Skånska socialdemokrater längtar efter svårare kriser?
Enligt SvD.se ifrågasätter det skånska socialdemokratiska partidistriktet stora delar av det ekonomisk-politiska ramverket vi använt oss av under tiden efter 90-talets kris.
Givetvis ska man alltid omvärdera och ifrågasätta de lagar och förordningar som finns, men i detta fallet bör slutsatsen enligt mig bli att vi absolut inte ska genomföra de förändringar man pratar om nu.
Det ramverk vi har, med ett överskottsmål för statsbudgeten sett över en hel konjunkturcykel och en obereonde riksbank med uppgiften att upprätthålla ett stabilt penningvärde och främja ett säkert och stabilt betalningsväsende, har fungerat mycket väl sedan det infördes.
Från att ha levt i en verklighet i vilken Sverige drabbades hårdare än omvärlden av makroekonomiska störningar, just på grund av ett stort långsiktigt strukturellt budgetunderskott som tvingade oss att spara i lågkonjunktur, samt en penningpolitik som innebar att vi fick höja räntorna i en lågkonjunktur, så har vi nu nått en situation i Sverige där vi kan möta en kris med kraftfulla räntesänkningar, samt finanspolitisk stimulans.
Detta är ett direkt resultat av den ansvarstagande politik som försts inom ramverket av både socialdemokratiska regeringar och den borgerliga regeringen. När man på 80-talet inte hade ett överskottsmål
innebar det att man inte ens mitt under överhettningen hade något
större underskott; man hade ingen kudde som kunde bromsa fallet och
man hade ingen möjlighet att föra en kraftfull kontracyklisk politik, utan att
utarma befolkningen.
Precis som den föregående krisen kring millenieskiftet så har vi denna gång goda förutsättningar att klara oss undan med mycket mildare konsekvenser än de länder som saknat motsvarande budgetdiciplin, och som saknar inflationsmål. Framförallt syftar jag då på USA, där man har de flexibla budgetregler och en centralbank utan inflationsmål som de skånska socialdemokraterna nu förespråkar. Man väljer ett läge då den amerikanska flexibla modellen allt mer ifrågasätts för att föra fram argumentet att det är dit vi ska.
Låt mig kort diskutera några av resultaten av ett överskottsmål:
1. Överskottsmålet innebär att man stärker statens möjlighet att agera under svåra tider. Genom att eftersträva ett stort budgetöverskott i goda tider har man givetvis ett mycket större utrymme för finanspolitiska stimulanser i svåra tider.
2. Överskottsmålet innebär på sikt att man överför rikedom från det privata till staten. Detta är anledningen till att en nyliberal aldrig kan acceptera ett överskottsmål. Enligt nyliberal ideologi är det helt orimligt att staten ska beskatta invånarna mer än som absolut behövs, och lägga skattebetalarnas pengar på hög, och det är detta man gör med ett överskottsmål.
Detta är en förklaring till varför USA inte lyckats införa ett överskottsmål. Skånesocialdemokraterna lierar sig med de som vill se en svagare stat med mindre makt. Samtidigt lyckas de på något sätt försöka få det till att överskottsmålet skulle vara ett nyliberalt projekt. Man kan misstänka att detta beror på att de ser ordet nyliberal som ett kraftfullt värdeladdat ord att slänga in i debatten.
3. Ett överskottsmål är extra viktigt i en liten öppen ekonomi med en liten valuta. USA kan möjligen klara att finansiera eviga och stora budgetunderskott under en mycket lång tid utan att helt förstöra dollarn, tack vare dollarns status som världens främsta reservvaluta. Sverige har inte detta alternativ; man ställer mycket högre krav på ett land som Sverige vad gäller ordning i statsfinanserna. Jag undrar om man längtar tillbaka till tiden då svenska finansministrar fick stå med mössan i hand hos privata investerare för att få dem att placera i svenska statsobligationer.
Jag har tidigare argumenterat för att behålla inflationsmålet bland annat här och här. På måndag skriver jag om vissa förändringar jag skulle vilja se av penningpolitiken, men ingen av dessa handlar om att skrota inflationsmålet.
Vad gäller utgiftstaket så är det inte så tvingande som man ibland framställer det som. Ifall en kris uppstår som gör utgiftstaket orimligt så kan man snabbt strunta i det, men att göra något åt det nu, när det fungerar utmärkt och har minskat lidandet under lågkonjunkturen, vore enligt mig helt galet.
Förslaget omnämns också i DN. SvD.se skriver också om socialdemokratisk kritik mot förslaget.
Det är systemet som rasar och socialdemokraterna liksom de andra partierna måste skaffa sig en politik som inte sitter i knät på finanseliten (såsom alla politiker gör idag, oavsett färg). Att tro att man kan ändra på systemet längre genom att skyffla runt pengarna är bara befängt.
Tog upp detta i min senaste blogg:
http://blogg.aftonbladet.se/11316/perma/1081463
Posted by Michael on januari 11, 2009 at 12:51 em CET #
En liten kommentar -- du nämner att nyliberalismens avståndstagande från överskottsmål är en förklaring till att budgeten ofta är underbalanserad i USA. Men nyliberaler är kritiska mot budgetar med underskott också!
Däremot kan neokonservativa ibland tro att underskott "inte spelar någon roll", och därför är ett enkelt sätt att genomföra skattesänkningar på. Detta har dock mycket lite med någon "nyliberalism" att göra. En skattesänkning som inte åtföljs av utgiftsminskningar är tveksamma ur liberal synvinkel.
Att den svenska statsbudgeten kräver ett överskottsmål beror förstås på demografin och de trygghetssystem vi har lovat att implementera. Då måste vi i genomsnitt spara lite mer nu, för att sedan kunna spendera lite mer i framtiden. Finansdepartementets långtidsutredningar brukar illustrera detta på ett bra sätt. Det är oroande att Socialdemokraterna så snabbt glömt sin läxa...
Posted by Joakim Persson on januari 11, 2009 at 08:53 em CET #
Michael:
Jag tror att probelemt är ännu djupare än valutaregimen. Läs mina tankar om detta här:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/krisens_dialektik
Joakim:
Ja, jag uttrycker mig lite slarvigt om USA där. Det jag menar är att nyliberalismen är emot statlig kapitaluppbyggnad (överskottsmål), inte att nyliberalismen är för budgetunderskott. Du har helt rätt i att underskottsviljan är ett "neokonservativt" påhitt och inte ett nyliberalt.
Du har också en bra poäng om de demografiska faktorerna; det är viktigt att vi inte sitter med en stor skuldsättning när vi möter de stora åldersrelaterade utmaningarna framöver.
Posted by Sloped Mind on januari 11, 2009 at 09:00 em CET #
En rolig pryl med att ha ett skuldbaserat penningsystem är att om alla skulder betalas finns inga pengar. Därför betalas t.ex inte statsskulden av, vilken staten lätt skulle kunna ha gjort med sitt finansiella överskott (observera ordet finansiella, inte tillgångar bundna i fastigheter etc) för då skulle penningmängden sjunka och vi skulle få en depression. Enligt Friedman sjönk penningmängden med 1/3 under depressionen och var en direkt orsak till denna.
"Att betala av (stats)skulden skulle förstöra penningmängden" skrev ekonomen Kenneth Galbraith.
Då vi inte längre har någon fast penningmängd (förutom de ynka kontanterna) utan bara pengar skapade genom skuldbildning så måste alltid mer skuldslavar anskaffas. Detta då pengarna till lånen inom systemet skapas av bankerna men inte pengarna till räntan för lånen . Det funkar ju inte gärna att skuldsätta de som har tillgångar i t.ex kronor (då de skulle betala av lånen med sina tillgångar och döda penningmängden) så de nya skuldslavarna måste anskaffas från de som inte pengatillgångar men väl tillgångar i form av tillgångsvärden (t.ex hus) eller framtida arbete. Till slut tar mängden potentiella skuldslavar slut men fortfarande kräver systemet ränta på de krediter som skapats från ingenting av bankerna. Tillgången på nya skuldslavar har helt enkelt tagit slut. De sista i USA var de fattiga utan jobb som lurades in i subprimefällan - nu finns inte ens de kvar - vilka ska de skuldsätta nu för att kunna skapa mer krediter?
Ekonomiprofessor Michael Hudson förklarar det här bra, kolla in honom - bra läsning!
Posted by Michael on januari 11, 2009 at 11:00 em CET #
Av din text, kan man tolka det som den socialdemokratiska politik som fördes under 80-talet var i så fall oansvarig? Om i så fall var den det med även dåtidens ekonomiska kunnande?
Posted by Läsare on januari 12, 2009 at 09:00 fm CET #