Riksbankens val
I somras skrev jag om att riksbanken delvis tappat kontrollen över räntesättningen i Sverige. Interbankräntor och räntor på bostadsobligationer översteg redan då vida riksbanksräntorna och förväntningarna för riksbanksräntorna.
Jag skrev då att riksbanken hade ett val att göra; vill man styra räntenivån i den svenska ekonomin, eller vill man låta marknaden sätta räntorna, och sätta sin reporänta på en nivå som innebär att man tar hänsyn till de stigande spreadarna.
Frågan är än mer relevant idag. Idag styr inte riksbanken marknadsräntorna. På interbankmarknaden får man vara villig att betala en ränta på 5.75% för att ta upp ett lån på en dag. På femåriga bostadsobligationer får man en avkastning som överstiger staträntorna med 1,5 procentenheter.
Kommer riksbanken att finna sig i denna situation, eller agera på marknaden för att återföra interbankräntorna till nivåer som ligger närmare reporäntan? Vi har sett hur Federeal Reserve, ECB och Bank of England genomfört stora operationer för att se till att det finns tillgång till funding till en önskvärd ränta.
Hittills har riksbanken inte genomfört några större operationer, med motiveringen att de svenska bankerna hittills klarat sig bra och att fundingmarknaderna i Sverige trots allt fungerar relativt väl.
Vi ser dock tydligt att de internationella problemen smittar även oss. Utländska aktörer söker sig till den svenska interbankmarknaden för att kunna låna upp pengar, eftersom den fungerar relativt ok. Detta innebär att vi får en spridningseffekt från internationella interbankräntor in i den svenska interbankmarknaden.
LIBOR O/N för USD hamnade idag på hela 5,03%, vilket kan jämföras med en federal funds rate på 2%. Det är ändå en nedgång från igår på ca 1,4 procentenheter.
En dag som denna är det också intressant att titta på STINA-swapparna:
Och basis spread-kurvan:
Som jag tidigare konstaterat är basis-speaden inte en ren uppskattning på rikspremien, eftersom den inte beräknas mot en reposwap utan mot STINA-swappar. Med den oro som råder på interbankmarknaden idag, så hamnar STINA högt över förväntningarna på framtida reporänta, och därför ser riskpremien på korta löptider ut som om den var väldigt låg.
Ett annat tecken på stigande riskpremier ser man i prissättningen av CDS-kontrakt. Nu ligger kostnaden för att på 5 år försäkra euro-lån hos Swedbank, den svenska bank man är mest orolig för, på ca 179 baspunkter. För Nordea och Handelsbanken som man ser som säkrast, hamnar kostnaderna på 99,2 respektive 88,6 baspunkter. Även för att försäkra sig mot fallisemang i dessa institut har kostnaden stigit markant.
En dag som denna får analysen av riksbankens ränteprotokoll vänta. En analys kommer senare.
