Viss normalisering av räntemarknaderna
Idag fick vi se tydliga fall för interbankräntorna. Framförallt har de allra kortaste interbankräntorna börjat närma sig mer normala nivåer efter de extremnivåer vi sett på sistone. Intressant i sammanhanget är också det faktum att Riksbanken i och med sina stora auktioner av lån med längre löptider än normalt (3 och 6 månader) skapar en överlikviditetet i banksystemet. Detta medför att den normala penningpolitiska repan på en vecka inte kommer att genomföras. När banksystemet som helhet har ett likviditetsöverskott ger man istället ut Riksbankscertifikat som bankerna kan placera i. Nu kan alltså banker inte längre låna pengar till reporäntan, utan istället placera pengar till reporäntan. Just nu finansierar Riksbanken alltså bankerna på längre sikt än normalt, och inte till en fast ränta. Istället för att som vid de penningpolitiska reporna fastställa priset via reporäntan, och anpassa volymen efter likviditetsunderskottet, så fastställer man nu en volym (som man visserligen har rätt att avvika från) och en minimiränta. |