Riksgälden introducerar 30-årig statsobligation

I december berättade Riksgälden att man övervägde att introducera en ny lång statsobligation, vilket jag skrev om här. Då nämnde man i ett första skede en 20-årig obligation som skulle kunna få samma förfallodatum som den långa realränteobligationen, men sedan dess har man riktat in sig på införandet av en 30-årig obligation och idag gavs den ut.

Den tecknade volymen var 38 075 miljoner och den såldes till en ränta av 3,75%. Tidigare hade man talat om en volym runt 20 miljarder, eller inom intervallet 15-30 miljarder, men man passade alltså på att ta in betydligt mer än så i en försäljning som får betecknas som en framgång.

[Read More]

Permalink     No Comments

Efter åtgärderna - TED-spreaden ner något, men bospreaden fortsatt uppåt

Efter att Riksbanken och Riksgälden börjat agera för att få räntemarknaderna att fungera bättre har TED-spreaden fallit tillbaka något, men riskpremien för bostadsobligationer jämfört med statsobligationer har rört sig i motsatt riktning. 

[Read More]

Permalink     5 Comments

Jakt på säkra placeringar får Riksgälden att kliva in. Räcker Riksbankens policyramverk?

Rättelse 20/9: Jag skrev tidigare att riksgälden skulle köpa bostadsobligationer, vilket de visserligen gör, men köpen sker som en del av en omvänd repa. Jag har nu uppdaterat analysen för att återspegla detta. Det faktum att man placerar pengarna med hjälp av en omvänd repa innebär att man i förväg avtalar om räntan, vilket minskar risken i förfarandet.

Jakten på säkra tillgångar eskalerade ytterligare idag. Värdepapper med någon form av risk faller i pris, medan efterfrågan på statspapper världen över är enorm. Det är bara att titta lite på de räntor man idag kan få på korta statspapper, så förstår man att efterfrågan är stor. Efterfrågan på 3-månaders amerikanska "treasury bills" är så stor att man idag bara får en ränta på 0,01% (!) på dem. Det är uppenbart att problemet inte är att det saknas pengar, utan att väldigt få vill ta risker. Om man bara får 0,01% ränta på att placera pengarna hos amerikanska staten så är det självklart att man börjar söka andra säkra alternativ för sina placeringar. Pengarna sökte sig bland annat till svenska statspapper.

Riksgälden fattade då beslut om att sälja mer korta växlar. Eftersom denna operation genomfördes med riksbankens samtycke ser jag det som att riksbanken i varje fall delvis valde att försöka trycka ner spreadarna för att få en lite tydligare räntestyrning.

Personligen är jag av uppfattningen att riksbanken borde ha något tydligare mål för var man anser att marknadsräntor bör hamna.

[Read More]

Permalink     2 Comments