Om varför Sverige klarar sig utan okonventionell penningpolitik - del 1

Runt om i världen påbörjar centralbankerna olika program för okonventionell penningpolitik. Bland annat Federal Reserve och Bank of England har börjat köpa statsobligationer med längre löptid. För flera av de centralbanker som ännu håller sig till att sätta räntan på kort utlåning spekuleras huruvida de snart också drar igång egna okonventionella åtgärder.

Även i Sverige är diskussionen igång för fullt och i flera tal har ledamöter av Riksbankens direktion uttalat sig om möjligheterna till okonventionella penningpolitiska åtgärder, givetvis utan att föreslå att sådana genomförs, eftersom sådana besked skulle komma i samband penningpolitiska möten.

Jag menar dock att det utifrån den information vi har idag inte är varken nödvändigt eller önskvärt med liknande penningpolitiska åtgärder för Sveriges del för att hantera den nuvarande krisen, och jag tänker förklara varför i ett par inlägg här på bloggen. Jag börjar idag med mitt första argument mot aktiv quantitative easing i Sverige, nämligen avsaknaden av en kreditkollaps.

[Read More]

Permalink     3 Comments

Mer om penningpolitik vid nollränta

I ett tal i tisdags presenterade Lars E O Svensson sin syn på möjligheterna för svensk penningpolitik att motarbeta deflation i en situation då räntan skulle behöva vara negativ för att deflation skulle undvikas med en konventionell penningpolitik. Talet finns att läsa här och jag kan varmt rekommendera er att läsa det. Svensson kommunicerar klart och tydligt kring flera grundläggande fakta och texten är därför läsvärd för den som vill lära sig mer om penningpolitik, även om man inte oroar sig för ett omedelbart behov av okonventionell penningpolitik.

I detta inlägg diskuterar jag Svenssons syn på frågan och presenterar också min egen syn.

[Read More]

Permalink     10 Comments

En början till ett möjligt nytt penningpolitiskt ramverk

En av konsekvenserna av krisen är att vi lär oss mer om hur vårt relativt unga penningpolitiska ramverk fungerar. Det är då naturligt att vi får se en ökad diskussion om hur det bör vara utformat. Jag har flera gånger diskuterat möjliga förändringar och det är ett ämne jag tror är mycket viktigt och jag vill därför fortsätta att sätta viss fokus på det.

I detta inlägg vill jag bli lite mer konkret och kortfattat förtydliga mina egna åsikter om vad jag för tillfället tror vore bra förändringar av ramverket.

[Read More]

Permalink     7 Comments

Ett symmetriskt inflationsmål?

Stundtals har frågan dykt upp ifall riksbanken sedan inflationsmålet infördes i praktiken har siktat på en inflation under målet. Frågan var speciellt aktuell under den långa period vi såg med KPI-inflation långt under målet. När nu inflationen legat över målet ett tag har frågeställningen av naturliga skäl tappat i aktualitet.

Efter att i det senaste protokollet ha läst hur några av ledamöterna resonerade kring inflationen undrar jag om det inte är dags att återigen ställa sig den frågan. Ser verkligen alla i riksbankens direktion det som lika dåligt att hamna under målet som över målet? Specifikt undrar jag om riksbankschefen själv, Stefan Ingves, ser det på det viset.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Varför vi behöver en säsongsrensad inflationsindikator

Vid det senaste räntebeslutet såg vi tydligt att riksbanken för sina räntebeslut tar ganska stor hänsyn till dagens inflation. På presskonferensen lyfte Riksbankschef Stefan Ingves fram just den höga inflationen som det första argumentet för en räntehöjning.

Vad menar man då med dagens inflation? På riksbanken.se kan vi under rubriken "Inflationen augusti 2008" läsa att den då var 4.3%. Vad betyder då detta? Att priserna steg i augusti 2008? Det är ju trots att augusti rubriken talar om. Som de flesta av er säkert vet så är det inte det man menar.

Den siffra som man brukar kalla den nu gällande inflationstakten i augusti 2008, är förändringen för KPI mellan augusti 2007 och augusti 2008. Ingenting i denna siffra säger något om när prisförändringarna skedde - om de skedde under den senaste månaden, eller om de skedde för 12 månader sedan. För att kunna bedöma inflationen under en kortare tid än under de senaste 12 månaderna behöver vi en säsongsjusterad konsumentprisberäkning.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Om den långsiktiga differensen mellan KPI och KPIX

Konjunkturinstitutet har granskat skillnaderna mellan KPI och KPIX för att se vilken systematisk avvikelse, om någon, som förekommer mellan genomsnittsvärdena för de två serierna över tid. Jag menar att deras analys missar målet...[Read More]

Permalink     No Comments