Fortsatt extremt svag industrikonjunktur i januari
Idag presenterade SCB siffror bland annat över industriproduktionen och aktivitetsindex för januari.
Dessa siffror var återigen extremt svaga. De visar att den extremt svaga situationen under det fjärde kvartalet 2008 har fortsatt in i 2009. Ifall utvecklingen fortsätter enligt detta mönster kan det första kvartalet komma att bli ännu mycket svagare än det extremt svaga fjärde kvartalet 2008.
Januaris siffror skiljer sig åt något från tidigare siffror på grund av att SCB gått över till en ny näringsgrensindelning.
figur 1. Det är inte svårt att se att nedgången för industriproduktionen varit extrem. Nedgången under 2001 kan knappt kallas en nedgång i jämförelse. Flera års uppgångar i industriproduktionen har snabbt raderats. Det enda positiva i denna bild är att det nu gått ett år sedan nedgången började och att vi därför nu kommer att börja få enklare jämförelsesiffror för 12-månadersförändringen framöver.
figur 2. Tolvmånadersförändringen visar med samma tydlighet hur brant fallet varit denna gång. För industriproduktionen är nedgången svårgreppbar. Vi har nu nio raka månader som visat på en försämrad 12-månadersförändring. Frågan är när vi i varje fall få se fallet sluta att accellerera. Baseffekterna kommer som sagt att börja hjälpa lite framöver.
figur 3. Aktivitetsindex bekräftar den svaga bilden som industriproduktionen skvallrar om, vilket är naturligt med tanke på industriproduktionens direkta påverkan på aktivitetsindex.
figur 4. Tolvmånadersförändringen visar en mycket tydlig och stark nedåttrend. Aktivitetsindex indikerar just nu en mycket svagare BNP-utveckling under det första kvartalet än vi såg under det extremt svaga fjärde kvartalet 2008.
figur 5. Om vi tittar uteslutande på de tre senaste månaderna i förhållande till de tre föregående månaderna ser vi tydligt hur svag utvecklingen varit under den allra senaste tiden som vi har uppgifter för.
figur 6. Om vi tittar på varifrån försvagningen av aktivitetsindex kommer är bilden tydlig. Detaljhandeln och sysselsättningen i offentlig sektor är oförändrad, medan nettoexporten försvagas snabbt och industriproduktionen faller extremt. Just nu har vi i Sverige en ganska markerad decoupling mellan utvecklingen för konsumtion och produktion, något som inte kommer fortgå för alltid.
Under december 2008 såg vi att industriproduktionen föll betydligt mer än export och detaljhandel. Jag spekulerade då i att det tydde på man försökte minska sina lager och senare, när man kommit ikapp, kommer att behöva öka produktionen. Denna misstanke har bekräftats av sedan inkommen lagerstatistik, men industriproduktionen har sedan dess fortsatt nedåt ytterligare. Man skulle kunna spekulera i att viss svaghet fortfarande kommer från lagerminskning.
Sammanfattningsvis så ser makrosidan för inledningen av det första kvartalet extremt svag ut. Det finns dock några få ljuspunkter. Orderingången till den svenska industrin ökade med 1,2 procent från december till januari, men orderingångssiffrorna är allt för volatila för att dra några slutsatser utifrån. Samtidigt kan vi konstatera att detaljhandeln utvecklas väl och att hushållens sparande är mycket högt, samt att industrins lager ser ut att minska. Dessa ljuspunkter bleknar dock i förhållande till en dramatiska utvecklingen för industriproduktionen.
Innan Riksbanken möts igen för att besluta om räntan kommer vi få se hel del statistik från februari, samt KPI-utvecklingen för både februari och mars. Kronans snabba fall är en joker för inflationstakten, men ifall kronan inte faller dramatiskt även från dessa svaga nivåer talar det mesta för ytterligare sänkning av räntan i april. Nedåtkrafterna är helt enkelt så enorma att inte ens kronfallet och den sänkta räntan förmår hindra ett snabbt fall i kapacitetsutnyttjande och löneförväntningarna.
