Svalnande intresse för 3-månaderslån i kronor
Idag genomfördes en av de auktioner av 3-månaderslån som Riksbanken regelbundet kommer att erbjuda de penningpolitiska motparterna. Jag skrev om formaliseringen av detta program här.
Intresset var svalare än tidigare och bud på endast 3,5 miljarder av möjliga 80 miljarder inkom.
Vid den första auktionen av detta slag, den 6 oktober, inkom bud på totalt 115 miljarder och räntan hamnade på 5,4% (repo + 65 punkter). Vid den andra auktionen, den 8 oktober, denna gång av 6-månaderskrediter, inkom bud på totalt 66,5 miljarder och räntan hamnade på 4,65%, eller reporäntan + 40 punkter, vilket också var minimiräntan för auktionen efter att den justerats ned med 50 baspunkter på grund av reporäntesänkningen. Vid den tredje auktionen, den 16 oktober, inkom bud på 13,5 miljarder till en ränta på minimiräntan, repo + 25 punkter, och idag, vid den fjärde auktionen, inkom bud på endast 3,5 miljarder och räntan hamnade förstås på minimiräntan.
Efter de tidigare auktionerna av detta slag tycks alltså efterfrågan på dessa krediter ha svalnat betänkligt och varje ny auktion har genererat mindre intresse än den föregående. Jag tror ändå att man bör fortsätta programmet, även om man givetvis också behöver fundera över ifall programmet behöver modifieras för att kunna få den effekt man vill. Differensen mellan förväntad reporänta på tre månaders sikt och både STIBOR och bolåneräntorna, är fortfarande mycket högre än Riksbanken troligen vill se.
Vilken slutsats kan man dra av det minskande intresset för att låna av Riksbanken?
Är det indikation på förlamning eller ett sundhetstecken?
Posted by Lasse on oktober 28, 2008 at 11:13 fm CET #
Först och främst, makalös informativ site! Tack!
Nu en fråga, som jag inte hittar svaret på varken här eller någon annanstans:
Det pratas mycket om Stibor och reporäntan och hur detta styr bankernas upplåningskostnad. Men hur är egentligen koppligen till deras kostnad för upplåning till de rörliga bolånen?
När man tecknade rörligt bolån förut pratade ju banken om att man fick reporäntan plus deras marginal, när finanskrisen kom blev det populärt att prata om Stibor plus en marginal istället. Nu när Stibor fallit riktigt rejält, så hävdar banken att det är Stibor plus en varierande riskmarginal som styr deras upplåningskostnader. Min fundering är alltså hur jag kan ta reda på hur hög den "varierande riskmarginalen" är, för att kunna bevaka om banken skor sig extra mycket på mig...
Posted by on oktober 28, 2008 at 04:41 em CET #
Lasse: De minskade volymerna är inte så konstiga. Riksbanken har tillfört stora mängder likviditet. Nu har de banker som vill ha likviditet till dessa villkor haft några chanser på sig och i och med att man i tidigare auktioner fått full tilldelning så har man sannolikt fått in de volymer man sett behov av, speciellt över årsskiftet.
Nu fyller man bara på med nyuppkomna behov. Dessutom vet man att programmet fortsätter och att man därför inte behöver gripas av panik och lägga bud på mycket mer än man vill ha, bara för att man kan.
Dessutom binder man både ränta och säkerheter genom att ta dessa lån. Ifall man tror på fallande räntor under 3-månadersperioden kan det vara bättre att hålla på lediga säkerheter man eventuellt har och avvakta lägre räntor.
Posted by Sloped Mind on oktober 28, 2008 at 06:19 em CET #
Anonym:
Tack för berömmet!
Det är som du säger, förr kunde man ta bolån med räntor i förhållande till reporäntan. När räntemarknaden blev svårare kunde inte bankerna fortsätta med detta, men man kunde i varje fall få sin ränta knuten till STIBOR. Det finns anekdotisk bevisning för det du säger, att bankerna nu inte längre vill ge ränteåtaganden i förhållande till STIBOR, utan hellre hänvisar till sina interna referensräntor; dessa vet man generellt inte hur de sätts.
Det är ett problem att STIBOR inte längre är den stadiga referensränta som den varit. Ifall STIBOR på längre sikt allt sämre reflekterar den räntenivå man som slutlåntagare faktiskt kan få, så får vi helt enkelt börja jämföra bankerna med varandra och på så sätt skapa oss en bild av vad en rimlig ränta är. Här finns en uppgift för jämförelsesajter som låter kunderna rapportera vilka räntevillkor de får.
Posted by Sloped Mind on oktober 28, 2008 at 06:27 em CET #