Svensk makroekonomi och penningpolitik
Penningmängden är enkelt uttryckt mängden pengar i ett samhälle. Mängden pengar är intressant bland annat därför att det långsiktiga fenomenet inflation beror på att mängden pengar ökar i förhållande till den mängd värde som produceras, vilket rubbar förhållandet mellan pengar och värde - det vill säga penningvärdet.
Så, hur mycket pengar finns det? Det kan låta som en trivial fråga, men svaret är allt annat än enkelt.
[Read More]
Just nu råder stor oro för att stigande matpriser kommer att driva upp inflationstakten under flera år framöver och skapa en period av stagflation. Ordet stagflation används dagligen i dagspressen, och beskrivs allt mer som en verklighet idag och inte bara som en möjlig mardröm för en avlägsen framtid. De argument som framförs tycks vara av en närmast Malthusisk karaktär, på det sätt som argumenten riktar in sig på den långsiktiga trenden med en exponentiell tillväxt i efterfrågan på mat. Detta är ingen ny idé...
[Read More]Ett av de mer diskuterade frågorna inom penningpolitik idag är frågan om kärninflation eller underliggande inflation kontra "headline" inflation. I kärninflationen räknar man bort vissa komponenter, och många kallar detta för ett felaktigt tillrättaläggande eller till och med manipulation av statistiken. Det finns dock högst rimliga anledningar att ibland se bortom KPI när det gäller inflationsmått...[Read More]
Konjunkturinstitutet har granskat skillnaderna mellan KPI och KPIX för att se vilken systematisk avvikelse, om någon, som förekommer mellan genomsnittsvärdena för de två serierna över tid. Jag menar att deras analys missar målet...[Read More]
Vad gäller huspriserna kan man något förenklat tala om 3
dominerande faktorer som på sikt styr den fundamentala husköpkraften och därmed
den underliggande prisutvecklingen. Dessa tre faktorer är:
1. Inkomster i ett brett perspektiv och i reala termer
2. Ränteläge
3. Skattesituation
[Read More]