Bör Riksbanken köpa företagscertifikat rakt av?
I syfte att underlätta företagens lånesituation vill Riksbanken förbättra marknaden för företagscertifikat. Man har därför inrättat ett låneprogram i vilket banker kan repa in företagscertfikat, det vill säga använda företagscertifikat som säkerhet för lån hos Riksbanken. Tanken är att företagscertifikat ska bli mer likvida genom att de kan repas in hos Riksbanken och därmed få en bättre ställning på marknaden. Eftersom lånen sker till en förmånlig ränta innebär det också att det finns goda avkastningsmöjligheter på köp av och inrepning av företagscertifikat.
Intresset för programmet har dock varit svagt. I fredagens auktion tecknades endast lån värda 1 miljard. Den annonserade volymen för auktionen uppgick till 40 miljarder.
Denna gång är det svårt att klaga på den lägsta accepterade räntan, som nu ligger på 2,40% efter den senaste reporäntesänkningen. Detta innebär att man kan belåna företagscertifikaten till en förmånlig ränta i förhållande till vad certifikaten avkastar.
Ett problem är sannolikt att många banker snarare vill krympa sina balansräkningar än att låta dem växa. Att repa iväg företagscertifikat ger likviditet men förbättrar inte balansräkningen. Att köpa företagscertifikat och repa in dem expanderar balansräkningen.
Kanske behöver Riksbanken, ifall man bedömer behovet av en förbättrad marknadssituaiton för företagscertifikat som stort, helt enkelt köpa företagscertifikat rakt av, och sitta på dem tills förfall. Riksbankens balansräkning kan man förstås låta växa. Så har Federal Reserve gjort i sitt CPFF-program. Jag säger inte att vi är där i Sverige idag, men kanske kommer det behövas även här för att inte riskera allt för svåra och långvariga problem vad gäller företagens finansieringssituation. Att köpa företagscertifikat rakt av utan återköpsavtal är dock ett mycket större ingrepp på marknaden än nuvarande repofacilitet för företagscertifikat, och det är helt rätt att först försöka förbättra marknaden med andra medel.
På di.se resonerar Peter Kaplan idag kring problemet och föreslår att slutkunder till företagscertifikat skulle kunna erhålla förmånlig finansiering direkt av Riksbanken, eftersom dessa är i bättre skick att expandera sina balansräkningar. Det är en intressant idé som tål att funderas över. Den bevarar en struktur som innebär att Riksbanken gör affärer med en part på armlängds avstånd från emittenten av certifikaten, vilket minskar risken. Även ett sådant program innebär dock en dramatisk förändring av vilka motparter Riksbanken använder sig av.
