Krisen och Riksbankens balansräkning

Ett sätt att närma sig Riksbankens verksamhet är att titta på deras balansräkning. Liksom för andra organisationer kan man på balansräkningen se vilka tillgångar och skulder Riksbanken har, och i Riksbankens fall är dessa tillgångar och skulder centrala delar av det svenska monetära systemet. För att förstå vissa av begreppen i denna artikel rekommenderas att man om man saknar förkunskaper läser Om Interbankmarknaden, etc.

Riksbankens skulder och eget kapital

Traditionellt har riksbanken framförallt varit finansierad genom utgivningen av sedlar och mynt. Sedlar och mynt är skuldbevis som Riksbanken ger ut. Det fina för Riksbankens del är att innehav av sedlar och mynt inte berättigar till någon ränta, vilket innebär att Riksbanken på så vis har "gratis" finansiering via dessa skuldsedlar. Den besparing detta innebär jämfört med traditionella skulder kallas seignorage. Dessutom tar Riksbanken emot inlåning från banksystemet då systemet som helhet behöver placera överskottslikviditet. Utöver detta finns vissa mindre poster vi inte fördjupar oss i nu, samt Riksbankens egna kapital. Det egna kapitalet har byggts upp under lång tid och enligt den senaste veckorapporten låg detta på ca 59 miljarder den 30 november. Låt oss titta på hur fördelningen av skulder och eget kapital kunde se ut före höstens akuta kris:


figur 1. En titt på skulderna (ordnade från största till minsta post) före krisen visar att sedlar, mynt och det egna kapitalet dominerade skuldsidan.

Låt oss också titta på hur skulderna såg ut för ca en vecka sedan:


figur 2. En titt på skuldsidan sedan krisen börjat avslöjar en helt annan situation. Vissa komponenter har exploderat sedan krisens inträde. Vi kommer gå in närmare på detta senare.

Riksbankens Tillgångar

Riksbankens tillgångar består traditionellt framförallt av valutareserven (Fordringar i utländsk valuta i form av banktillgodohavanden och värdepapper) och guldreserven. Utöver det har man länge haft en liten utlåning till banksystemet i och med den penningpolitiska repan, samt vissa andra tillgångar. Låt oss först titta på en ganska normal situation för balansräkningen, före krisen:

figur 3. Före krisen utgjordes tillgångarna nästan uteslutande av valutareserven och guldreserven

Och låt oss också titta på hur tillgångarna såg ut för ca en vecka sedan:


figur 4. Även tillgångssidan är förstås närmast oigenkännlig. Valutareserven har förpassats till tredje plats.

För att tydligare se hur de olika komponenterna utvecklats kan vi ta titta på ett diagram för årets utveckling av tillgångssidan:


figur 5. Den akuta krisens början och Riksbankens extraordinära åtgärder syns väldigt tydligt. Det är också märkbart att tillskottet av likviditet i svenska kronor skedde under de första auktionerna och att det sedan lugnat ner sig. Utlåningen av dollar till svenska motparter har dock ständigt ökat, vilket vi även sett i auktionsresultaten.

Krisåtgärdernas effekt på balansräkningen

Vad är det då som har hänt med balansräkningen och vad betyder detta?

Det som framförallt skett är att Riksbanken på ett annat sätt än brukligt direkt börjat finansiera de svenska penningpolitiska motparterna via program för lite längre utlåning än normalt, framförallt på tre månader. Detta program syns på tillgångssidan som Strukturella transaktioner. Eftersom man via dessa transaktioner tillfört likviditet till systemet har det uppstått överlikviditet i bankerna. Denna överlikviditet placerar bankerna sedan i Riksbanken igen, med kortare löptid. Detta sker framförallt via emissioner av riksbankscertifikat som löper i en vecka, med reporäntan som ränta, vilket syns på skuldsidan som Emitterade skuldcertifikat, samt via finjusterande operationer, som löper overnight med reporäntan - 10 baspunkter som ränta. Dessutom har utlåningen i utländsk valuta till svenska motparter exploderat som ett resultat av den jakt på dollarlikviditet jag skrivit om bland annat här. Motsvarande upplåning av utländsk valuta syns på skuldsidan. Riksbanken har via swapfaciliteter med Federal Reserve kunnat förse det svenska banksystemet med dollarlikviditet.

Låt oss specialstudera de komponenter i balansräkningen som handlar om Riksbankens huvudsakliga finansiering av banksystemet i svenska kronor, samt Riksbankens likviditetsdränerande faciliteter. För att slippa repetera begrepp som likviditetsdränerande faciliteter så kommer jag hädanefter att kalla de poster som ökar likviditeten i banksystemet för finansiering av banksystemet och de poster som minskar likviditeten i banksystemet för definansiering av banksystemet.

figur 6. Vi ser tydligt hur dramatisk förändringen varit. Under första delen av året utgjordes den huvudsakliga finansieringen av den penningpolitiska repan som genomfördes med en liten storlek varje vecka. Sedan infördes programmet för utlåning på längre löptider vilket innebar att Riksbanken kom att direkt tillgodose en betydligt större del av bankernas finansieringsbehov Riksbanken har för närvarande ca 200 miljarder utlånat till bankerna via dessa strukturella transaktioner. En stor del av lånen är tagna till för bankerna dålig ränta, i jämförelse med förväntad reporänta.

Jag har flera gånger fått frågan om vad alla dessa miljarder som pumpas in i banksystemet får för effekter på penningmängden och inflationen. Oro har uttrycks för att detta kommer att leda till hyperinflation. Vad gäller svaret på detta gäller det först och främst att förstå att penningmängd inte handlar om riksbankens utlåning till banker, utan om bankernas utlåning till allmänheten. Pengarna som Riksbanken pumpar in i systemet förvandlas inte automatiskt till en del av penningmängden. Det finns ingen självklarhet i att bankerna dramatiskt ökar sin utlåning för att deras tillgång till likvida medel förbättras.

Finansmarknadsstatistiken och penningmändssiffrorna för oktober antyder att utlåningen till allmänheten inte växer i en rasande takt, vilket jag noterade här.

Den likviditet Riksbanken skapar via de extraordinära åtgärderna kommer, med några undantag, per automatik alltid återföras till Riksbanken i ett i princip slutet system. Låt oss se hur detta sker.

figur 7. Precis efter de första auktionerna valde bankerna att placera överskotten i den stående inlåningsfaciliteten, till reporäntan - 75 baspunkter. Snabbt kom dock Riksbanken att dränera marknaden på detta överskott via finjusterande operationer till reporäntan -10 baspunkter samt via emissioner av riksbankscertifikat till reporäntan.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de likvider som Riksbanken lånat ut på 3 månaders sikt omedelbart placeras hos Riksbanken igen, över natten och på en veckas sikt. Eftersom Riksbankens utlåning sker på en nivå över reporäntan och inlåningen sker på eller under reporäntan, så gör Riksbanken vinst på transaktionerna.

Under Makrodiagram kommer man kunna följa utvecklingen för riksbankens balansräkning framöver. Siffrorna uppdateras en gång i veckan, på tisdagar, och ger en ganska god bild av de åtgärder Riksbanken vidtar i kreditkrisens spår.

När man börjar se att Riksbankens balansomslutning börjar minska är sannolikt krisen på väg att bedarra. Man skulle kunna beskriva balansräkningen som Riksbankens andra vapen, efter styrränta.

Permalink     6 Comments



Comments:

Mycket intressant, den här sajten blir bara bättre och bättre! Blir spännande att se Riksbanksdata enligt artikeln (kunde inte få upp dem nyss när jag kollade). Jag gillar att du har satt upp råvaror också. Ett par undringar: Du ger metallprisindex, men skulle det inte vara vägledande att kika också på spreadar mellan olika terminer i metallpriser. Minns att gamla kloka industrimän på 60-talet ansåg att metallprisernas utveckling var en av de säkratse indikatorerna på konjunkturvändningar. Är detta helt förlegat nu? Eller är koppar en av de första resurserna som börjar förbrukas mer när det vänder (eller snarare att man börjar spekulera tidigt i det genom terminsaffärer)?

Posted by CaptainCooked on december 03, 2008 at 12:39 fm CET #

En sak till: I figur 5 finns en delkrurva "Fordringar på svenska motparter i utländsk valuta" som ökar i rasande takt, fortfarande (2 december). Är det ett uttryck för att bankerna i sverige är allt mer ansträngda av t.ex Baltikum, eller är det för att svenska storföretag har svårt med refinansieringen av sina lån? Om det är det förstnämnda borde vi väl bäva?

Posted by CaptainCooked on december 03, 2008 at 12:54 fm CET #

Hejsan CaptainCook!

Tack för kommentarerna och berömmet!

Att fordringar på svenska motparter i utländsk valuta ökat dramatiskt, handlar om den dollar-likviditet som Riksbanken tillhandahållit via auktioner. Jag skriver om detta i denna artikel i slutet av andra stycket under rubriken "Krisåtgärdernas effekt på balansräkningen" och länkar där till mer läsning om detta.

Posted by Sloped Mind on december 06, 2008 at 11:50 em CET #

Jag fårstår inte riktigt hur allt det här går ihop.

Om jag förstår rätt så ökar bankerna sina likvida medel
bara tillfälligt och priset för det är skillnaden i inlånings
och utlånings räntan till riksbanken..?
(Bara att det inte kallas lån när pengarna går tillbaka)

Är det inte så att den vinst som riksbanken gör bara är luft?
Tills pengarna slutar att bollas framoch tillbaka och börjar lånas
ut från bankerna.. Blir inte då luft vinsten en riktig vinst till priset
av ökad inflation..? och således inte någon vinst alls utan en
överföring av tillgångar från alla dem som har besparingar idag?

Det hela känns som en tillfällig åtgärd som baseras på antagandet
att krisen avtar snart.

Posted by mrr on mars 21, 2009 at 09:34 em CET #

En ytterligare faktor som man bör ta med och som alltid tidigare har varit en bra konjunkturbarometer har varit sågade trävaror.Det finns säkert en bra statistik även på detta och kunde vi även följa den på månadsbasis på din eminenta sajt kanske vi skulle få en ytterligare bra indikator.

Posted by sallw on april 15, 2009 at 04:06 em CEST #

Hej
Å tack för en bra sida.

Vad anser du om den minskade guldreserven? Är det en bra åtgärd, vilka andra reserver finns
det som har samma långsiktighet?
Sålde man i rätt tid? När försäljningarna började var inte råvarupriserna ganska låga och borde
man inte utifrån den aspekten väntat med en eventuellt försäljning?

Hälsar

Loffe

Posted by Loffe on juni 12, 2009 at 08:27 fm CEST #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed