Riksbanken överger KPIX - Synd, men ett beslut utan dramatik

Den 9 juni meddelade Barbro Wickman-Parak att man fasar ut KPIX-måttet och kommer att fokusera tydligare på deras målvariabel KPI. Ett nytt mått, KPI med fast ränta, introduceras, men kommer i kommunikationen att ges en mer undanskymd plats än KPIX har getts. Jag är rädd att detta riskerar att försvåra för allmänheten att skaffa sig korrekta inflationsförväntningar, vilket kan försvåra penningpolitiken.

Man anger flera skäl till denna förändring:

1. Man är inte säker på att KPI och KPIX visar samma utveckling på sikt.

2. Beräkningsmässiga problem som härstammar från det faktum att förändringar i indirekta skatter räknas bort från KPIX.

Avvikelse mellan KPI och KPIX

Argument nummer ett baseras i första hand på att man räknar med att huspriserna, på det sätt som de mäts för KPI (Du kan läsa mer om detta här) stiger snabbare än konsumentpriser, och att därmed KPIX, som exkluderar räntekostnader på egna hem, just nu utvecklas i en långsammare takt än KPI. Jag har tidigare argumenterat till stöd för KPIX i denna fråga. I andra hand beror den misstänkta avvikelsen på att man antar att de indirekta skatterna kommer att stiga snabbare än KPI och att därför KPIX kommer att stiga långsammare än KPI.

På sikt är det ändå rimligt att KPIX och KPI kommer att utvecklas väldigt lika. På oändligt lång sikt är det ett ganska rimligt antagade att bostadskostnaderna utvecklas på ett sätt som är mycket nära övriga kostnader, eftersom bostadskostnaderna om de mycket länge steg signifikant mer än övriga kostnader till slut skulle närma sig 100% av våra kostnader, vilket inte är rimligt. Givetvis är dock oändligt lång sikt ganska ointressant och det finns en risk att bostadskostnader på ganska lång sikt stiger snabbare än övriga kostnader, men det är långt ifrån självklart.

Beräkningsmässiga problem med KPIX

Argument nummer två syftar bland annat till de problem som uppstår i och med att den prishöjning som sker vid en höjning av indirekta skatter inte fullständigt kan föras över på konsumenterna. Ett högre pris dämpar efterfrågan vilket kommer att justera jämviktspriset exklusive skatt nedåt. Dessutom syftar nummer 2 till det faktum att många punktskatter uttrycks i absoluta indexreglerade värden, istället för i procentsatser. Exempelvis är den skatt vi betalar på drivmedel, förutom momsen, satt till ett fast belopp i kronor och ören räknat. För att skatten inte ska minska på sikt så räknas den upp varje år. Denna årliga uppräkning är i strikt mening en skattehöjning, men det är inte en höjning av den reella skattesatsen. Den räknas dock ändå bort från KPIX.

Dessa observationer från riksbankens sida är fullständigt korrekta, men jag har två problem med detta argument.

Först och främst är detta frågan om extremt små effekter i förhållande till de enorma osäkerheter som finns i varje inflationsmått, inklusive KPI. Men ännu viktigare: KPIX är riksbankens mått och om riksbanken vill ha några förändringar av hur man för KPIX räknar bort effekten av förändrade indirekta skatter så skulle man kunna göra det. KPI har förändrats många gånger över tiden, många gånger på sätt som har en ganska kraftig påverkan av hur inflationens utveckling ser ut på sikt, och givetvis skulle en minimal korrigering av hur KPIX beräknar förändringarna av indirekta skatter kunna göras. Jag tror att det är bättre att utveckla KPIX än att avskaffa det.

Argument för att behålla KPIX

Jag har tidigare beskrivit skillnaden mellan monetär inflation och ökade levnadskostnader här.

På riktigt lång sikt sammanfaller prisökningstakten med den monetära inflationen. KPIX torde på kort sikt bättre återspegla den monetära inflationen än KPI gör. Detta bekräftas också av riksbankens egen analys som gjorts före förändringen. Analysen finns att läsa i riksbankens tidskrift "Penning- och valutapolitik", med början på sida 23.

I riksbankens analys av olika inflationsmått mäter man vilket inflationsmått som bäst förutspår den framtida inflationen. Man jämför KPI, KPIX, median-inflationen1, 85% trimmed mean inflation, UND24, KPIX exklusive energi och KPIX exklusive energi och livsmedel. Av alla dessa mått är KPIX bäst på att förutstå KPI-inflationen för de närmaste 24 månaderna. Sämst av alla måtten är KPI. Riksbanken ska alltså välja att i sin kommunikation fokusera klart mest på det av de undersökta inflationsmåtten som sämst speglar det riksbanken ska bekämpa. Intressant är att jämförelsen inte inkluderar det konstant-ränte-mått man tänker introducera.

Riksbankens analys pekar dock också på att deras egna inflationsprognoser träffat ännu bättre än KPIX vad gäller inflationsbedömning - och detta är ju positivt. Utifrån detta är det också förståeligt varför man argumenterar för att KPIX inte är önskvärt. Om man nu ändå gör så bra inflationsprognoser, och KPIX har vissa teoretiska problem, varför ska man alls ta fram det?

Jag tycker att det är värt att beräkna, som en del i den verktygslåda man har för att göra inflationsprognoserna. När man ska göra inflationsprognoser utgår man från en mängd statistik. Man sätter samman olika uppgifter och mått för att ta fram en prognos. Eftersom det finns indikationer på att KPIX är mycket bättre än KPI (och bättre än de andra måtten på underliggande inflation) på att prognostisera kommande kpi-inflation, så känns det naturligt att i skapandet av sin inflationsprognos väga in KPIX.

Det är givetvis möjligt att riksbanken anser att KPIX inte bidrar alls till deras möjlighet att göra inflationsprognoser. Jag skulle då vilja påpeka att riksbanken inte är de enda som gör inflationsprognoser. Varje större bank gör sina egna prognoser, eftersom inflationen är mycket viktig för deras verksamhet.

Ännu viktigare är dock de prognoser vi alla, som konsumenter och löntagare gör, och här är själva kärnan i min argumentation. Dessa egna små prognoser, eller inflationsförväntningar, har visat sig styra våra beteenden i både inköpssituationer och löneförhandlingar. Ifall KPIX försvinner ur kommunikationen och det publika medvetandet är risken stor att inflationsförväntningarna baseras på sämre information, nämligen endast nuvarande KPI-inflation, och att detta därmed försvårar inflationsbekämpningen.

En reflektion är att Sverige är ett undantag vad gäller inflationsmått avsedda som målvariabel för penningpolitiken. I de flesta länder ingår inte huspriser eller räntekostnader direkt i målvariabeln för inflationen. ECB och Storbritannien använder sig av HIKP som inflationsmått, vilket helt exkluderar kostnaden för egna hem. I USA (som visserligen saknar inflationsmål) och Norge mäter man boendekostnadsinflationen genom att inkludera den hyra som en bostadsägare skulle få betala ifall de hyrt sin bostad.

Konstantränte-KPI har den uppenbara fördelen att det är enkelt att visa att det kommer att överensstämma med KPI på oändlig sikt. Jag är dock inte säker på att det är ett bättre mått på den monetära inflationen.

Slutsats

Jag tror att det finns en risk att avskaffandet av KPIX försvårar för allmänhetens möjlighet att skaffa sig korrekta inflationsförväntningar. Jag tror att det vore bättre att utveckla och förbättra KPIX, samt kommunikationen kring KPIX, istället för att kasta in handduken och överge måttet. Jag tror att risken är stor att kostnaden som skapas av allmänhetens sämre inflationsförväntningar överstiger kostnaden för att beräkna och kommunicera kring två olika inflationsmått.

Jag tror dessutom att KPIX vore en utmärkt målvariabel för penningpolitiken, men vi får leva med att KPI, med sina tydliga brister som monetärt inflationsmått, används som målvariabel, eftersom lagen pekar ut den. Riksbankens nya mått, ett konstantränte-KPI, kommer röra sig ganska likt KPIX, men kommer kanske få en för undanskymd plats i riksbankens kommunikation för att bidra till att korrekta ränteförväntningar på det sätt som KPIX har gjort. Det finns en risk att riksbankens inflationsbekämpning därmed blir dyrare, då de kan behöva ta i mer för att bekämpa förväntningarna.

1Median-inflationen och övriga mått som nämns här diskuteras i en artikel "Om Kärninflation, del 2", som inom kort publiceras på denna sajt.

Permalink     No Comments



Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed