Vad är Sloped Curve och varför finns sajten?
Under den senaste tiden har jag fått allt fler mejl med frågor om denna webbsajt. Frågorna gäller vilka som skriver inläggen, vilka som sköter driften, vad syftet med sajten är, vilka som finansierar den och så vidare. Frågorna har nu blivit så vanliga att det känns som att det är dags att berätta lite om tanken bakom Sloped Curve och hur den drivs.
Sajten drivs av mig och jag använder på sajten pseudonymen Sloped Mind. Jag står för alla inlägg och all teknik, drift och utveckling av sajten. Jag gör detta på min fritid helt ideellt och erhåller inte några intäkter från sajten eller någon finansiering av sajten från något håll.
Så varför startade jag Sloped Curve?
Med risk för att låta väldigt pretentiös så vill jag säga att sajten i första hand skapades ur en desperation gällande hur en stor del av media beskriver vår värld. Jag kanske låter oerhört omodern och sentimental men jag ser journalism som ett arbete som utförs i folkets och demokratins tjänst. En viktig princip för all samhällsjournalistik bör vara att berätta om världen i syfte att öka människors kunskap om den. Jag menar att det mesta av samhällsjournalistiken inte gör detta idag. För att förändra detta vill jag vara med och dra mitt strå till stacken på något sätt. Den del av samhällsutvecklingen jag anser mig ha bäst kunskaper inom är makroekonomi och penningpolitik och därför valde jag att starta en sajt på detta tema. När jag läser artiklar inom detta område drabbas jag ofta av en stark vilja att få en möjlighet att korrigera de felaktigheter jag just läst. Med en egen sajt får jag den möjligheten. Förutom dessa ideella skäl tycker jag också att det är oerhört roligt och intressant att diskutera dessa frågor. Det finns alltså också ett egenintresse bakom sajten.
Men, åter till problemet med dagens mediavärld. I vår genomkommersialiserade mediavärld har värden som korrekthet och en vilja att informera medborgarna om vad som händer i världen ersatts av en jakt på läsare, och därigenom annonsexponeringar, som i hög grad betalar journalistens lön. En bra artikel behöver idag inte nödvändigtvis ha någon verklighetsförankring; ifall den lockar läsare och skapar debatt så är den enligt dagens måttstock bra. I den nya journalistiken på webben är detta minst lika tydligt som i tryckt media.
Så många gånger har jag läst en tidning, eller besökt någon av tidningarnas webbsajter och mötts av rubriker och beskrivningar av vår värld som fått mig att känna både viss sorg och ilska. Dessa för demokratin så viktiga institutioner verkar ibland inte ens försöka utföra ett uppdrag i demokratins tjänst, de tar inte sitt ansvar på något större allvar, deras desinformation påverkar individernas beslut och därmed deras framtid, och demokratin, som endast fungerar som ett verkligt folkstyre ifall folket faktiskt vet hur verkligheten ser ut, försvagas.
Jag tror att denna journalistikens misslyckande hänger ihop med flera olika faktorer; en av de faktorer jag tror varit mest avgörande är den affärsmodell som används för att sälja journalistik. En mycket stor andel av den journalistik som produceras idag finansieras via annonsintäkter. För att få annonsintäkter måste annonserna synas, vilket innebär att folk måste läsa de artiklar som skrivs. I den gamla världen kunde detta uppnås genom att prenumeranter fick alla nummer levererade till sig och ofta läste igenom tidningen oavsett vilka rubriker som sattes på artiklarna. På en sådan tidning kunde man jobba på att bygga tidningens varumärke på lång sikt och därigenom skaffa prenumeranter, som därmed fick hem ett helt paket artiklar varje morgon. Dessa artiklar lästes av många, oavsett rubrik.
Denna modell som gick ut på att långsiktigt bygga upp ett förtroende för tidningens journalistik medförde att investeringar gjordes för att bättre kunna förmedla det som skedde i världen. Idag tycks dock många aktörer anse att den affärsmodellen inte fungerar, och kanske har de rätt. I allt högre grad blir det viktigt att enstaka artiklar får större lyskraft. Det räcker inte att bara publicera en välskriven och korrekt artikel, utan artikeln ska suga in läsarna. Det räcker inte att rubriken korrekt sammanfattar vad artikeln faktiskt handlar om, utan rubriken finns där för att locka till läsning. Tidningarnas löpsedlar är det mest extrema exemplet på detta. Syftet med löpsedeln är inte överhuvudtaget att kort och korrekt sammanfatta den ledande nyheten i dagens nummer, utan att sälja lösnummer.
Rubriker, som i syfte att få artiklar att låta mer "spännande" än de är, ljuger faktiskt folk rakt upp i ansiktet. Man kan inte "spetsa till" en story utan att förändra den. När man förändrar en beskrivning av en händelse enbart för att få händelsen att verka mer spännande så handlar detta om en lögn, och inte en vit sådan. Man lurar medvetet folk för att gynna sig själv.
Internetjournalistiken har tagit löpsidesgalenskaperna till en ny nivå. Prenumerationsmodellen är i princip död på nätet. Varje artikel måste sälja sig själv. På en webbsajt läser inte besökarna artiklarna bara för att de finns där. På en webbsajt får en tråkig rubrik inte några hits och genererar därför inga annonsintäkter. Därför måste i princip varje enskild rubrik "spetsas till" för att locka läsare. Att "spetsa till" rubriken är inget annat än att lura läsarna att läsa en artikel, genom att få dem att tro att artikelns innehåll är något annat än det faktiskt är. Detta innebär att nästan varje rubrik blir en lögn. Oavsett vad verkligheten är så måste rubriken och till och med beskrivningen av händelsen spetsas till och därigenom förstörs också artikeln.
Poängen med denna långa utläggning är inte att påstå att denna webbsajt minsann är så otroligt mycket bättre eller att det som skrivs på denna sajt på något sätt är sanningen. Vad jag vill säga är att en affärsmodell för journalistik som bygger på att maximera annonsexponeringar genom att dra in läsare via braskande rubriker i det närmaste garanterar dålig journalistik. Trots detta finns det enskilda journalister som jag har stor respekt för och som under svåra omständigheter lyckas utför ett gott arbete i demokratins tjänst. Det är snarare systemet än den enskilda journalisten det är fel på.
Även ifall jag för denna sajt inte har kommersiella intressen att ljuga så kommer felaktigheter att publiceras, på grund av misstag, på grund av feluppfattningar, och på grund av mycket annat. Det gäller därför för er läsare att förhålla er kritiska till det jag skriver. Sök information på annat håll (och var givetvis kritisk även till den). Köp inte resonemang rakt av utan försök motbevisa dem för er själva. Och om ni tycker att ni lyckats, skriv en kommentar! Jag önskar att sajten ska ge mig en möjlighet att lära mig mer och en möjlighet att rätta till mina felaktiga uppfattningar. Jag söker ständigt efter information som utmanar min världsbild och jag hoppas att ni läsare kan bidra med sådant. Endast genom att vara beredd att ompröva sin existerande kunskap kan man utveckla den.
Givetvis hoppas jag som skribent på att några personer vill läsa mina inlägg. Jag har dock i princip inga kostnader för sajten alls och jag har därför inget behov av att ha annonser på sajten eller att locka läsare till artiklarna för att exponera några annonser.
Det jag hoppas på är snarare att på sikt kunna få igång en dialog mellan människor som tar sig tid att faktiskt sätta sig in i komplexa frågor. Mitt mål är inte att 10 000 personer om dagen ska exponeras för annonser på sajten; jag ser hellre att 500 personer läser och tar till sig artiklarna på sajten, än att 10 000 läser någon rubrik och ingress på sajten utan att ens vilja förstå hur samhällsekonomin fungerar.
Det yttersta målet är att även andra människor ska vilja bidra med sin kunskap och i en sansad ton diskutera det som sker med avseende på makroekonomi och penningpolitik.
Och så till nästa fråga, varför skriver jag under pseudonym? Den främsta anledningen är att sajten är ett projekt jag driver på min fritid. På dagtid utför jag ett vanligt arbete som anställd på ett företag. Jag vill tydligt hålla isär min "hobby" från mitt arbete och har därför inte velat underteckna inlägg med mitt namn. Min arbetsgivare verkar inom finanssektorn och jag har varit orolig för att läsare ska associera det som skrivs med min arbetsgivare, trots att sajten är något jag driver helt och hållet på fritiden utan koppling till något jobb eller uppdragsgivare. Jag skriver givetvis aldrig något alls om mitt arbete eller min arbetsgivare, eller dess konkurrenter, på sajten, på grund av den uppenbara intressekonflikt det skulle innebära. Inte heller skulle jag någonsin skriva om någon konfidentiell information som nått mig på grund av mitt arbete.
Efter denna avvikelse från ämnet kommer jag nu att återgå till att skriva om makroekonomi och penningpolitik.
Hej
Den här sidan är en av mina favoritsidor. Jag har lärt mig mycket via denna och framförallt blivit mer intresserad av ekonomi. Jag inser nu att ekonomi blir än mer spännande när man är med på alla de begrepp och förkortningar som förekommer i nyhetssändningarna. Jag läser den här sidan med stort nöje och hoppas du fortsätter blogga.
Kan du förresten svara på varför räntor är avdragsgilla? I praktiken blir det ju att staten betalar räntan på en tredjedel av mitt bostadslån. Det blir ju en del pengar på ett år.
Posted by Thomas on oktober 27, 2008 at 08:36 fm CET #
Tack för att du skriver!
Gör gärna något utvik då och då, eftersom världen består av mer än makroekonomi och penningpolitik.
Åter till ämnet, hur långt är vi ifrån en STOR reglering?
Hur långe håller krav om effektivitet på valuta och penningmarknad i relation till stabilitetsproblem, regleringspolitiska problem, fördelningspolitiska problem. Tror du att vi kommer få sen en STOR förändring som exempelvis att all handel med valuta och penning instrument som inte är relaterat till produktion av varor och tjänster och import och/eller export av dessa kommer att drabbas av särskild skatt, kommer ihåg valpskatt debatten.
Posted by Snobben on oktober 27, 2008 at 09:13 fm CET #
Måste bara säga att detta är den enda blogg som jag följer.
Fruktansvärt bra sammanställningar av de problem som riksbanken och världen står inför.
TACK !, för att någon tar tag i saken och redovisar fakta istället för det effeksökeri vi ser i populärmedia.
Posted by Anon on oktober 27, 2008 at 09:21 fm CET #
Hej
Tack för siten-skall följa vad du skriver och ta del av alla nyttiga diagramsammanställningar som du gör.
Sen reagerade jag på ett gammalt inlägg om fastighetsvärde.
Du ville se det som ett case där fastighetens framtida värde baserades på betalningsförmåga och behov. Det vi nu ser är väl också ett bevis på att framtida värde också spelar in. Förväntningar alltså. Svårt att bedöma men nog så viktigt!
Posted by Lasse on oktober 27, 2008 at 10:44 fm CET #
Instämmer i de posiviva omdömena ovan. Jag är löjligt glad och tacksam över att ha hittat hit!
/Pelle
Posted by Pelle on oktober 27, 2008 at 11:13 fm CET #
Inom juridiken brukar man säga att det är inte vem som framför ett argument som har betydelse, utan argumentets hållbarhet i sig, som avgör dess framgång. Med din analytiska förmåga, vilja att objektivt upplysa folk, och mycket genomtänkta argument är jag övertygad om din bloggs framgång
Jag bockar, bugar och tänker till varje dag jag läser denna blogg. Den ger mig ett mycket stort värde som läsare, till skillnad mot dagens klickjournalistik.
Posted by Ola on oktober 27, 2008 at 04:17 em CET #
Riktigt bra och innehållsrik blogg. Den enda jag läser varje dag!
Håller du med om att situationen vi har hamnat i nu delvis beror på personlig "girighet" kopplad till prestationsbonusar hos finansföretag? Alltså, får de anställda höga bonusar pga bankens ökade vinster så finns en personlig drivkraft för att banken (eller liknande) skall ta ökade risker för att öka vinsterna.
Återigen, tack för att du lyfter debatten/beskrivningen flera flera snäpp!
Posted by Viktor on oktober 27, 2008 at 08:28 em CET #
Tack för alla kommentarer!
Det blev många stora frågor där på en gång, om avdragsgilla räntor, reglering och bonusar. Den enda av de frågorna som är möjlig för mig att ens börja besvara i en kommentar är avdragsrätten.
Väldigt många personer och företag har både lån och sparande. Man har alltså både ränteinkomster och ränteutgifter. Ifall man inte skulle kunna göra avdrag för ränteutgifterna så skulle man inte betala skatt utifrån nettoinkomsterna utan bruttoinkomsterna, vilket vore både ologiskt och på många sätt skadligt för samhällsekonomin. Det som är mindre självklart är dock att man får göra skattereduktion för ränteutgifter ifall man inte har motsvarande ränteinkomster och jag tror att det är detta du egentligen syftar på och inte avdragsrätten. Att diskutera denna skattereduktion kräver dock ett längre inlägg.
De andra frågorna är allt för komplexa för att jag ska våga mig på ens en början i en kort kommentar. Jag planerar att skriva ett inlägg om vad jag ser som anledningarna till krisen, men det kan komma att dröja ett tag till - det finns mycket jag vill skriva om. Jag vill också skriva mer om hur man bör hantera risken för finansiella kriser.
Så, jag är ledsen att jag behöver göra er besvikna och jag hoppas att jag kan besvara era frågor i kommande inlägg så småningom! Tack igen för kommentarerna!
Posted by Sloped Mind on oktober 27, 2008 at 09:53 em CET #
Riktigt bra blogg, läser den regelbundet. Kan inte annat än hålla med om journalistikens förfall.
Jag är inte ekonom och det du skriver stimulerar verkligen eftertanke hos mig. Medias rapportering är under all kritik, man skapar panik istället för att redovisa faktiskt vad som sker samt att göra på ett sätt som folk förstår.
Fortsätt ditt fina arbete med bloggen!
Posted by Bobbe on oktober 28, 2008 at 10:27 em CET #
Har just hittat hit och är mycket mycket imponerad! Väldigt intressant och rolig läsning. Pedagogiskt, välskrivet och med en intressant sökande ton. Vad har du för bakgrund lite mer specifikt?
Posted by Alex on november 04, 2008 at 12:18 fm CET #
Hejsan Alex och tack för de snälla orden!
Jag berättar gärna mer om mig själv, men helst via mail och inte öppet på sajten. Jag nås på mailadressen längst ner på sidan.
Posted by Sloped Mind on november 04, 2008 at 07:40 fm CET #
Instämmer med föregående kommentarer om att sidan är förnämlig
och fyller ett tomrum. Jag ska lägga den till mina favoriter.
Angående debatten om Hessius artikel, så insämmer jag också i
att det inte är inflationen som är problemet just nu utan risken för deflation.
Eventuellt är vi redan inne i början av en deflation. Det kan bara kan bedömas
i efterhand, men signaler på fallande pristrender har funnits sedan i somras.
Riksbanken gjorde ett misstag i augusti genom att höja räntan, men dess
bättre var det lätt att reparera genom snabba sänkningar. I dagsläget ser
det ut som om räntevapnet är begränsat för riksbanken. Rimligtvis kan
inte riksbanken sänka räntan hur mycket som helst för att öka inflationen/
vända deflationen med tanke på kronkursen. Dock är den försvagade
kronan en fördel för sysselsättningen och verkar inflationsdrivande.
Jag det som nödvändigt för regeringen att öka de offentliga utgifterna
och/eller sänka skatterna.
Posted by Carl E. Lundborg on november 07, 2008 at 12:40 fm CET #
Tackar för en bra sida!
Posted by Stefan Carlsson on december 09, 2008 at 03:20 em CET #
Jag hittade den här sidan av en slump. Nu har jag inte tagit del av så mycket materialet ännu, men första intrycket är väldigt gott. :O)
Posted by Patrik on december 17, 2008 at 06:28 em CET #
Väldigt trevlig, matnyttig och samtidigt greppbar blog som i första hand förklarar olika skeden.
Kan bara hålla med alla positiva kommentarer och erkänna att detta är den enda blog jag följer.
Posted by Marcus H on januari 01, 2009 at 05:28 em CET #
Hej
Bra och informativ sida du har.
Bra synpunkter och många infallsvinklar vilket gör att man (ibland) ökar förståelsen
för ekonomin, samband och räntor.
En fråga:
Om du hade bolån på några miljoner (om du bor i Sthlm) skulle du binda dessa framåt
sommaren då och kanske ha en ränta på 3 - 3,5% bundet på 10 år?
Man säger ju att rörlig ränta är billigare över tiden men borde inte riksbankens möte
den 10é feb även slå igenom till räntan mot konsument?
Det har ju spekulerats om en sänkning, halvering av dagens ref ränta.
Borde inte det innebära att en bunden ränta de närmsta åren (=löptiden) borde bli billigare
än rörligt?
Posted by Loffe on januari 18, 2009 at 02:31 em CET #
Kanonbra information om ekonomi, även för oss som är ekonominördar (jobbar inom finansbranschen). Hittade hit av misstag.
Keep up the good work!
Posted by Ingemar on januari 20, 2009 at 09:52 em CET #
Hej
Bra site med mycket bra information och diagram. Dock kan man bli bekymrad att du inte vill stå för det du skriver med namn. Det borde du göra för att öka trovärdigheten.
Hälsningar Lasse
Posted by Lasse on februari 24, 2009 at 08:56 em CET #
Hejsan Lasse!
Tack så mycket!
Jag skulle gärna skriva under eget namn ifall det var möjligt, men i dagsläget finns inte den möjligheten.
Posted by Sloped Mind on februari 24, 2009 at 10:12 em CET #
Tack för en bra site. Den är informativ och innehållsrik. För mig blev den mycket bra då jag har förhandlat mina bolån med bas i reporäntan + bankens upplåningskostnad + bankens marginal. Då jag hade svårt att hitta en sida för att kontrollera bankens uplåningskostnad sökte jag på nätet och hittade fram till din sida. Här kan man bra följa bankernas upplåningskostnad (TED-spread) vilket gjorde att jag kunde få tag i en information som jag inte tidgare haft. Nu kan jag föra en dialog med banken då vi sitter på samma information.
Posted by Tomas on mars 10, 2009 at 09:51 fm CET #
Som fastighetsmäklare finner jag din sajt extremt informativ och utbildande. Med basal makroekonomis kunskap tror jag mig ändå förstå resonemangen kring min proffessions stora kuggfråga: Hur får vi bäst en stabil och lättrörlig bostadsmarknad utan onödiga svängningar, och hur undviker vi den enorma kostnad för samhället som en bostadsmarknadskrach skulle innebära.
Tack för din insats
Posted by Andreas on mars 06, 2010 at 11:31 fm CET #