Obalans och balans i USA

Under de senaste åren, även långt innan den nuvarande krisen, har USAs "trippla underskott" diskuterats väldigt mycket. Med detta menar man normalt sett att USA haft stora handelsbalansunderskott, budgetunderskott och ett sparandeunderskott.

Dessa underskott hänger delvis ihop med varandra. Stora kapitalflöden till USA och till dollarn skapar ett handelsunderskott genom att valutan kommer att stärkas tills dess att handelsutflöden motsvarar de finansiella inflödena. Dessa kapitalflöden rubbar också kredittillgång och inhemska tillgångsmarknader på ett sätt som innebär att sparande missgynnas och låntagande gynnas. Därigenom slår dessa flöden också på det privata sparandet. Vad gäller dessa två underskott är de alltså inte nödvändigtvis ett resultat av dålig amerikansk produktivitet eller slösaktighet, utan kan alltså också förklaras utifrån globala obalanser som i första hand understötts av andra regeringar än den amerikanska.

Vad gäller budgetunderskottet har dock regeringen haft ett enkelt val och man har valt att under den högkonjunktur som avslutades 2007 acceptera budgetunderskott. Detta har med tanke på den starka privata konsumtionen och det låga privata sparandet, varit väldigt dåligt. Visserligen skulle möjligen mer återhållsamma statsbudgetar ha satt ytterligare fart på privatkonsumtionen (på grund av Ricardianska effekter), men bland annat med tanke på den stora andel av sparandet som kommit utifrån via köp av amerikanska statspapper är det rimligt att en bättre balans faktiskt hade kunnat uppnås genom ett större offentligt sparande.

Hur påverkar då den nuvarande krisen dessa underskott? Ungefär som man kan förvänta sig. En kreditkris centrerad i USA leder rimligen till minskat konsumtion och ökat sparande. Minskad konsumtion innebär lägre import och därmed ett mindre handelsunderskott, samtidigt som budgetunderskottet växer. Takten i förbättringen av handelsbalans och sparkvot är extrem, men så är också krisen extrem. Lika extrem är försämringen av budgetbalansen. Låt oss titta på hur dessa storheter utvecklats.

figur 1. Handelsunderskottet nådde en topp under 2005-2006 och började sedan falla något. I och med finanskrisen började underskottet störtdyka under 2008. Importen har fallit dramatiskt, något som bland annat svenska och asiatiska exportörer lider svårt av. Mer än halva underskottet har raderats på mycket kort tid.

Om man tror att underskottet berodde på att amerikanska företag generellt sett var för dåliga för att konkurrera på den globala marknaden, vilken slutsats drar man då av denna förändring? Min slutsats är att underskottet hängde samman med (delvis externt skapade) störningar på de amerikanska kredit och tillgångsmarknaderna.

 

figur 2. Sparkvoten (Privatpersoners sparande som andel av disponibel inkomst) är fortfarande historiskt sett låg, men har på mycket kort tid nått i varje fall halvvägs till en god normalnivå.

figur 3. Det stora problemet är helt klart statsbudgeten, som under 2009 och 2010 kommer att visa på enorma underskott (siffran för 2009 är en prognos från senaste budgeten).

Andra länder har ställts inför liknande underskott och agerat på olika sätt med olika framgång. Sverige valde att efter liknande underskott i början av 1990-talet sanera statsfinanserna redan innan krisen var helt över, med stöd från båda politiska blocken. Ett ängsligt Japan vågade däremot inte dra igång någon ordentlig budgetsanering utan fastnade med kroniska och stora budgetunderskott och en hög grad av ricardiansk ekvivalens med en ängslig allmänhet som sparade istället för staten. Vilken väg USA väljer får vi se om några år.

Permalink     3 Comments



Comments:

Fantastiskt!

Vad ska vi egentligen ha nötterna på di.se och och e24 till när vi har så många bra bloggar?

Posted by sanasawa on april 14, 2009 at 12:29 em CEST #

Tack sanasawa!

För er som undrar vad Ricardianska effekter och Ricardiansk ekvivalens är, så skriver den hälsosamme ekonomisten om det idag: http://ekonomismen.blogspot.com/2009/04/rickardiansk-ekvivalens.html

Posted by Sloped Mind on april 14, 2009 at 10:49 em CEST #

ja verkligen en mycket bra blogg. Den fyller verkligen ett behov.

Posted by Björn Axén on april 16, 2009 at 12:54 em CEST #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed