Välkommet besked från Riksbanken och viss normalisering av STIBOR

Idag meddelade Riksbanken att man sänker reporäntan med 0,5 procentenheter, till 3,75%. För bara två veckor sedan sänkte man räntan med lika mycket. Räntebanan sänks likaså och inflationsprognosen sänks dramatiskt.

Jag har tidigare argumenterat för att en sänkning med 50 punkter vore det rätta beslutet, och beslutet är välkommet. Vissa aktörer har oroat sig för den svenska kronans utveckling och därför velat avvakta med en sänkning eller sänka mindre, men idag styrs knappast valutan av små förändringar i räntedifferenser och jag menar att det var helt rätt att inte låta kronfallet stoppa dagens beslut.

En annan positiv utveckling är att vi idag fick se kraftigt nedställda STIBOR-räntor. Äntligen fick vi se viss normalisering av den viktiga 3-månaders-fixingen.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Viss normalisering av räntemarknaderna

Idag fick vi se tydliga fall för interbankräntorna. Framförallt har de allra kortaste interbankräntorna börjat närma sig mer normala nivåer efter de extremnivåer vi sett på sistone.

Intressant i sammanhanget är också det faktum att Riksbanken i och med sina stora auktioner av lån med längre löptider än normalt (3 och 6 månader) skapar en överlikviditetet i banksystemet. Detta medför att den normala penningpolitiska repan på en vecka inte kommer att genomföras. När banksystemet som helhet har ett likviditetsöverskott ger man istället ut Riksbankscertifikat som bankerna kan placera i. Nu kan alltså banker inte längre låna pengar till reporäntan, utan istället placera pengar till reporäntan.

Just nu finansierar Riksbanken alltså bankerna på längre sikt än normalt, och inte till en fast ränta. Istället för att som vid de penningpolitiska reporna fastställa priset via reporäntan, och anpassa volymen efter likviditetsunderskottet, så fastställer man nu en volym (som man visserligen har rätt att avvika från) och en minimiränta.

[Read More]

Permalink     No Comments

Riksbanken träder in på arenan

Sedan i juni har jag flera gånger (framförallt här, här och här) ställt frågan om huruvida Riksbanken kommer att försöka ta en starkare kontroll över räntenivån i samhället. Jag har på slutet argumenterat för att Riksbanken behöver göra det, om inte annat för att kunna klara sitt inflationsmål. Om man inte kan styra den ränta som faktiskt gäller för allmänheten, så kan man inte heller effektivt arbeta med ett inflationsmål.

Idag presenterades till slut Riksbankens första större intervention för att normalisera fundingmarknaden.

[Read More]

Permalink     No Comments

Stater räddar banker, STIBOR T/N över 6%

Inte nog med att USA ser ut att låta staten gå in och rädda finanssystemet. Idag har ett flertal banker i andra länder också behövt söka hjälp; Fortis räddas av Benelux-länderna och Isländska staten tar över en aktiemajoritet i Glitnir.

STIBOR T/N-fixingen slog idag nytt rekord och hamnade på 6,08%.

[Read More]

Permalink     2 Comments

Jakt på säkra placeringar får Riksgälden att kliva in. Räcker Riksbankens policyramverk?

Rättelse 20/9: Jag skrev tidigare att riksgälden skulle köpa bostadsobligationer, vilket de visserligen gör, men köpen sker som en del av en omvänd repa. Jag har nu uppdaterat analysen för att återspegla detta. Det faktum att man placerar pengarna med hjälp av en omvänd repa innebär att man i förväg avtalar om räntan, vilket minskar risken i förfarandet.

Jakten på säkra tillgångar eskalerade ytterligare idag. Värdepapper med någon form av risk faller i pris, medan efterfrågan på statspapper världen över är enorm. Det är bara att titta lite på de räntor man idag kan få på korta statspapper, så förstår man att efterfrågan är stor. Efterfrågan på 3-månaders amerikanska "treasury bills" är så stor att man idag bara får en ränta på 0,01% (!) på dem. Det är uppenbart att problemet inte är att det saknas pengar, utan att väldigt få vill ta risker. Om man bara får 0,01% ränta på att placera pengarna hos amerikanska staten så är det självklart att man börjar söka andra säkra alternativ för sina placeringar. Pengarna sökte sig bland annat till svenska statspapper.

Riksgälden fattade då beslut om att sälja mer korta växlar. Eftersom denna operation genomfördes med riksbankens samtycke ser jag det som att riksbanken i varje fall delvis valde att försöka trycka ner spreadarna för att få en lite tydligare räntestyrning.

Personligen är jag av uppfattningen att riksbanken borde ha något tydligare mål för var man anser att marknadsräntor bör hamna.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Riksbankens val

I somras skrev jag om att riksbanken delvis tappat kontrollen över räntesättningen i Sverige. Interbankräntor och räntor på bostadsobligationer översteg redan då vida riksbanksräntorna och förväntningarna för riksbanksräntorna.

Jag skrev då att riksbanken hade ett val att göra; vill man styra räntenivån i den svenska ekonomin, eller vill man låta marknaden sätta räntorna, och sätta sin reporänta på en nivå som innebär att man tar hänsyn till de stigande spreadarna.

Frågan är än mer relevant idag. Idag styr inte riksbanken marknadsräntorna. På interbankmarknaden får man vara villig att betala en ränta på 5.75% för att ta upp ett lån på en dag. På femåriga bostadsobligationer får man en avkastning som överstiger staträntorna med 1,5 procentenheter.

[Read More]

Permalink     No Comments

Dyrt att låna kort på interbankmarknaden

Idag hamnade STIBOR T/N-fixingen på hela 5,75%, det vill säga en hel procentenhet över reporäntan. Detta återspeglar den osäkerhet som råder just nu och en vilja att ha ordentligt med likviditet under de närmaste dagarna. För de lite längre löptiderna steg inte STIBOR alls på samma sätt. De fallande statsräntorna innebär dock ändå att priset på risk stiger ytterligare även för längre löptider.

[Read More]

Permalink     No Comments

Om Interbankmarknaden, STIBOR, TED-spread, BASIS-spread, STINA-SWAPPAR och varför detta spelar roll

I många artiklar på denna sajt nämns begrepp som STIBOR, interbankmarknaden och TED-spread. För vissa läsare är dessa begrepp vardagsmat, men för vissa är de rena grekiskan. Därför vill jag ta chansen att beskriva interbankmarknaden och alla dessa förkortningar lite djupare och förhoppningsvis på ett sätt som går att begripa utan att man redan känner till ämnet.

[Read More]

Permalink     12 Comments

Svensk ränteutveckling

Utveckling Reporänta SEK

STIBOR 

Ränteutveckling STIBOR T/N

Ränteutveckling STIBOR 1W

Ränteutveckling STIBOR 1M

Ränteutveckling STIBOR 2M

Ränteutveckling STIBOR 3M

Ränteutveckling STIBOR 6M

Ränteutveckling STIBOR 9M

Ränteutveckling STIBOR 12M

 

Ränteutveckling STIBOR T/N och Repo

 

Statsfixräntor, statsskuldväxlar och statsobligationer 

Ränteutveckling Statsskuldväxel 1M

Ränteutveckling Statsskuldväxel 1M

Ränteutveckling Statsskuldväxel 1M

Ränteutveckling Statsskuldväxel 1M

Ränteutveckling Statsskuldväxel 3M

Ränteutveckling Statsskuldväxel 6M

Ränteutveckling Statsobligation 2Y

Ränteutveckling Statsobligation 5Y

Ränteutveckling Statsobligation 7Y

Ränteutveckling Statsobligation 10Y

Bostadsobligationer 

Ränteutveckling Bostadsobligation 2Y

Ränteutveckling Bostadsobligation 5Y

 


 

Permalink     2 Comments

Räntespreadar

Svensk TED-spread 

TED-spreaden1, är ett mått på hur kreditrisk prissätts, eftersom den utgör skillnaden mellan den ränta banker lånar ut till varandra för och den riskfria räntan. Se denna artikel för en utförligare förklaring. Den TED-spread vi visar är den svenska motsvarigheten och beräknas som skillnaden mellan 3-månaders STIBOR och 3-månaders statsskuldväxel. Den senaste tiden har räntan varit så volatil att det faktum att prisuppgifterna för statsskuldväxlarna inte nödvändigtvis avspeglar statsräntan vid exakt vid samma tidpunkt som STIBOR-fixingen genonförs påverkat TED-spreadens utseende vissa dagar, och speciellt då den stora räntesänkningens dag, den 4 december 2008. Jag använder därför statsfixräntan som referens för bildandet av TED-spreaden sedan dess. Detta kan inverka vad gäller kortsiktiga förändringar, men mönstret blir i huvudsak detsamma oavsett.

TED-spread(SEK)

figur 1, Aktuell svensk TED-spread.

Det är även intressant att se hur STIBOR-spreaden utvecklats på en lite längre löptid. Problemet är dock att likviditeten på interbankmarknaden är väldigt dålig för längre löptider än tre månader, så detta blir något av en akademisk övning.

TED-spread(SEK)

figur 2, Aktuell svensk 6-månaders STIBOR-spread.

Svensk RIB-spread 

RIB-spreaden (Repo InterBank-spread) är ett annat mått på hur kreditrisk prissätts. Beräkningen är i princip densamma som för TED-spreaden, men för en mycket kortare ränta, och eftersom det inte finns någon statsskuldväxel som bara löper över en natt, så jämför vi istället med reporäntan. Spreaden beräknas som skillnaden mellan Reporäntan och den kortaste interbankräntan (STIBOR T/N). Eftersom STIBOR T/N avgör räntan från morgondagen till dagen efter (därav T/N som står för Tomorrow/Next), så är Reporänte-serien förskjuten en dag. Under lugna förhållanden följer STIBOR T/N-räntan reporäntan + 10 baspunkter, vilket är detsamma som riksbankens finjusteringsränta. Vi har under senaste året många gånger haft en sådan oro på marknaden att den letat sig ner även till de kortaste interbankräntorna.

RIB-spread

figur 3, Aktuell svensk "RIB-spread".

Svensk TED/STIBOR-spread-kurva

TED-Spread-kurvan eller STIBOR-spread-kurvan visar hur differensen mellan STIBOR och räntan på statsskuldväxlar skiljer sig mellan olika löptider (för den kortaste löptiden, över en natt, relaterar vi som tidigare till reporäntan istället för en statsskuldväxel). Normalt är differensen mycket liten vid korta löptider, eftersom banker normalt sätt bedöms som mycket kreditvärdiga på kort sikt. Ett problem vid framställandet av denna kurva är att vissa av löptiderna lider av dålig likviditet och därmed osäker prissättning. Vissa dagar kan därför kurvan se mycket besynnerlig ut, utan att det egentligen betyder något speciellt.

 

figur 4, Aktuell svensk "TED-spread-kurva".

Svensk bospread/REST-spread 

Bospreaden eller REST-spreaden (Residential Treasury-spread) är ytterligare ett mått på hur kreditrisk prissätts. Beräkningen görs genom att räntan på en 5-årig bostadsobligation jämförs med räntan med på en 5-årig statsobligation.

REST-spread 

 figur 5, Aktuell svensk "Bospread".

 

1TED står egentligen för Treasury EuroDollar, men beräknas inte längre utifrån Eurodollar-kontrakt, utan utifrån LIBOR. För vår försvenskade variant kan namnet tyckas konstigt, men även i engelskt språkbruk är förkortningen inte längre korrekt, men såpass väl inarbetad att namnet består.

Permalink     6 Comments