Riksbanken går allt längre - men fortfarande inte riktigt med i matchen
Det känns som att det knappt går en dag utan att Riksbanken annonserar nya åtgärder. Samtidigt går det knappt en dag utan rapporter om bankernas minskade vilja att låna ut.
Det som sker nu är inget annat än deflation. Vi har kreditkontraktion, tillgångsdeflation och råvarudeflation. För tre år sedan hade vi tack vare en kreditexpansion, som berodde på Riksbankens allt för låga räntesättning, motsatsen, med för snabbt stigande tillgångspriser och råvarupriser. Den gången spillde det så småningom över till prishöjningar på konsumentvaror. Om man lärt sig läxan förstår man att det mönster som gällt genom hela vår historia, även kommer att gälla denna gång. Kreditkontraktion ger givetvis inte bara lägre priser på tillgångar och råvaror, utan kommer att spilla över till konsumentpriserna.
Hur länge kan Riksbanken blunda för det faktum att den nuvarande situationen mycket kraftigt påverkar inflationen och att de kommer att missa inflationsmålet ifall de inte kombinerar de likviditetsstärkande åtgärderna med lägre räntor? Marknadsräntorna har stigit markant, kreditvillkoren har skärpts och priserna på tillgångar och råvaror har fallit dramatiskt. Det är orimligt att tro att detta inte påverkar konsumentprisinflationen.
Eftersom Riksbanken vid förra inflationsprognosen, med SCBs felräkning, med mycket lägre räntor än idag, med mjukare kreditvillkor, med mycket starkare global ekonomi än idag, med mycket högre inflationsförväntningar och med mycket högre råvarupriser, trodde att inflationen inom 2 år skulle falla under 2%, så måste de rimligen inse att vi med nuvarande situation hamnar långt under inflationsmålet. För att kompensera för alla de faktorer jag räknade upp krävs en markant lägre reporänta.
Om Riksbanken inte sänker räntan kommer de att vara ansvariga inte bara för att vi trots bättre förutsättningar än nästan alla andra västländer att klara krisen bra, kommer att drabbas lika hårt som de som befinner sig mitt i krisen, utan dessutom kommer de att missa inflationsmålet. Det är för mig helt obegripligt att man inte omedelbart sänker räntan. Varför vänta? Alla i direktionen torde vid det här laget inse att flera sänkningar kommer. Varför vänta tills det är för sent med dessa?
Om vi har en deflationsituation kan man ju debattera. Deflationen består av att tillgångar som tidigare blåsts upp nu minskar i pris.
Så visst, vi har deflation om man tycket att en etta i Umeå som har utgångspris 1 mille, verkligen är värd en miljon.
Detta låter ju ganska förenklat men det är väl hussituationen som ligger till grund för detta?
En bank lånar ut en miljon i krediter till privatperson och enligt baselreglerna tar bostaden som säkerhet, med denna säkerhet så skapar dom ytterligare kapital som driver ekonomin.
När detta ytterligare kapital försvinner i och med att bostaden minskar i värde så sker inte nödvändigtvis en deflation. Däremot definitivt en kreditkontraktion.
I och med kapitalbasen inte kan minska i ett friskt fiat-system, måste nya friska pengar in i systemet via riksbanken. Detta kommer på några år att generera inflation över hela spektrumet, inte endast på bostäder.
Nu när riksbanken i flera steg ökatpenningmängden med flera procent momentant kommer detta att ovillkorligen generera inflation i framtiden, osäkerheten består bara i hur lång tid det tar.
Posted by Anon. on oktober 08, 2008 at 10:37 fm CEST #
Hejsan anonym och tack för inlägget!
Givetvis kan vi debattera om vi har en deflationssituation, och det är precis det jag vill med mitt inlägg.
Jag tror att du fokuserar för mycket på bostäder. De prisfall vi ser är faktiskt inte kraftigast för just bostäder, även om det nog är de priserna som diskuteras mest i media. De prisfall vi ser i råvaror, andra insatsvaror, aktier, kreditinstrument, bilar, etc. etc. är inte centrerade till bostäder.
En relativprisförändring för bostäder (där bostäder faller i pris relativt andra varor) är inte deflation. Det som är deflation är ifall vi ser en bred kreditkontraktion och en allmänt fallande prisbild. Jag tror att vi idag är nära den situationen, men att vi fortfarande kan stoppa den innan den slår igenom ordentligt på 12 månaders-siffran för KPI-inflationen.
Ifall vi får se en kraftig penningmängdsökning kommer detta givetvis ses i prishöjningar på sikt. Jag tror dock att Riksbankens injektioner är mycket små i förhållande till de effekter den globala kreditkrisen har och vi nu har en effektiv minskning av den aktiva penningmängden i samhället.
Posted by Sloped Mind on oktober 08, 2008 at 11:15 fm CEST #
Ok, nu är Riksbanken med i matchen!
Sänkningen på 50 bapunkter är ett bra första steg, men mycket mer kommer att behövas!
Bra Ingves och ni andra att inte sitta fast i sommarens resonemang nu när verkligheten förändrats.
Posted by Sloped Mind on oktober 08, 2008 at 01:07 em CEST #
Ojoj, intressant utveckling.
Sloped, har du nån koll på hur mycket kapital som skapats i svenska kronor hittills?
Enligt extrapolerat M3 så borde kapitalmängen(M3) vara kring 2000 Miljarder svenska kronor före första räddningsinsatsen.
Hur många procents ökning av penningmängden har vi hittills i räddningsaktioner sen dec 2007?
Posted by Anon. on oktober 08, 2008 at 01:25 em CEST #
Reporäntan är nu 4.25%, jag har ett bostadslån med rörlig ränta hos Swedbank. Deras listpris nu när jag kollade precis var 6.48%, själv har jag lite rabatt så jag hamnar väl kring 6.10% där någonstans. Att räntorna ligger två procent över reporäntan har jag läst mig till i din blogg har att göra med Tedspreaden, när tror du dessa siffror kommer sjunka ner mot mer "normala" 1% över reporäntan?
Tycker du föresten att man ska amortera på ett bostadslån som är mindre än 50% av marknadsvärdet eller ska man lägga pengarna på aktier, fonder eller köpa någon rolig teknikpryl? Tack för en läsvärd blogg, jag har lärt mig massor av denna.
Posted by Tomas on oktober 08, 2008 at 02:56 em CEST #
Anonym:
Jag kan omöjligen uppskatta hur mycket ny penningmängd de likviditetsskapande åtgärderna genererat. Detta eftersom jag inte har någon aning om hur mycket av pengarna som åkt in i bankerna faktiskt tagit sig ut i ekonomin. Om det är så att bankerna tar in likviditet av rädsla, och sedan direkt placerar dem hos staten eller riksbanken igen, så stiger inte penningmängden. vi får vänta på statistiken.
Posted by Sloped Mind on oktober 08, 2008 at 05:20 em CEST #
Tomas:
Tack för kommentaren och kul att du tycker att bloggen lär dig något!
Det kan ta tid innan interbankmarknaden normaliseras. Jag vågar inte lämna någon prognos för TED-spreaden för den närmaste tiden, men jag skulle tro att man inte låter den vara så här hög under lång tid, låt säga i ett helt år. Riksbanken har vapen för att trycka ner spreadarna om man vill.
Vad gäller din andra fråga måste jag tyvärr lite tråkigt svara att denna sajt inte ger några som helst sparande- eller investeringsråd, under några omständigheter.
Posted by Sloped Mind on oktober 08, 2008 at 05:24 em CEST #
Hej!
Först ett instämmande i det beröm du fått av andra, jag är otroligt tacksam över att ha funnit denna blogg.
En fråga om speaden som jag inte förstår..
Boräntan är reporänta + spreaden, och spreaden har ökat pga av att bankerna kompenserar sig för risker. Om man tar de 4 stora bankerna, som till stor del är flödet via RIX så betyder det alltså att dom inte ens inom svea rike litar på varandra. Kan inte RB villkora sitt tillskott av likviditet, (eller garanterande av bankfinanserna), mot att bankerna handlar av varann till normal ränta just tack vare garantin? Finns det inte risk att allt kapitalinflöde går målet förbi om bankerna bara bestämmer sig för att hålla upp räntan för att ha högre marginal?
Hälsningar,
Novisen pelle
Posted by pelle on oktober 08, 2008 at 07:19 em CEST #
Tack pelle!
På den svenska interbankmarknaden agerar inte bara de 4/5 stora svenska (5 med Danske bank), utan också mindre aktörer och utländska aktörer, som man nog inte litar på fullt ut. Ett sätt att komma till rätta med problemen är att de svaga försvinner från marknaden. När bankerna litar på att de som är kvar också är de som kommer överleva, kommer situationen förbättras.
Riksbanken har absolut vapen att pressa ner interbankränta, men jag tror inte att det bästa vapnet vore att tvinga dem att låna ut till varandra till viss ränta. Då är det bättre att RB lånar ut direkt till bankerna till en lägre ränta istället.
Förresten, kollade ni STIBOR T/N idag? 5.313% idag, från 6.175% igår. Lagom nedgång. Bostadsobligatiorna har fallit markant under de senaste två dagarna. Räkna med fortsatt volatilitet.
Posted by Sloped Mind on oktober 09, 2008 at 11:24 em CEST #