Snabbt stigande statsräntor och fallande spreadar
Under senare tid har vi sett en minskad riskaversion på finansmarknaderna generellt. Riskfyllda placeringar, såsom aktieplaceringar, har stigit i pris, medan säkra placeringar, som statsrisk, fallit i pris.
Under de senaste dagarna har utvecklingen accelererat, i varje fall på kreditmarknaderna. Den minskade riskaversionen tillsammans med ett enormt utbud av statsobligationer världen över tack vare de stora budgetunderskotten har drivit upp de långa räntorna på statsobligationer högst markant. Varje auktion av nya statsobligationer som mottas med ett något svalt intresse skickar upp räntorna tydligt, vilket vi bland annat såg igår, efter en amerikansk auktion av 30-åriga statsobligationer som mötte ett mindre intresse än väntat.
figur 1. Den svenska femåriga statsobligationsräntan har nu stigit med ungefär en procentenhet under 2009. Under den senaste veckan har utvecklingen varit mycket snabb.
figur 2. Utvecklingen har varit ännu mer dramatisk för 10-åringen. Trots dagens extremt låga ränteläge och Riksbankens signaler om en låg ränta under mycket lång framtid, så är nu den 10-åriga statsräntan plätsligt uppe på ganska normla nivåer sett till den senaste femårsperioden.
figur 3. Samtidigt har bostadsobligationsräntorna stigit i en mycket mer beskedlig takt och vi ligger fortfarande ganska nära årets lägsta nivåer.
Ett annat sätt att se detta på är att titta på bospreaden.
figur 4. Bospreaden faller nu mycket snabbt, vilket tydligt visar på att riskaversionen minskar och att oron för en allvarlig inhemsk kreditkris driven av fallande bopriser minskat. Vi är nu nere på nivåer som ligger långt under även de nivåer som gällde strax innan kreditkrisens mest akuta fas inleddes i september.
Även på kortare löptider har kreditmarknaderna tinat upp ordentligt
figur 5. TED-spreaden, alltså skillnaden mellan tremånaders interbankränta och tremånaders statsränta har också närmat sig nivåer som setts som normala under de senaste åren. Vi är nu lång från höstens extrema oro på interbankmarknaderna.
Frågan är om det här kommer att smitta boräntorna? Finns det en långsiktig trend som vill ha upp räntorna?
Under en tid kan man naturligtvis tänka sig att den låga räntenivån på statspapper och den ökande riskaptien göra att statspappren ensidigt närmar sig bostadspapper utan att det uppstår press på bopapper. Men vad händer när Bospreaden hamnar på normala nivåer? Är lånebehovet så stort att räntan kommer att tryckas uppåt även på bostadsobligationer?
Posted by null on maj 20, 2009 at 02:55 em CEST #