Svensson skriver om det flexibla inflationsmålet och transparens

I en högintressant artikel i årets första nummer av Penning- och valutapolitik skriver Lars E O Svensson om vikten av transparens och om det flexibla inflationsmålet. Svensson betonar oerhört tydligt att inflationsmålet är flexibelt och att inflationstakten inte är den enda variabeln som Riksbankens försöker styra, utan att de även strävar efter att balansera ekonomin i stort, utan att definiera exakt vilken vikt som i förhållande till inflationsmålet ska ges åt strävan att balansera ekonomin.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Inflation targeting eller Price-level targeting?

På denna sajt diskuterar jag ofta inflationsmålet. Jag har försvarat inflationsmålet flera gånger. Jag har dock också kritiserat användningen av KPI som målvariabel för inflationsmålet och talat om möjliga små förändringar av målet. Jag har också ifrågasatt om inflationsmålet verkligen tillämpas symmetriskt.

Att arbeta med ett inflationsmål kan göras på många olika sätt. Idag tänkte jag ta upp en av de mer grundläggande frågeställningarna för en centralbank som ska sikta mot en begränsad inflation.

Man kan antingen sätta upp ett årligt inflationsmål och ha som mål att varje år komma så nära målet som möjligt, oavsett tidigare händelser. Detta är det som vanligen kallas inflation targeting. Det spelar ingen roll ifall man under det senaste året sett inflation på 2% under målet eller 2% över målet, man siktar alltid mot målet. Detta innebär att basen för prisförändringarna förändras, och att olika länder med samma inflationsmål efter ett tag kommer att ha sett olika inflation på lång sikt. Detta fenomen kallas base drift. Den svenska Riksbanken tillämpar inflation targeting, och vi får base drift. Oavsett vad som hände förra året så siktar man mot 2% inflation framåt.

Alternativet till detta skulle vara att man siktar mot en på lång sikt genomsnittlig inflation om 2%. Ifall man under flera år haft för hög inflation kompenserar man detta genom att försöka ha låg inflation under efterdöljande år. Eftersom denna politik innebär att man även på lång sikt siktar mot en viss prisnivå så kallas detta price-level targeting. Den process som innebär att man försöker återföra det långsiktiga genomsnittet för inflationen till 2% kallas för mean reversion. Man kan också uttrycka skillnaden mellan inflation targeting och price-level targeting som huruvida man har ett kortsiktigt eller långsiktigt inflationsmål.

[Read More]

Permalink     No Comments

Inflationsmål som garant för en fiat-valutas värde

Några gånger har jag diskuterat den kritik av inflationsmålet som framförts i media under senare tid. Kritiken har handlat om att inflationsmålet inte skulle he gett den räntenivå som vore optimal för
att skapa makroekonomisk balans. Jag har bemött dessa argument här och här.

Idag vill jag argumentera för att det inte räcker med att ställa sig frågan om huruvida inflationsmålet ger en optimal ränta för jämn konjunkturutveckling eller makroekonomisk balans, utan att man också måste ställa sig frågan om vad som ska utgöra basen för vår valutas värde, om inte inflationsmålet.

[Read More]

Permalink     5 Comments

Ett symmetriskt inflationsmål?

Stundtals har frågan dykt upp ifall riksbanken sedan inflationsmålet infördes i praktiken har siktat på en inflation under målet. Frågan var speciellt aktuell under den långa period vi såg med KPI-inflation långt under målet. När nu inflationen legat över målet ett tag har frågeställningen av naturliga skäl tappat i aktualitet.

Efter att i det senaste protokollet ha läst hur några av ledamöterna resonerade kring inflationen undrar jag om det inte är dags att återigen ställa sig den frågan. Ser verkligen alla i riksbankens direktion det som lika dåligt att hamna under målet som över målet? Specifikt undrar jag om riksbankschefen själv, Stefan Ingves, ser det på det viset.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Nej Gunnar Örn, inflationsmålet är extra viktigt nu

På di.se skriver Gunnar Örn att "det är dags att skrota inflationsmålet". Jag håller inte alls med utan tycker att den senaste tidens utveckling visar varför inflationsmålet är fungerande och mycket positivt för Sveriges ekonomi.

Gunnar Örn påstår att inflationsmålet tvingar riksbanken att föra en procyklisk politik, genom att sänka räntorna i lågkonjunktur och höja i högkonjunktur, och vill istället se ett mål för den nominella tillväxten. Jag menar att Örn missar en hel del avgörande faktorer och därmed når helt fel slutsats...[Read More]

Permalink     No Comments