Om postkapitalismen, del 1

Det var länge sedan jag skrev något på bloggen, och när jag nu åter publicerar ett inlägg är det ett något annorlunda sådant, som mer kan betecknas som ekonomisk nutidshistoria än penningpolitik eller makroekonomi. Se inte detta som någon comeback i bloggandet; jag räknar visserligen med att fortsätta lägga upp inlägg här då och då, men räkna inte med någon hög publiceringstakt.

I debatten idag betraktas det som närmast självklart att vi i väst lever i ett kapitalistiskt samhälle. Jag är inte säker på att så längre är fallet.

Givetvis kan man definiera begreppet kapitalism på olika sätt, men jag skulle vilja påstå att med den mest meningsfulla definitionen av kapitalism så är det högst tveksamt om det kapitalistiska systemet fortfarande dominerar västvärlden. Den kapitalistiska eran är möjligen inte helt avklarad, men i stort kan vi idag se hur förändringen mot ett nytt system redan sker och har skett.

[Read More]

Permalink     9 Comments

Vissa driftstörningar

Just nu kan det vara svårt att nå slopedcurve.com. Det beror på problem med sajtens internetuppkoppling. Ärendet ligger nu hos operatören och jag hoppas att det snart är avhjälpt.

Permalink     2 Comments

Om en ny modell för ränteskillnadsersättning

Räntesättningen på bolån har under många år varit ett mycket omdiskuterat ämne och jag har gjort några inlägg i debatten.

Hösten 2008 skrev jag här om hur ökad transparens kring räntesättningen kunde hjälpa både bankerna och deras kunder. Sedan dess har flera banker tagit steg i denna riktning och även myndigheterna har vaknat i frågan även om det återstår mycket att göra.

I vintras skrev jag om hur ränteskillnaden beräknas på ett numera orimligt sätt och finansmarknadsministern har nu sagt att man ska ta tag i denna fråga. Det är dock ännu oklart hur man tänker kring en ny beräkningsmodell för ränteskillnadsersättningen. Jag föreslår i detta inlägg en lösning.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Om en räntesänkning som borde vara given

Jag har ett tag tillhört de som velat se en lägre reporänta än majoriteten i Riksbankens direktion. Med en dåres envishet vill jag åter påpeka att reporäntan och repor med en veckas löptid inte längre passar som penningpolitisk styrmekanism och att marknadsräntorna idag avviker markant från reporäntan, varför det är ointressant att påpeka att reporäntan är låg.

Dessutom är inflationstrycket idag närmast obefintligt, vi har en lugn kredittillväxt, en svag världskonjunktur och en stark krona. Vid detta möte skulle jag därför önska en sänkning på ca 50 punkter.

[Read More]

Permalink     1 Comment

Om ränteavdragsdebatten

Just nu pågår en het debatt om ränteavdragens framtid. Eftersom debatten stundtals är förvirrad vill jag skriva några ord om detta.

Tyvärr blandar man i debatten ofta ihop helt olika företeelser och kommer med svepande uttalanden om att ränteavdragen bör avskaffas eller sänkas.

Men, ränteavdrag i sig borde inte vara kontroversiellt. Enligt principen om skatt efter bärkraft är det den sammanlagda inkomst man har, efter att de utgifter som varit nödvändiga för att få inkomsten är avräknade, som utgör grunden för inkomstskatten. Den som tjänar pengar på sitt arbete får idag dra av de direkta kostnader som uppkommer på grund av arbetet (och endast på grund av arbetet). Man kan exempelvis dra av en del av kostnaden för resor till och från jobbet eller för dubbelt boende om det är ett måste för arbetet.

Däremot finns ingen självklarhet i att den som investerar i något som ger en skattefri inkomst ska kunna dra av ränteutgiften från inkomst från andra inkomstslag. Att äga ett boende är knappast nödvändigt för jobbet, och det är därför ett något udda inslag att man får göra skattereduktion för utgiftsräntor på bolånet mot skatt som uppstått på grund av inkomst av tjänst.

[Read More]

Permalink     5 Comments

Wickman-Parak och FOMC om penningpolitik, inflation och arbetslöshet - USA inför inflationsmål

I dagarna har debatten om inflation respektive resursutnyttjande/arbetslöshet som föremål för penningpolitikens mål fått intressanta inlägg både i Sverige och i USA.

I Sverige betonade Barbro Wickman-Parak vid ett tal hos LO igår att hon inte vill lägga för stor vikt vid arbetslöshetsgapet när penningpolitiska beslut fattas och idag presenterade Federal Reserve ett officiellt inflationsmål samtidigt som man inte inför något officiellt mål för sysselsättningen eller resursutnyttjandet.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Orimlig beräkningsränta för ränteskillnadsersättning

När någon tar ett lån med bunden ränta så försöker långivaren skydda sig mot att räntesvängningar under lånets löptid leder till en förlust på krediten. För att garantera sig om att upplåningen den gör för att finansiera lånet inte blir dyrare än lånet så lånar kreditgivaren i sin tur upp pengar med ungefär samma löptid som räntebindningen gäller.

Om krediten förtidsinlöses kommer kreditgivaren kommer ändå att få fortsätta att betala ränta under hela löptiden, samtidigt som det kan bli omöjligt för kreditgivaren att placera de återbetalade pengarna på ett sätt som medför att upplåningskostnaderna täcks. Ifall konsumenter utan kostnad skulle kunna säga upp ett bundet lån när som helst när räntan fallit skulle det medföra stora kostnader som skulle få delas av alla kunder. På grund av detta tillåter lagen kreditgivare att begära ränteskillnadsersättning när någon förtidsinlöser ett lån med bunden ränta.

Beräkningen av ränteskillnadsersättning har dock blivit orimlig i takt med att bolåneräntorna tappat sin starka korrelation med statsräntorna.

[Read More]

Permalink     7 Comments

Kan press på storbankerna hjälpa konkurrenssituationen?

Att skillnaden mellan reporäntan och bankernas upplåningskostnader, samt skillnaden mellan bankernas upplåningskostnader och bolånetagarnas räntor stigit markant är nog känt för de flesta ränteintresserade. Sammantaget har detta medfört en mycket hög bolåneränta i förhållande till reporäntan, samt en hel del ilska bland låntagare som sett sina räntor stiga.

Regeringen har ägnat sig åt så kallad moral suasion och skällt på bankerna om marginalerna, antingen för att vinna politiska poäng eller för att faktiskt hålla nere räntemarginalerna. Möjligen har metoden hjälpt något med det första målet, men det är inte direkt tydligt att metoden varit effektiv för att uppnå det andra målet. Finansministern tycks dock tro att metoden fungerar och har fortsatt skälla idag. Man har också beslutat att ge finansinspektionen i uppdrag att granska marginalerna och nu hörs starka röster för att regeringen ska ge SBAB instruktioner att sänka räntemarginalerna för att ge storbankerna konkurrens. Jag tror inte att dessa åtgärder skulle innebära någon signifikant förbättring av konkurrensen, och möjligen till och med en försämring. I detta inlägg vill jag förklara varför, och vad jag tror skulle hjälpa på riktigt för att återställa konkurrenssituationen.

[Read More]

Permalink     9 Comments

Ett diagram som säkert diskuterats idag

Idag satt Riksbankens direktion i möte för att fatta beslut om reporäntan. Att styrräntorna för Sveriges stora handelspartners sänkts de senaste veckorna är något som rimligen spelat in i beslutet.

Riksbanken tar inför varje penningpolitiskt möte fram prognoser över ett stort antal variabler för att bedöma vilken reporäntebana som bäst uppnår penningpolitikens mål. En av de prognoser man gör är över styrräntorna i omvärlden. Man presenterar en sammanvägd (TCW-vägd) styrränta för Sveriges viktigaste handelspartner.

[Read More]

Permalink     5 Comments

Riksbanken bör sänka reporäntan ordentligt

Jag tillhörde de som ville se en sänkning på 25 punkter vid förra räntemötet. Detta bland annat på grund av det jag skriver om här. Sedan dess har utvecklingen mot svagare konjunktur och högre marknadsräntor fortsatt. Vid detta möte skulle jag därför önska en sänkning om i första hand 50 punkter och att man, eftersom man knappast kommer införa någon ny styrränta, genomför någon form av likviditetstillskott, exempelvis via 3-månadersrepor till rörlig ränta. Jag skulle inte gråta över en sänkning på hela 75 punkter heller. I det korta perspektivet är risken för galopperande inflation i Sverige ytterst liten.

Jag tycker dock inte att man idag bör peka ut en räntebana med ytterligare sänkningar, utan man bör sänka så mycket man tror att det behövs nu, peka på oförändrad ränta under en period och sedan höjningar som kommer igång om ca 12 månader. Grundscenariot bör fortfarande vara att 2012 blir det svagaste året och att tillväxten kan komma igång igen 2013. Pekar man ut framtida sänkningar så har man tagit i för lite nu.

[Read More]

Permalink     9 Comments

Effekter av nya regler för de systemviktiga bankerna

Som väntat har det idag meddelats att de systemviktiga bankerna i Sverige kommer att få hårdare kapitalkrav ställda på sig. Från 2013 krävs en kärnprimärkapitalrelation (exklusive kontracyklisk buffert) på 10% och från 2015 12%, medan standardreglerna i Basel III kräver 7% (med införande från 2019). Dessa nivåer hamnade något högre än förväntat.

Det finns relativt goda argument för högre kapitalkrav.

I praktiken har de stora svenska bankernas åtaganden sedan länge åtnjutit en implicit statsgaranti.

Få bedömare tror att staten skulle låta någon av de fyra storbankerna (eller SBAB) att gå omkull såtillvida att de inte skulle fullfölja sina åtaganden mot sina långivare.

Detta har medfört att bankernas aktieägare kunnat binda mindre kapital i bankerna än de annars hade varit tvungna för att uppnå sina låga upplåningskostnader. Staten och skattebetalarna har stått för en del av risken.

Det nya regelverket är tänkt att skjuta över risk från skattebetalarna till investerarna, som via en större mängd investerat riskkapital får stå för förlusterna när dessa uppstår. Detta är givetvis fullt rimligt; vinsterna och riskerna ska placeras hos samma aktör, vilket inte alltid skett historiskt.

[Read More]

Permalink     5 Comments

Ny verklighet kräver ny styrränta

Dagens inlägg är delvis en upprepning av tankar jag fört fram på bloggen tidigare. Argumenten har dock enligt mig stärkts ytterligare så jag vill ta upp diskussionen igen.

Under många år fungerade reporäntan som ett stadigt ankare för svenska marknadsräntor. Genom att styra dagslåneräntan och enveckasräntan i ett banksystem som till en signifikant del finansierade sig nästan utan riskpremie på relativt korta löptider så fick styrräntan ett mycket starkt genomslag på marknadsräntorna och det monetära klimatet.

Bolåntagare kunde få sin ränta direkt knuten till reporäntan eller indirekt knuten till reporäntan via en bindning till en kort STIBOR-ränta som i princip följde reporäntan och reporänteförväntningarna slaviskt.

Bankerna och staten lånade till ungefär samma ränta, och båda kunde i princip låna pengar i nivå med reporäntan. Bolåntagare fick lägga på några 10-tal punkter och även solida företag kunde låna relativt nära reporäntan.

Reporäntan höll ett järngrepp kring svensk räntemarknad, och varje ändring fick genomslag.

Idag är verkligheten en annan.

[Read More]

Permalink     3 Comments

Lansering av makrokalender.se

Som ni ser har det hänt en del på sajten. Jag lanserar idag makrokalender.se, som är en kalender med uppgifter, först och främst i form av diagram, om publiceringar av diverse makrostatistik som är relevant för Sverige. Sajten är i ett betastadium och jag räknar med att lägga till en hel del funktioner under den närmaste tiden. Makrodatat hämtas automatiskt vid de schemalagda publiceringstillfällena från ett antal olika källor. Prova den gärna!

Slopedcurve.com kommer att fortsätta att genomgå en hel del förändringar, och i slutändan kommer formatet vara något annorlunda än det tidigare varit. Jag kommer dock inte sluta blogga, även om bloggandet kommer att fortsätta ske i maklig takt.

Permalink     4 Comments

En demokrati i valutans tjänst?

I spåren av skuldkrisen inom eurozonen presenteras nu allt mer radikala förslag för hur krisen ska lösas. Bland annat har Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy lagt fram flera förslag, som alla på något sätt innebär en minskad ekonomisk suveränitet för euroländerna.

[Read More]

Permalink     6 Comments

Höjer Riksbanken trots svaga tecken?

Imorgon samlas Riksbankens direktion för att besluta om reporäntan. Tidigare har man via räntebanan signalerat att en höjning är trolig.

Mycket har dock hänt sedan det senaste räntebeslutet och marknaden förväntar sig nu att Riksbanken inte höjer.

[Read More]

Permalink     3 Comments