Ny verklighet kräver ny styrränta
Dagens inlägg är delvis en upprepning av tankar jag fört fram på bloggen tidigare. Argumenten har dock enligt mig stärkts ytterligare så jag vill ta upp diskussionen igen.
Under många år fungerade reporäntan som ett stadigt ankare för svenska marknadsräntor. Genom att styra dagslåneräntan och enveckasräntan i ett banksystem som till en signifikant del finansierade sig nästan utan riskpremie på relativt korta löptider så fick styrräntan ett mycket starkt genomslag på marknadsräntorna och det monetära klimatet.
Bolåntagare kunde få sin ränta direkt knuten till reporäntan eller indirekt knuten till reporäntan via en bindning till en kort STIBOR-ränta som i princip följde reporäntan och reporänteförväntningarna slaviskt.
Bankerna och staten lånade till ungefär samma ränta, och båda kunde i princip låna pengar i nivå med reporäntan. Bolåntagare fick lägga på några 10-tal punkter och även solida företag kunde låna relativt nära reporäntan.
Reporäntan höll ett järngrepp kring svensk räntemarknad, och varje ändring fick genomslag.
Idag är verkligheten en annan.
[Read More]