Sommarens konjunkturläge - Bra i Sverige, skakigt internationellt

Efter en lång (föräldraledig) sommar utan bloggaktivitet kan det vara dags att mjukstarta hösten genom att ta en liten snabbtitt på det svenska konjunkturläget.

Förenklat kan man säga att utvecklingen fortsatt på samma sätt som under våren, med en extremt stark svensk konjunkturutveckling samt en splittrad omvärldsbild. Låt oss i vanlig ordning titta på några diagram som belyser utvecklingen.

 

figur 1. Svensk BNP har enligt nuvarande bild stigit i 5 kvartal i rad. Under de senaste två kvartalen har tillväxten varit mycket god. Givetvis måste tillväxten ses i relation till det stora produktionsfall vi såg under 2008 och början av 2009. Det finns dock ingen självklarhet i så stark tillväxt vi nu ser efter en period av mycket svag BNP-utveckling, och styrkan har överraskat de flesta. Skillnaden mellan svensk kvartalstillväxt och amerikansk kvartalstillväxt har inte varit så här stor (i varje fall inte till Sveriges fördel) på väldigt länge.

Jag har själv skrivit flera gånger om varför BNP är uselt som konjunkturindikator, bland annat här. Just nu är dock BNP-utvecklingen såpass tydlig att vi ändå kan dra vissa slutsatser utifrån den, i varje fall om vi ser den över ett lite längre perspektiv.

Vad handlar då den nuvarande styrkan i svensk produktion om? Det glädjande är att positiva bidrag kommer från i princip alla håll. Exporten utvecklas starkt, investeringarna har kommit igång och privatkonsumtionen ökar i en ganska lagom takt, med en fortsatt mycket hög sparkvot (hela 21,5%, vilket dock måste ses i relation till att andra kvartalet säsongsmässigt innebär ett stort sparande, medan vi slösar under framförallt fjärde kvartalet). Sparkvoten och utvecklingen för de disponibla inkomsterna indikerar att hushållen rent generellt kommer klara högre räntor mycket väl.

Även offentlig konsumtion växer. Speciellt positivt är att investeringarna kommit igång i såpass god fart. Investeringar kommer traditionellt sent i en konjunkturcykel då produktionskapaciteten är fullt utnyttjad. Många oroade sig så sent som i våras för att investeringskonjunkturen skulle vara fortsatt svag under lång tid.

Den bild SCB ger av andra kvartalet är dock stark. Exempelvis steg egenfinansierade maskininvesteringar med ca 16 procent mellan andra kvartalet 2009 och andra kvartalet i år, efter att tidigare i fem kvartal i rad uppvisat fallande siffror på årsbasis. Investeringarna i transportmedel (bilar, lastbilar, rälsfordon med mera) ökade under samma period med hela 46 procent och investeringar i bostäder ökande med totalt nära 20 procent.

Det blir allt mer tydligt att 2008 års kris kan kännetecknas som ett extremt investeringsstopp på grund av en kortlivad djup kreditkris. Under ca ett halvår stoppades en mycket stor del av investeringarna, både vad gällde de långsiktiga investeringarna, samt lagerinvesteringarna. Väldigt få ville binda kapital under den kreditkris som rådde. Likviditet värderades extremt högt. Det positiva är att företag och privatpersoner i Sverige så snabbt efter krisen åter vågar investera för framtiden. Det är lätt att tänka sig att detta hänger ihop med en hög privat sparkvot, delvis driven av skattesänkningar, samt starka statsfinanser. Framtidstro är förstås oerhört viktigt för investeringstakten i ett land. Investeringar sker, mycket förenklat, när framtidstron är större än realräntan.

Bortom investeringar har alltså både privat konsumtion och export ökat. Låt oss titta på ett av sätten vi kan se på privatkonsumtionen, nämligen via detaljhandeln, som jag tycker oftast ger en god bild av vad som händer här och nu i den inhemska svenska ekonomin, även om den kan behöva jämnas ut något för att inte trenderna ska drunkna i tillfälliga effekter.

 

figur 2. Endast under den mest akuta fasen av krisen föll svensk detaljhandel. Avsaknad av säsongsrensning innebär dock att vi måste titta på 12-månadersutvecklingen, vilket till viss del döljer den svaghet som rådde även under första halvan 2008.

Svenska konsumenter hade i första hand tack vare skattesänkningar en god ekonomi genom hela krisen. Skattesänkningarna 1 januari 2008 kritiserades då av somliga ekonomer för att vara procykliska, men med facit i hand kan det konstateras att skattesänkningarna kom med mycket god tajming. Även skattesänkningarna 2007 kom faktiskt med relativt god tajming. Utan dessa hade utvecklingen för svensk ekonomi sett mörkare ut. Räntesänkningarna kom däremot för sent för att få genomslag under den allra mest akuta fasen av krisen, då Riksbanken reagerade på den akuta krisen först när den redan nått Sverige, snarare än att agera så fort det var uppenbart att Sverige skulle påverkas kraftigt av krisen. Detta har inneburit en onödigt djup kris för svensk del.

 

figur 3. Svensk export har påverkats extremt tydligt av den globala krisen. Fallet under den akuta krisen var extremt. Lågkonjunkturen i början av 2000-talet registrerar knappt i jämförelse. Då ska vi ändå minnas att utvecklingen troligtvis bromsades av en svag krona. Utvecklingen har dock vänt, men med tanke på att konjunkturen är betydligt svagare i vissa andra delar av världen, så bör man inte räkna hem en fortsatt stark exportökning, även om tecknen just nu är mycket goda. Tredje kvartalet har inletts starkt.

figur 4. Industriproduktionen visar i hög grad samma bild som exportutvecklingen. Julisiffran var extremt god och det indikerar att det tredje kvartalets BNP-siffra kan bli mycket god. Årsförändringen mellan tredje kvartalet 2009 och det tredje kvartalet 2010 skulle kunna bli något av en rekordsiffra.

Jag skrev för nästan precis ett år sedan, här, om att recessionen för svensk del såg ut att ha avslutats runt mars 2009, och den bilden har stärkts av senare inkommen statistik. Man kan notera att Riksbanken höjde räntan under långt in i recessionen, och att man sedan väntade långt in i uppgången innan man började sänka. Hur skulle resultatet ha varit om man hade sänkt räntan i början av recessionen, som vi var många som argumenterade för 2008? Det vet vi förstås inte.

Vad innebär då denna bild för hur Riksbanken bör agera? Själv anser jag fortfarande att räntan ligger för lågt. Det är bra att höjningarna har kommit igång, men jag hade hellre sett att man börjat tidigare, och därigenom inte behövt höja lika snabbt och kanske inte heller lika högt som man nu pekar ut i sin räntebana. Men mer om det i ett annat inlägg.

Permalink     6 Comments



Comments:

Kul, att du är tillbaka trodde du skulle lägga ner din blog

Posted by Dan on september 13, 2010 at 11:03 em CEST #

Hur kunde du tro det Dan, efter bara några månaders frånvaro? ;)

Skämt åsido, bloggen har för mig alltid varit en hobbyverksamhet; något som ska vara roligt och lustfyllt och som jag aldrig är tvingad att jobba med. Den kommer alltid i andra hand efter både jobb och mitt övriga liv. Jag kommer aldrig att bli en varjedags-bloggare, utan räkna med en fortsatt ojämn ström av inlägg, ibland med tätare uppdateringar, och ibland med långa uppehåll.

De långa uppehållen betyder inte att jag är på väg att sluta.

Posted by Karl Avedal on september 13, 2010 at 11:36 em CEST #

Karl,

som alltid en mycket bra analys. Har sagt det förut, men kanske en "fundering" runt HFT (High Frequency Trading) med ett svenskt perspektiv kunde vara något och sätta tänderna i.

Posted by magnus on september 14, 2010 at 08:09 em CEST #

Det är rätt inställning, och då jag har med den i google reader så missar man ju inga inlägg ändå. Men de ev teknik okunniga/fientliga som går till sidan och läser kan ju försvinna som läsare. Men hellre välformulerade och bra inlägg en varje dag fast idealet vore ju båda och :)

Posted by Dan on september 15, 2010 at 06:11 em CEST #

Roligt att du är aktiv igen! Som amatör på ekonomi, hushållsintresserad eller vad man skall säga, är detta en källa till god och lättillgänglig information och kunskap. Tack för ytterligare en intressant välunderbyggd och välformulerad artikel.

Något jag tycker vore riktigt intressant är en uppföljning på din artikel "Bankernas bolånemarginaler ifrågasätts. Är transparens en lösning? (17 nov 2008)" 2 år har ju gått snart sedan denna artikel och läser man den så ser man ju att det faktiskt har hänt lite. Vore roligt att se vad du anser om dina tidigare analyser och spekulera i vad vi har framför oss. Tänker exempelvis på:
- Effekten av kommande regleringar.
- Förändrade upplåningskostnader sedan artikeln.
- Viljan till utlåning bundet mot STIBOR / Marginaldiskussionen.
- Ökad transparens (kan ju noteras i vissa fall).

Posted by Anders on september 16, 2010 at 10:40 fm CEST #

Välkommen tillbaka! Jag började tro att du gett upp...
Hursomhelst, att detaljhandeln bara gjorde ett snabbdopp hösten 2008 kanske inte är så konstigt, då hushållens skuldsättning har fortsatt att öka i en rasande årstakt.

Posted by Flute on september 18, 2010 at 10:22 em CEST #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed