle priserna gå ner (rationaliseringar) då behöver man inte minska penningmängden (bromsa ekonomin)

Höjda löner kan inte ge konsumenten något det är bara det som är producerat som kan konsumeras, jag misstänker att våra återkommande löneökningar skapar obalanser i ekonomin som är skadliga för ekonomin
Hur ser bloggägaren på detta?

Posted by Ola on februari 17, 2009 at 09:09 em CET #

Ville bara hänga på Olas paragraf angående löneökningar rent generellt. Läste en artikel tidigare som jag gillade angående att:

Löneökningar spär på inflationen.

"(4% löneökning) - (3% inflation) = (1% real löneökning)"

http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Oktober/Inflation-hur-paverkas-din-planbok/

Posted by Mike on juli 15, 2009 at 06:04 em CEST #

Hej
Intresserad av en diskussion om penningmängden?
jag anser att penningmängdens värde bara kan mätas med kvoten av penningmängden och medeltimlönen (p/m)
Jag antar att du läser Cornucopias blogg

min blogg
http://nationalekonomi.blogspot.com/

mvh ekvationsteorin

Posted by ekvationsteorin on februari 29, 2012 at 12:52 fm CET #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed