Tecken på kreditexpansion i december
Samtidigt som konjunktursignalerna, framförallt vad gäller export och industriproduktion, varit mycket svaga, så har vi under senare tid sett allt fler tecken på att den svenska kreditmarknaden tinat upp högst markant i jämförelse med höstens mycket svåra situation. Risken för en kraftig kreditkontraktion och deflationsspiral tycks för tillfället ha minskat tydligt, även om det är alldeles för tidigt att ropa faran över. Nya vågor av kreditkrisen kan fortfarande skölja in när som helst.
Vi har sett att räntespreadarna fallit tydligt (se figur 1), även om de fortfarande är ovanligt höga. Vi har sett att råvarupriserna stabiliserats och faktiskt hämtat sig en aning (se figur 2) och till och med Baltic Dry Index har stigit från 663 den 5 december, till 1014 igår, den 28 januari. Detta är en rätt tydlig ökning, men vi ska minnas att indexet under försommaren 2008 låg över 11000.
figur 1. På alla löptider har interbankspreadarna fallit markant sedan den värsta perioden i höstas.
figur 2. Råvaruindexet CRB har stabiliserats och stigit en aning sedan botten i december.
Vi har alltså kunnat se att prissituationen pekar på att krediterna flödar lite bättre igen och det har förekommit anekdotisk bevisning för att även kreditvolymerna börjat stiga, i varje fall vad gäller privatpersoners bolån hos svenska bostadsinstitut.
Under torsdagen presenterade SCB finansmarknadsstatistik för december och siffrorna bekräftar den anekdotiska bevisning som talat om högre kreditaktivitet. Låt oss börja med att titta på utvecklingen för bostadsinstitutens nyutlåning.
figur 3. Om vi tittar på månadssiffrorna rakt av ser vi en mycket tydlig ökning sedan botten i höstas. Utvecklingen är dock högst ojämn.
figur 4. Även en serie som vi jämnat ut genom att ta ett medelvärde över en löpande 6-månadersperiod visar att det skett en vändning upp, tillfällig eller ej.
Vi ser även samma tendens vad gäller penningmängdsaggregaten. Samtliga penningmängdsmått finns alltid till beskådan under Makrodiagram.
figur 5. Den utjämnade förändringstakten låg i en tydlig nedåttrend från en topp 2006 till och med november. I och med decembersiffrorna visar nu även denna utjämnade serie en liten stegring av ökningstakten.
figur 6. Den utjämnade M3-takten visar ännu inte den acceleration av ökningen som M3-x antyder.
figur 7. Den utjämnade M2-ökningstakten har fallit långsammare än M3 och ligger nu på en högre nivå än 12-månadersökningen för M3. Vi ser att M2 stiger betydligt mer än de övriga måtten på grund av stigande inlåning med villkor. Kanske beror detta på att insättningsgarantin numera även täcker bunden inlåning, som ingår i M2 men inte i M1.
figur 8. Den utjämnade förändringstakten har även för M1 legat i en tydlig nedåttrend sedan toppen under 2006. Fallet har iår varit relativt brant, och till skillnad från i M3-x ser vi i M1 en låg ökningstakt jämfört med föregående år. Även denna komponent visar dock livstecken nu
Ytterligare tecken på en lugnare kreditmarknad går att finna i skillnaden mellan in och utlåningsräntor
figur 9. Både in och utlåningsräntor föll dramatiskt i december
figur 10. Utlåningsräntorna föll dock snabbare än inlåningsräntorna, vilket tyder på en mindre akut jakt på sparmedel efter Riksbankens åtgärder. Denna ränteskillnad är nu nere på nästan en normal nivå.
Ytterligare en krisindikator som vi tagit upp tidigare är Riksbankens balansomslutning.
figur 11. Vi ser också att omfattningen på Riksbankens utlåning fallit ganska snabbt, allteftersom förfallande lån inte förnyats i de auktioner som genomförts. Framförallt är det lånen i utländsk valuta som minskat. Under hösten genomförde Riksbanken stora auktioner av dollarlån.
Dessa tecken på att i varje fall delar av kreditmarknaden mjukats upp ordentligt innebär att argumenten för en mycket kraftig räntesänkning försvagas. Risken för en allvarlig deflationsspiral ser för tillfället lägre ut. En bättre fungerande kreditmarknad uppvägs dock än så länge av mycket svag makrostatistik och fortsatt svag prisutveckling, även för importpriserna, vilket utgör argument för ytterligare räntesänkning vid det kommande penningpolitiska mötet. Den svaga makrostatistiken och allt lägre globalt resursutnyttjande minskar inflationstrycket, men på sikt kan en ny kreditexpansion åter driva upp det inhemska inflationstrycket. Det faktum att 12-månaderstakten för KPI-förändringen sannolikt kommer att försvagas tydligt under våren för att sannolikt visa på minussiffror i sommar innebär att inflationsförväntningarna kan komma att fortsätta falla, vilket innebär att realräntan stiger vid en oförändrad nominell ränta.
Allt detta sammantaget innebär att jag just nu skulle rösta för en sänkning av reporäntan till 1,5%, men jag skulle inte i dagsläget peka ut en räntebana med ytterligare sänkningar längre fram. Ifall kreditmarknaden fortsätter att normaliseras i rask takt är det inte helt självklart att fler sänkningar kommer att vara önskvärda. En nollränta känns mer avlägset idag än för en eller två månader sedan.
Håller med i stort. Kanske allra mest i att "en nollränta känns mer avlägset idag än för en eller två månader sedan."
Jag tror dock att Riksbanken kommer att sänka räntan till 1% i februari men att det sen kan visa sig vara färdigsänkt (låt vara att det kommer att ta tid innan situationen normaliseras). Framför allt om man tittar på hur BOE agerat (som bekant har de sänkt till 1,5%) och väger in hur deras motsvarande KPI-tal ser ut och deras slutsats över inflationens framtida utveckling bör motivera Riksbanken till en större sänkning. BOE hade som underlag inflationstalen för CPI för november (4,1%) och såg likväl en påtaglig risk att "there remained a significant risk of undershooting the 2% CPI inflation target" Motsvarande siffra för svenska KPI var i nov 2,5%. Dec siffrorna visar som bekant på att inflationen redan är nere på 0,9% och precis som du skriver kommer vi förmodligen att se minustal redan framåt sommaren (minustal på månadsbasis har vi redan sedan 3 månader tillbaka sedan oktober).
Riksbanken tycker jag även har visat att de förstått vikten av att alla nödvändiga sänkningar genomförs omgående. Jag föredrar ytterligare en tydlig sänkning och att man sen inväntar tydliga tecken på att ekonomierna vänder upp. Inte minst för att Riksbanken inte ska riskera göra om samma misstag som sist de sänkte till 1,5% när det redan fanns tydliga tecken på att konjunkturen hade vänt upp. Då jag har största respekt både för dina kunskaper, analysförmåga och prognoser kommer jag inte ha några problem med om min prognos visar sig bli fel. Spännande är det i alla fall. 11 feb får vi svaret ;)
Posted by Ola on januari 30, 2009 at 01:36 fm CET #
BDI upp 3.28% idag. Och kolla Panamax. Upp 10%.
BDI Baltic Exchange Dry Index 1070 UP 34
BCI Baltic Exchange Capesize Index 1981 UP 9
BPI Baltic Exchange Panamax Index 795 UP 76
BSI Baltic Exchange Supramax Index 512 UP 24
BHSI Baltic Exchange Handysize Index 300 UP 5
Posted by Mats on januari 30, 2009 at 02:41 em CET #
Ola:
Jag skulle inte se en sänkning på en procentenhet som felaktig, även om jag skulle välja att sänka lite mindre själv.
Jag håller helt med om att Riksbanken, ifall de ser ett behov av att komma ner i 1% reporänta, ska ta steget nu snarare än senare. Jag tror inte att en ränta på 1% idag skulle innebära något större utrymme för någon skenande inflation på medellång sikt.
En såpass låg ränta kräver dock att man ser upp mycket för allt för snabb kreditexpansion i och med att kreditmarknaden tinar upp allt mer.
Posted by Sloped Mind on januari 30, 2009 at 05:17 em CET #