Fortsatt extremt svag industrikonjunktur även i februari
Idag presenterade SCB siffror bland annat över industriproduktionen och aktivitetsindex för februari. Det känns nästan överflödigt att kommentera dessa viktiga konjunkturindikatorer då de månad efter månad producerat samma väldigt svaga resultat. Några nyansskillnader utvecklas dock, så låt oss ändå titta på statistiken.
Siffrorna var återigen extremt svaga och vi kommer definitivt att få se ett otroligt svagt första kvartal 2009. Ifall utvecklingen fortsatte i mars kan det första
kvartalet komma att bli ännu mycket svagare än det extremt svaga fjärde
kvartalet 2008. BNP-siffran för det första kvartalet kan komma att bli ett riktigt rekord, ifall dessa siffror hamnar alls i närheten av aktivitetsindexutvecklingen.
figur 1. Det är inte svårt att se att nedgången för industriproduktionen varit extrem. Nedgången under 2001 kan knappt kallas en nedgång i jämförelse. Flera års uppgångar i industriproduktionen har snabbt raderats och industriproduktionsindex är nu lägre än det var som lägst 2001. Det enda positiva i denna bild är att det nu gått ett år sedan nedgången började och att vi därför nu kommer att börja få enklare jämförelsesiffror för 12-månadersförändringen framöver.
figur 2. Tolvmånadersförändringen visar med samma tydlighet hur brant fallet varit denna gång. För industriproduktionen är nedgången svårgreppbar. Vi har nu nio raka månader som visat på en försämrad 12-månadersförändring. Optimisten kan dock konstatera att 12-månadersfallet inte ökade riktigt lika snabbt denna gång. Frågan är när vi i varje fall kan få se fallet stanna upp. Baseffekterna kommer som sagt att börja hjälpa lite framöver.
figur 3. Aktivitetsindex bekräftar den svaga bilden som industriproduktionen skvallrar om, vilket är naturligt med tanke på industriproduktionens direkta påverkan på aktivitetsindex. Aktiviteten i ekonomin totalt har dock enligt aktivitetsindex långt ifrån fallit ner till de nivåer vi såg under 2001, till skillnad från industriproduktionen.
figur 4. Tolvmånadersförändringen visar en mycket tydlig och stark nedåttrend. Aktivitetsindex indikerar just nu en mycket svagare BNP-utveckling under det första kvartalet än vi såg under det extremt svaga fjärde kvartalet 2008.
figur 5. Om vi tittar uteslutande på de tre senaste månaderna i förhållande till de tre föregående månaderna ser vi tydligt hur svag utvecklingen varit under den allra senaste tiden som vi har uppgifter för. Ifall vi får se ett BNP-fall under det första kvartalet som överhuvudtaget närmar sig dessa siffror så kommer den se riktigt illa ut. Optimisten pekar på att fallet preliminärt var något mindre än det reviderade fallet i februari. Realisten påpekar att det preliminära utfallet faktiskt var bättre i januari än i februari.
figur 6. Om vi tittar på varifrån försvagningen av aktivitetsindex kommer är bilden tydlig. Detaljhandeln är faktiskt ganska stark, och sysselsättningen i offentlig sektor är oförändrad, medan nettoexporten försvagas snabbt och industriproduktionen faller extremt. Just nu har vi i Sverige en extrem skillnad mellan utvecklingen för konsumtion och produktion, något som inte kommer fortgå för alltid.
Under december 2008 såg vi att industriproduktionen föll betydligt mer än export och detaljhandel. Jag spekulerade då i att det tydde på man försökte minska sina lager och senare, när man kommit ikapp, kommer att behöva öka produktionen. Denna misstanke har bekräftats av sedan inkommen lagerstatistik, men industriproduktionen har sedan dess fortsatt snabbt nedåt ytterligare. Man skulle kunna spekulera i att viss svaghet fortfarande kommer från lagerminskning. Givetvis handlar också en stor del av den fallande industriproduktionen om lägre efterfrågan i andra länder.
Sammanfattningsvis så ser makrosidan för det första kvartalet extremt svag ut. Skillnaden mellan handelns försäljning inom landet och industriproduktionen är dock extrem, med faktiskt en riktigt god utveckling för detaljhandeln, enligt aktivitetsindex. Hushållens sparande är mycket högt vilket borde kunna innebära att detaljhandeln inte faller ihop på samma sätt som industriproduktionen.
Innan Riksbanken möts igen för att besluta om räntan kommer vi få se KPI-utvecklingen för mars på tisdag. Konjunkturstatistiken och låga inflationsförväntningar enligt Prosperas enkät talar för en stor sänkning, men själv tvekar jag till att det är lämpligt, delvis utifrån de argument som jag nämnde i diskussionen om okonventionell penningpolitik (här och här). I KPI-siffran på tisdag får vi fler ledtrådar om vad kronförsvagningen inneburit och först efter den kommer jag berätta om vilket räntebeslut jag vill se.
