Statliga kapitalinjektioner i solida banker inte utan problem
Före jul uttrycktes stöd för tanken att staten skulle skjuta till nytt kapital
till de svenska bankerna, för att möjliggöra ökad utlåning framförallt
till företag. Detta skulle göras mot bakgrund av en allt svårare
situation för företagens finansiering efter att utländska aktörer
dragit sig tillbaka från marknaden samtidigt som flera inhemska banker
vill försvara sin kapitaltäckningsnivå och därför begränsa utlåningen.
Jag har tidigare skrivit om hur bankernas balansräkning och
kapitaltillskott fungerar här.
Det är lätt att förstå varför man vill göra något sådant. De privata bankerna är existerande instrument för kreditgivning till både privatpersoner och företag runt om i landet. Det är här experterna på kreditgivning finns och det är de existerande storbankerna som snabbast kan få igång utlåningen. EU har också öppnat för stöd till solida banker, även om man gör det med tillägget att "[v]arken kapitaltillskott till banker med sund ekonomi eller krisstöd
till banker får användas för att t. ex finansiera expansionsplaner", hur man nu kontrollerar detta.
Jag är dock själv tveksam till att statliga investeringar i solida banker är rätt väg att gå.
1. Vi har sett att både Swedbank och Handelsbanken på olika sätt
lyckats tillföra kapital från privata aktörer, Swedbank via en nyemission av preferensaktier och Handelsbanken via förlagslån som tillför primärkapitaltillskott. Det är alltså inte, än så länge, omöjligt för
bankerna att hantera sin kapitalsituation utan statliga insatser. När nu Finansinspektionen tillåter en större andel primärkapitaltillskott, så borde det finnas en möjlighet för solida banker att få in mer kapital till rimliga villkor.
2. Vilka villkor ska man göra kapitalinjektioner till? Rimligen är det
meningslöst att erbjuda kapital till samma villkor som privata
investerare skulle göra, utan man behöver ge bättre villkor för att det
ska ge någon effekt. Detta innebär att skattebetalarna stöttar bankerna med sämre villkor än övriga investerare. Detta riskerar både att skattebetalarna gör en dålig affär samt att bankerna blir förlorare på grund av den badwill som skapas. Allt för mycket ont blod kan skada bankerna.
3. Ska man försöka styra hur det nya kapitalet används? Låt säga att
bankerna inte vill öka kreditgivningen, utan väljer att permanent höja sin primärkapitalrelation, utan att behöva minska utdelningarna till aktieägarna, ska man stoppa detta? Om man ska begränsa
aktieutdelningarna, vilken privat investerare skulle då vilja investera
i bankerna? Man skulle riskera att försvåra mer än man hjälper. Ska man stoppa bankerna från att bygga upp större reserver? Efter vad vi lärt oss under krisen om vilka reserver som behövs, så känns det orimligt. Det
torde vara svårt att garantera att pengarna faktiskt går till ökad
utlåning.
4. Med större balansräkningar hos det fåtal storbanker vi har så hamnar
vi ännu mer i situationen att samtliga storbanker är allt för
stora för att tillåtas gå under. Vi har sett i USA, Storbritannien och
allra mest Island hur kostsamt det kan bli att rädda banker med riktigt
stora balansomslutningar.
5. Vi kan få se en snedvriden konkurrens. Ifall kapitalinjektioner görs med villkor bättre än marknaden ger så får vi en snedvridning av konkurrensen som gynnar de som får mest kapital, vilket vore olyckligt.
Finns det då några alternativ för att förenkla kreditgivningen till företag?
Som jag skrivit om här, så kan man exempelvis låta innehavare av
företagscertifikat belåna dessa hos Riksbanken.
Detta skulle även gälla slutkunder som inte är etablerade motparter för
Riksbanken. Detta är ett förslag som bland annat Peter Kaplan
argumenterat för. En annan möjlighet som jag skriver om i samma inlägg
är att köpa företagscertifikat direkt och hålla dem till lösen, på det
sätt man gjort med viss framgång i USA. Detta skulle stötta marknaden för företagscertifikat, vilket skulle innebära att stora företag kan minska på sina traditionella lån i banker, som därmed får se kapital frigöras för utlåning på annat håll. Att förbättra marknaden för företagscertifikat ser jag som en bättre lösning.
Jag ingen expert på EU-rätt och vilka frihetsgrader som finns
vad gäller vilken form av stöd staten kan ge till enskilda banker, men
en annan lösning än injektioner i storbankerna vore att skjuta
till kapital i institutioner som redan idag är helstatliga och därmed
möjliggöra för dessa att ta en större roll på marknaden. Man skulle
kunna låta SBAB breddas för att också ge företagskrediter och tillskjuta kapital som möjliggör en
expansion av kreditgivningen. En annan möjlighet i samma riktning vore
att starta en ny bank, som arbetar som SBAB fast med företagskrediter. EU-rätten ställer säkert till vissa problem med dessa förslag. Man har redan skjutit till kapital till Svensk Exportkredit och ifall det behövs kan man skjuta till ännu mer kapital till dem.
Det finns även andra sätt som leder till att utlåningsutrymmet ökar för mindre företag och privatpersoner. Om fler storföretag gör som Sandvik som direkt gick till långivare dvs till försäkringsbolag och pensionsfonder och omförhandlade lån med kort löptid till ett värde av 1,8 miljarder kronor i december, istället för till banken. Länk i DI ovan.
Ett annat sätt är att tillskjuta mer kapital till Almi som idag räddar många solida företag som får sin checkkrediter uppsagda av banker.
Två miljarder kronor tillfördes i november till Almi och tre miljarder kronor till Svensk Exportkredit (SEK). Pengarna ska underlätta för exportindustrin att genomföra viktiga investeringar samt förbättra finansieringssituationen för nya, små och medelstora företag.
SEK tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för exportaffärer och infrastruktur. Kreditgivningen från Almi sker i form av lån i nära samverkan med andra kreditgivare.
Posted by Mikael Ros on januari 05, 2009 at 08:55 em CET #
Du har helt rätt Mikael! Du ger bra exempel på andra möjliga vägar till krediter, som skulle innebära att pressen på de konventionella kanalerna minskar. Tack för kompletteringen.
Posted by Sloped Mind on januari 05, 2009 at 09:57 em CET #
Ett tips, uppdatera din post eller skriv gärna ett till inlägg angående Mikael Ros kommentar, om den stämmer, det är sällan jag kollar kommentarerna utan brukar bara läsa inläggen ifrån Google Reader. Den visar inte antal inlägg, tyvärr!
sedan undrar jag återigen varför journalister skriver om saker dom 1) inte förstår 2) inte har kompetens 3) inte kan med underlag granska de beslut som görs, vilket är ett av deras samhällssyften. Vore intressant att se deras bakomligande utbildning på ex, di.se, DI, DN ekonomi etc...
Posted by Trogen läsare on januari 07, 2009 at 07:29 fm CET #