Varför vi behöver en säsongsrensad inflationsindikator
Vid det senaste räntebeslutet såg vi tydligt att riksbanken för sina räntebeslut tar ganska stor hänsyn till dagens inflation. På presskonferensen lyfte Riksbankschef Stefan Ingves fram just den höga inflationen som det första argumentet för en räntehöjning.
Vad menar man då med dagens inflation? På riksbanken.se kan vi under rubriken "Inflationen augusti 2008" läsa att den då var 4.3%. Vad betyder då detta? Att priserna steg i augusti 2008? Det är ju trots att augusti rubriken talar om. Som de flesta av er säkert vet så är det inte det man menar.
Den siffra som man brukar kalla den nu gällande inflationstakten i augusti 2008, är förändringen för KPI mellan augusti 2007 och augusti 2008. Ingenting i denna siffra säger något om när prisförändringarna skedde - om de skedde under den senaste månaden, eller om de skedde för 12 månader sedan.
En prishöjning idag kommer att leva kvar i inflationssiffran i 12 månader, även om priset efter idag står stilla i ett helt år. Exempelvis kommer den senaste räntehöjningen att leva kvar som en del av "inflationen i augusti 2009" även om räntan tills dess skulle stå helt stilla.
Anledningen till att man med "dagens inflation" menar inflationen för de senaste 12 månaderna är ganska enkel. För många varor råder säsongsmässiga prisförändringar. Exempelvis råder alltid stora klädreor mitt i sommaren då utgående kollektion reas ut för att ge plats åt höstkollektionen. Därför faller normalt klädpriserna i juli. Om man bara hade tittat på prisförändringen mellan juni och juli, hade dessa säsongseffekter dränkt ut de bestående prisförändringar som skedde under månaden.
Det finns dock förstås enorma problem med att bara tala om inflationen på ett sätt som mäts 12 månader bakåt i tiden.
Låt mig visa ett exempel på hur detta kan slå. Vi säger att det är år 2020 och att vi har en lång period av stabil inflation på 2% per år (ca 0,17% per månad) bakom oss. Under juni månad börjar priserna rusa, och priserna stiger med hela 1% (säsongseffekter undantagna) under en enda månad, det vill säga ca 6 gånger mer än normalt. Detta kommer att få inflationssiffran för juni att stiga - men inte så otroligt mycket eftersom 11 månader av lugn prisutveckling fortfarande finns med i statistiken. Om priserna fortsätter att stiga lika kraftigt i juli och augusti kommer inflationssiffran att stiga ordentligt för att efter augusti nå ca +4,7%.
Från september lugnar prisökningarna ner sig och blir 0,8% i september, 0,6% i oktober, 0,4% i november, 0,2% i december och sedan 0,17% i januari och framåt.
Med det sättet vi idag mäter inflation kommer det inte att synas att inflationstakten toppade under juni till augusti, utan KPI-inflationen som vi mäter den kommer att toppa i december, för att sedan ligga still på toppnivån till i juni då den börjar falla. Inflationstakten redovisas alltså som rekordhög i maj 2021, efter 5 månader av ytterst måttliga prishöjningar, och hela 9 månader efter den verkliga inflationstoppen, på grund av att juni till augusti året innan såg stora prishöjningar.
Ända fram till december kommer inflationssiffran att vara förhöjd; för att vi ska återgå till en officiell inflation på 2% krävs 12 hela månader av en 2-procentig inflationstakt. Det tar alltså 12 månader av stabil inflation innan denna stabila inflation återspeglas av KPI-inflationen som vi mäter den.
Den officiella inflationssiffran reagerar alltså mycket långsamt på omsvängningar i inflationstakten. Allt detta eftersom vi måste undvika säsongseffekterna som vi skulle få om vi tittade på prisutvecklingen under en eller några månader isolerat. Förutom denna stora fördröjning mellan inflationsförändringar och förändringen för inflationssiffran så finns flera andra problem med den nuvarande modellen:
Vi kan inte beräkna inflationstakten för perioder som inte är hela år. Vi kan inte på ett bra sätt beräkna hur hög inflationen varit under det senaste kvartalet eller under det senaste halvåret, eller heller för de senaste 18 månaderna. 12-månaderssiffran blir ett facit, men ett godtycklig sådant, för dagens inflationstakt
Besynnerliga effekter uppstår när extrema månader 12 månader tillbaka "trillar ur". Även med en förhöjd inflationstakt kan inflationssiffran falla - om inflationstakten råkade vara ännu högre för 12 månader sedan.
Inflationsförväntningarna baseras i ganska hög utsträckning på vilken inflationstakt den officiella statistiken säger att vi har. Med officiella inflationssiffror som inte mäter den senaste tidens inflation, utan det senaste årets inflation, så torde därför höga inflationsförväntningar bli svårare att bekämpa. Även framgångsrik inflationsbekämpning kan se uddlös ut eftersom siffrorna halkar efter så mycket, vilket kan minska förtroendet för riksbankens förmåga att hantera inflationen. Detta fördyrar inflationsbekäpmningen och innebär att ännu högre räntor krävs för att hålla nere inflationen.
Den stora fördröjningen mellan en taktväxling i inflationen och genomslaget i inflationssiffrorna medför också en risk att riksbanken bekämpar deflation långt efter att inflationen kommit tillbaka och att de bekämpar inflation långt efter att den givit med sig.
Så, hur hanterar vi då detta problem? Lämpligen på det sätt man brukar lösa dessa problem; genom att säsongsjustera KPI. SCB genomför säsongsjusterngar för en stor mängd av sin statistik, exempelvis för BNP och detaljhandelsvolymen.
Inflationssiffran är kanske den siffra som får störst betydelse för Sveriges ekonomiska politik (inräkat både finans- och penningpolitik). Ändå saknar vi bra säsongjustering för inflationen, på det sätt som så många andra ekonomiska storheter har. I vissa andra länder, som i USA, beräknas ett säsongsjusterat konsumentprisindex.
Men hjälp av ett säsongsjusterat konsumentprisindex kan vi beräkna årstaksinflationen för en godtycklig period. Vi kan då beräkna vilken årstakt inflationen hållt under den senaste månaden eller under det senaste kvartalet. Inflationsförändringar kan synas tydligt i första rapporten efter att prisökningarna tagit fart, istället för vi får vänta i kanske ett halvår innan vi tydligt ser inflationen för vad den är.
Jag önskar att vi hade ett säsongsjusterat konsumentprisindex som skulle kunna ge oss ytterligare vägledning om vart inflationen är på väg, och jag tycker att Riksbanken borde ge SCB i uppdrag att ta fram en säsongsrensad inflationsberäkning
Givetvis kan man också tänka sig att en sådan inflationsberäkning skulle kunna ge vissa negativa effeker. Framförallt kan man tänka sig att den möjlighet till snabb analys av inflationstakten, som ett säsongsjusterat värde skulle ge, skulle kunna skapa kortsiktighet. Enstaka månader med hög eller låg inflationstak kan skrämma till för snabba beslut.
Med tanke på hur riksbankens inflationsmål är utformat torde dock möjligheterna vara mycket goda för att riksbanken ska kunna se bortom enstaka månadssiffror.
Så om klädpriserna går ner pga rea är det deflation ?!
snarare pengamängdens tillväxt M3 som i sin tur ökar priserna, och sen så har priser andra variabler som du säger säsong eller säg tex att 5 teknik fabriker i kina brinner ned RAM minnet blir dyrare är det då inflation nej...
ökade priser. inte = inflation
inflation sen kommer ökade priser succesivt.....
mäter du inte fenomenet baklänges om du förstår vad jag menar....
Posted by Aleksander on december 04, 2010 at 11:54 em CET #