Situationen efter Riksbankens avslutade krisåtgärder
För att försäkra sig om att bankerna under krisen hade god tillgång till likviditet, och för att pressa ner marknadsräntorna, sjösatte Riksbanken under 2008 och 2009 några nya låneprogram. Mest uppmärksammat blev det mycket generösa programmet för lång utlåning till fast ränta.
Programmet innebar att marknaden översvämmades av likviditet och korta interbankräntor pressades. Debatten om programmet var tidvis hård och Riksbanken fick ta emot kritik av flera olika slag. En del av kritiken handlade om att Riksbankens åtgärder dramatiskt ökade den monetära basen och att detta "tryckande av pengar" skulle ge hyperinflation och att man aldrig skulle kunna komma ur åtgärderna. Detta argument var aldrig hållbart, då utlåningen till slutkund knappast i huvudsak begränsades av tillgänglig likviditet i det svenska betalsystemet. Avvecklingen av programmet har också gått relativt smidigt.
Den 6 oktober förföll det sista långa lånet till fast ränta och Riksbankens balansräkning ser nu återigen mer normal ut.
figur 1. I slutet av 2008 infördes låneprogram i USD (fordringar på svenska motparter i utländsk valuta), samt längre låneprogram i SEK till fast och rörlig ränta (strukturella transaktioner). Under 2009 kunde låneprogrammet i USD avslutas och nu har även de långa lånen till fast ränta förfallit. En annan av Riksbankens åtgärder, expansionen av valutareserven, syns fortfarande på Riksbankens balansräkning.
figur 2. Genom att tillföra likvida medel expanderade man den monetära basen tillfälligt. Nu har den kunnat återgå i princip till normal storlek.
Vad blir då effekterna av detta? Genom att överlikviditeten i systemet snabbt torkat upp så har förstås marknadssituationen förändrats något. Länge har interbankräntorna varit i princip ointressanta att studera då de endast återspeglat hur översvämmat av likviditet betalningssystemet varit, men nu har det börjat hända saker igen.
figur 3. Stibor T/N uppvisar återigen viss volatilitet
figur 4. Om vi sätter Stibor T/N i relation till reporäntan ser vi tydliga tecken på viss brist på likviditet på interbankmarknaden.
figur 5. Vi kan även konstatera att korta statsräntor stigit dramatiskt på senare tid.
Vi ser nu i huvudsak en normalisering av Riksbankens balansräkning och räntemarknaderna. Avvecklingen av låneprogrammen har gått relativt smidigt, men volatiliteten på interbankmarknaden skvallrar om att avvecklingen har satt sina spår. Allt annat lika innebär avvecklingen ett något mer åtstramat monetärt klimat.
Denna effekt med normaliserad kortränta tillsammans med RBs planerade styrräntehöjningar och så småningom Basel 3, kan leda till en högre ränta än vad många privatpersoner förväntar sig. Både privatpersoner och marknaden i övrigt har nånstans vant sig vid räntedopningen och att Riksbanken, i fall det krisar sig, snabbt kommer baila ut låntagarna med ökad likviditet.
Frågan är dock om man bör låta räntan normaliseras. Med tanke på den fortsatt höga privata utlåningen hos banker så gör RB rätt i att försöka stävja det osunda beteende som uppstått. Sverige har idag en av världens lägsta räntor, är detta motiverat om man ser på risk för bubbeleffekter och den ekonomiska utvecklingen i övrigt? Tidskriften Economist har flaggat för att Sveriges bostadsmarknaden idag är en av världens mest övervärderade.
PS Ett tips Karl, ta en titt på bostadsobligationernas utveckling (vilka användes som säkerhet vid lånen)
Posted by Bostadsbubblan on oktober 23, 2010 at 10:37 fm CEST #
Hej, varför har du slutat skriva? det var en så bra och informativ blogg...
Posted by Björn on december 10, 2010 at 09:26 fm CET #
Ja, jag saknar också din objektiva syn.. :0(
Posted by Jörgen on december 14, 2010 at 10:10 em CET #
Är det ett rimligt antagande att banker skulle fortsätta köpa pengar i Sverige till en sådan ränta när de kan vända sig till andra inst. i EU/USA och köpa billigare pengar, dock med viss valutarisk, som kan swapas?
Som en liten ekonomi bör vi inte undvika att prisa våra kronor för högt? Växelkursen kan bli för stark och motverka vår exportnäring och således eliminera den strukturella fördelen vi har i landet med sunda statsfinanser till skillnad från omvärlden, givet att orosmolnet endast är bostadsmarknaden och inte ekonomin i sin helhet som går på hög varv.
Lämpligtvis bör vi snarare straffa bostadslån genom ex. amorteringskrav eller slopade ränteavdrag (vilket i sig är ett udda incitament...).
Posted by International on januari 05, 2011 at 04:42 em CET #
Vill bara få tacka dig Karl för denna otroligt bra blogg, och för att du håller räntekurvorna uppdaterade. Uppskattas enormt, en ovärderlig informationskälla för mig (och säkert många andra)!
Posted by Marcus on januari 26, 2011 at 11:33 em CET #
Synd att bloggen bara dog, eller har den flyttat?
Posted by Ellie on mars 06, 2011 at 10:21 fm CET #
Bloggen ligger lite nere för tillfället, men den återkommer. Jag håller på att jobba på ett lite annat upplägg för den just nu.
Posted by Karl Avedal on mars 06, 2011 at 01:41 em CET #
Det ser jag fram emot med spänd förväntan =)
Posted by Micke on mars 07, 2011 at 10:45 em CET #
Jag får hålla med, denna blog uppskattades av mig enormt för några år sedan när det svajade som mest. Idag är det kanske inte så mycket spännande som händer. Hur som, hoppas det kommer mera!
Posted by Magnus on april 19, 2011 at 04:44 em CEST #
Stämmer in i hyllningskören - saknar dina fantastiska analyser!
Posted by Hannes on juni 08, 2011 at 01:01 em CEST #
Nu är det hög tid ta up bloggandet igen, om man skall döma av senaste utvecklingen i ränte-spreadarna. Denna sajt är fantastisk! Endast här kan man se de sanna siffrorna som visar på hur kapitalägare/förvaltare värdesätter risk. Just nu är risklerna åter höga igen, medan tabloidpressen skriver om vilka resor v i bprde göra, vilka fantastiska klipp vi bprde göra på aktiemarknaden etc.....Var är omdömet hos herrar/damer journalister?
Posted by Captain Cooked on juli 10, 2011 at 12:24 em CEST #
Att skapa en så bra blogg och sen bara sluta borde vara straffbart...
Posted by Nisse on juli 28, 2011 at 01:18 em CEST #