Riksbanken meddelade idag att man beslutat att sänka reporäntan med en hel procentenhet, till 1%. Förväntningarna låg mellan 0,5 och 1 procentenhets sänkning.

Beslutet är välmotiverat och jag tror att det är bra. Själv har jag argumenterat för att man i första hand borde sänka med en halv procentenhet och meddela om ett extra möte redan i mars för att då fortsätta sänka ifall vi ser att den extremt svaga utvecklingen från det fjärde kvartalet fortsätter in i 2009. Ifall man inte ville lägga in ett extramöte ville jag se en sänkning på 1 procentenhet. Visst var jag generös som gav dem två alternativ att välja mellan? De senaste dagarnas statistikskörd, bland annat den om industriproduktionen igår, har stärkt argumenten för att sänka med en hel procentenhet redan nu.

Riksbanken valde alltså det andra alternativet. Stefan Ingves tycks se mötesschemat som hugget i sten och i det perspektivet är det tur att de valde den större sänkningen. Även med denna sänkning tror jag dock fortfarande att det hade varit bra att meddela om ett extramöte i mars. Nu kommer vi hamna i Riksbankens informationsvacuum ända fram till den 20 april. Väldigt mycket kommer att hända fram tills dess utan att vi kan räkna med någon vägledning kring hur Riksbanken ser på situationen. Efter aprilmötet får vi vänta ända till den 1 juli på nästa möte. Under årets första 8 månader håller man endast tre penningpolitiska möten.

Utöver själva räntebeslutet är det högst intressant att läsa Riksbankens tankar om nutiden och framtiden i den penningpolitiska rapport som presenterades i samband med mötet. Den penningpolitiska rapporten är väldigt bra och i det närmaste måsteläsning, i varje fall om man orkar att plöja igenom en oändlig mängd diagram. Med tanke på hur bra och utförlig den penningpolitiska rapporten är, så känns det lite synd att Riksbanken ger ut informationen i ett relativt tungt rapportformat som bara publiceras tre gånger per år. Visserligen ger man också ut penningpolitiska uppföljningar och andra rapporter, men jag tycker att det vore mycket intressant att få tätare uppdateringar från Riksbanken, exempelvis i form av en blogg. Bloggen skulle inte behöva handla om de penningpolitiska besluten, utan skulle kunna fokusera på Riksbankens analysavdelnings prognoser och uppfattning om omvärlden.

Låt oss titta på några av de uppgifter som man publicerar i den penningpolitiska rapporten. Mest intressant är de uppgifter som säger något om Riksbankens syn på framtiden. Låt oss börja med deras syn på räntan framöver.

figur 1. Riksbanken tror att räntan kommer att börja höjas lite på våren eller sommaren 2010 och att höjningarna tar fart i slutet av 2010. I början av perioden tror jag att en stor risk finns på nedsidan; räntorna kan komma att hamna mycket lägre än prognosen antyder, men samtidigt skulle jag nog tro att man behöver komma igång med riktiga höjningar tidigare än denna prognos indikerar. Att man i slutet av 2010 knappt har kommit igång med höjningar känns lite tveksamt med tanke på den fördröjning som finns innan ränteförändringarna får effekt. En allt för låg ränta 2010 kommer att fortsätta ge inflationsimpulser ända in i 2012 då det inte alls är säkert att de behövs. En centralbanks kanske största utmaning är att lyckas med att ligga före kurvan.

Låt oss också titta på det som utgör grunden till deras räntebedömningar, nämligen deras tro om inflationen framöver.

figur 2. Riksbanken ser en genomsnittlig 12-månadersökning av KPI med ca 1,57% framför sig under de närmaste tre åren. Under slutet av perioden trycks KPI-inflationen enligt prognosen högt över inflationsmålet på grund av stigande räntor.

figur 3. Man tror på en jämn och fin utveckling för KPIF inom målintervallets lägre hälft. Personligen tror jag att värdet i prognosen för 2011 är extremt litet eftersom vi ärligt talat inte har någon aning ens om hur konjunkturen blir 2010. Det förvånar dock att man sätter en räntebana som innebär att man tror på för låg inflation under hela perioden tre år framåt. Ett symmetriskt inflationsmål?

figur 4. Vi ser att Riksbanken förväntar sig att kärninflationen i termer av KPIF exklusive energi kommer att stiga under 2009. Jag är tveksam till att detta kommer att ske. Kronan har visserligen fallit dramatiskt, men det har även konjunkturen. Dessutom har inte de fallande matråvarupriserna fått fullt utslag ännu. Höjda hyror, som beror på tidigare räntehöjningar, kommer dock att bidra mycket till KPIF exklusive energi. Man tror att vi i juli har en 12-månadersförändring för KPIF exklusive energi på hela 2,4%. Jag är skeptisk till att det verkligen går ihop med den konjunkturbild man tecknar, även med ett rätt stort bidrag från hyrorna.

Ifall man överskattat ökningstakten för denna kärninflation så överskattar man troligen även KPIF och KPI. Jag tror att riskerna mot Riksbankens inflationsprognos för 2009 framförallt finns på nedsidan, vilket säger en del med tanke på att man förustspår en mycket låg inflation. KPI-fallet kan bli dramatiskt. Jag tror inte att räntan automatiskt ska ner till 0% ifall vi får se ett dramatiskt fall för KPI, utan Riksbanken måste hålla blicken framåt även i ett sådant läge. Har vi sett en vändning för konjunktur och råvarupriser så ska man inte sänka till 0%.

I höstas misslyckades man med att se framåt och höjde räntan som ett reslutat av att KPI-förändringen sett över 12 månader blev hög på grund av Riksbankens egna räntehöjningar samt på grund av att priserna på energi och mat stigit under vintern och våren. Trots att priserna tydligt hade börjat falla, så valde man att blicka 12 månader bakåt och höjde felaktigt för att bekämpa inflation som inte längre fanns. Samma fel gjorde man när man 2005 sänkte räntan till 1,5% för att bekämpa en lågkonjunktur som var över sedan länge. Det finns en uppenbar risk att man i sommar sänker till 0% ifall man får se de dramtiska KPI-fall som jag tror kan inträffa, även om man i det läget skulle se tydliga tecken på att det värsta är över.

Betänk att vi redan idag ser tecken på kreditexpansion, liv på bostadsmarknaden, något stigande råvarupriser och ett snabbt stigande Baltic Dry Index.

Räntebeslutet i media: DN.se här och här, SvD här och här, DI.se, VA.se, afv.se.