Kerstin Hessius kritiserar Riksbanken, men missar poängen

SVD:s debattsida kritiserar idag före detta vice Riksbankschef Kerstin Hessius Riksbanken för deras senfärdighet och hökaktighet mitt under finanskrisen.

Hon har visserligen rätt i att Riksbanken varit för hökaktig, men hon missar ändå helt poängen. Poängen är inte att finanskrisen måste hindras med en räntesänkning; det finns andra sätt att hantera den om den vore det enda problemet. Poängen är istället att man måste sänka räntan för att hindra att inflationen hamnar långt under inflationsmålet. Jag har tjatat om detta förut (bland annat här), men jag vill upprepa det en gång till.

Jag tror inte att Riksbanken kommer att låta sig övertygas av de argument som Hessius lägger fram. Hade hon däremot skrivit en enkel och tydlig förklaring om varför det vi ser nu är deflationistiskt, så hade hon nog kunnat få en bättre reaktion. Det är den debatten som behöver tas, inte den om inflationsmålet. Inflationsmålet är det inget fel på.

För att påminna om de dramatiska prisfall vi ser, låg mig återigen visa terminspriserna för bensin, omräknat till kronor (för att justera för den stigande dollarkursen):

Vi kan också komplettera med kopparpriset, omräknat till kronor:

Vi pratar om att priser rasar globalt på allt mellan aktier och metaller. Detta kommer att sprida sig till konsumentpriserna, var så säkra.

Idag kommer dock KPI-siffror som visar hur det såg ut före septemberkrisen.

Permalink     6 Comments



Comments:

Bilderna du visar för att styrka ditt resonemang om deflation visar bara en korrigering av en del av orsakerna till finanskrisen, kan den korta horisont som du bygger ditt resonemang kring vara korrekt sätt?

Posted by Snobben on oktober 09, 2008 at 09:47 fm CEST #

Som väntat, och som jag skrev här igår, så visade dagens KPI-siffra på höga priser i september.

KPI-siffran kom in nästan precis som väntat, med en stor månadsökning, drivet bland annat av säsongsnormala prishöjningar på kläder. Tolvmånaders-KPIF (KPI med fasta räntor) hamnade på +3,5%. Riksbankens senast publicerade inflationsrapport pekade mot +3,7% och man ska då minnas att den prognosen pekade mot en KPI-inflation på 1,9% mellan september nästa år och september året efter. Man trodde alltså även med den prognosen att man skulle hamna under inflationsmålet.

Riksbankens nya inflationsprognos kommer komma in klart lägre, och man hade därför inget annat val än att sänka. Man kan inte gärna publicera en prognos som pekar på inflation långt under målet, och ändå behålla räntan på denna nivå.

Posted by Sloped Mind on oktober 09, 2008 at 09:59 fm CEST #

Snobben:

Den höga inflationen har under de senaste 12 månaderna berott framförallt på tre varugrupper: Energi & transport (som bidragit med 1,7%), räntor (som bidragit med 1,2%) och livsmedel (som bidragit med 1%).

Räntehöjningarna närmar sig nog sitt slut, det kan vi nog vara överens om?

Kvarstår gör de stigande energi- och matpriserna. På råvarusidan faller nu dessa dramatiskt. De behöver dock inte falla, utan det skulle räcka med att de stiger i en långsammare takt, för att dessa ska sluta driva upp inflationen.

Tror du att energipriserna och matpriserna kommer att stiga lika mycket mellan september iår och nästa år, som de stigit sedan förra året?

Om dessa priser slutar stiga, oavsett orsak, så kommer inflationen att falla under målet. Ifall dessa priser till och med faller, så kommer inflationen hamna långt under målet.

Den långsiktiga anledningen till att inflationen faller är dock inte att priserna faller (det är ett symtom). Den långsiktiga anledningen är den kreditkontraktion vi kommer att se ifall Riksbanken inte fortsätter sänka.

Posted by Sloped Mind on oktober 09, 2008 at 10:08 fm CEST #

Vi borde inte ha högre priser om ett år, men just nu ställs frågor till och med om länders värderingar och möjlighet att ta upp lån utan allt för stora riskpremier. Vi vet att bankernas tillgångar inte kan eller behöver marknadsvärderas just nu. Vi vet inte om jobben finns kvar i den industri som försörjer bygden. Vad är bostaden värd, 2 miljoner för tre år sedan 4 miljoner igår. Vad händer i morgon?

Bankerna brukar inte sänka räntan när risken ökar, amortera eller öka kassaflödet är svaret.

RB sänker räntan på riktigt när man kan värdera situationen nu är det bara en siffra som eventuellt kan ha en psykologisk effekt.

Trots karta och kompass vet ingen vart vi är, vi bör ta ut en riktning och hitta en säker utgångspunkt innan man trycker FÖR hårt på någon knapp. Vi riskerar att fortsätta irra omkring och än värre likt USA hamna utanför kartan.

OMVÄRDERA, utgå från halverad konsumtion och därmed lägre omsättning i företagen som i sin tur måste anpassa kostnaderna eller vänd på resonemanget. Vi har mer eller mindre använt pengar som inte finns till att överkonsumera. Skulden ska betalas av vare sig den ligger hos banken eller staten. ”Avveckla med förnuft”

Jag tycker RB gör ett strålande arbete under rådande omständigheter, kontrollen blinkar inte blått precis.

Vad händer härnäst? Åtgärder likt UK till vilket pris?

Posted by Snobben on oktober 09, 2008 at 03:50 em CEST #

OM vi antar en längre period av deflation, reporänta som närmar sig noll och kraftigt fallande huspriser och en i allmänhet djup lågkonjunktur. Vad kommer då hända med STIBOR-räntan och kanske mer intressant den rörliga boräntan? Kommer bankernas likviditetsbrist och ovilja att låna ut pengar hålla uppe STIBOR-räntan (och även boräntan) trots att reporäntan är nära noll?

Vad hände tex i Japan som hade delvis liknande utveckling efter toppen -89? Hade varit intressant att höra vad ni som är lite mer insatta tror...

Posted by TE on oktober 09, 2008 at 10:56 em CEST #

TE:

STIBOR och den rörliga boräntan kommer till slut att följa med ner - ifall Riksbanken vill. Riksbanken har vapen att trycka ner marknadsräntorna om man vill. Ifall man inte får upp inflationen dit man vill med reporäntesänkningar kan man gå vidare. Man kan trycka ner långa räntor och man kan trycka ner spreadar, exempelvis genom att köpa långa bostadsobligationer direkt i marknaden.

Efter att Japan sänkt till nollränta så fortsatte man genom att pumpa in likvider i systemet. Under krisen 1998 hamnade den korta interbankräntan i Yen till och med på minus (!) ett tag, se exempelvis: http://money.cnn.com/1998/11/06/economy/japan_bank/

Jag tror inte att Sverige kommer att drabbas alls lika hårt som Japan gjorde då och vissa länder kommer göra nu, även om jag nu tror på en betydligt mer kännbar situation än jag gjorde för bara en månad sedan.

Posted by Sloped Mind on oktober 09, 2008 at 11:05 em CEST #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed