Räntespreadar
Svensk TED-spread
TED-spreaden1, är ett mått på hur kreditrisk
prissätts, eftersom den utgör skillnaden mellan den ränta banker lånar
ut till varandra för och den riskfria räntan. Se denna artikel för en utförligare förklaring. Den TED-spread vi visar är den svenska
motsvarigheten och beräknas som skillnaden mellan 3-månaders STIBOR och
3-månaders statsskuldväxel. Den senaste tiden har räntan varit så volatil att det faktum att prisuppgifterna för statsskuldväxlarna inte nödvändigtvis avspeglar statsräntan vid exakt vid samma tidpunkt som STIBOR-fixingen genonförs påverkat TED-spreadens utseende vissa dagar, och speciellt då den stora räntesänkningens dag, den 4 december 2008. Jag använder därför statsfixräntan som referens för bildandet av TED-spreaden sedan dess. Detta kan inverka vad gäller kortsiktiga förändringar, men mönstret blir i huvudsak detsamma oavsett.
figur 1, Aktuell svensk TED-spread.
Det är även intressant att se hur STIBOR-spreaden utvecklats på en lite längre löptid. Problemet är dock att likviditeten på interbankmarknaden är väldigt dålig för längre löptider än tre månader, så detta blir något av en akademisk övning.
figur 2, Aktuell svensk 6-månaders STIBOR-spread.
Svensk RIB-spread
RIB-spreaden (Repo InterBank-spread) är ett annat mått på hur kreditrisk
prissätts. Beräkningen är i princip densamma som för TED-spreaden, men för en mycket kortare ränta, och eftersom det inte finns någon statsskuldväxel som bara löper över en natt, så jämför vi istället med reporäntan. Spreaden beräknas som skillnaden mellan Reporäntan och den kortaste interbankräntan (STIBOR T/N). Eftersom STIBOR T/N avgör räntan från morgondagen till dagen efter (därav T/N som står för Tomorrow/Next), så är Reporänte-serien förskjuten en dag. Under lugna förhållanden följer STIBOR T/N-räntan reporäntan + 10 baspunkter, vilket är detsamma som riksbankens finjusteringsränta. Vi har under senaste året många gånger haft en sådan oro på marknaden att den letat sig ner även till de kortaste interbankräntorna.
figur 3, Aktuell svensk "RIB-spread".
Svensk TED/STIBOR-spread-kurva
TED-Spread-kurvan eller STIBOR-spread-kurvan visar hur differensen mellan STIBOR och räntan på statsskuldväxlar skiljer sig mellan olika löptider (för den kortaste löptiden, över en natt, relaterar vi som tidigare till reporäntan istället för en statsskuldväxel). Normalt är differensen mycket liten vid korta löptider, eftersom banker normalt sätt bedöms som mycket kreditvärdiga på kort sikt. Ett problem vid framställandet av denna kurva är att vissa av löptiderna lider av dålig likviditet och därmed osäker prissättning. Vissa dagar kan därför kurvan se mycket besynnerlig ut, utan att det egentligen betyder något speciellt.
figur 4, Aktuell svensk "TED-spread-kurva".
Svensk bospread/REST-spread
Bospreaden eller REST-spreaden (Residential Treasury-spread) är ytterligare ett mått på hur kreditrisk prissätts. Beräkningen görs genom att räntan på en 5-årig bostadsobligation jämförs med räntan med på en 5-årig statsobligation.
figur 5, Aktuell svensk "Bospread".
1TED står egentligen för Treasury EuroDollar, men beräknas inte längre utifrån Eurodollar-kontrakt, utan utifrån LIBOR. För vår försvenskade variant kan namnet tyckas konstigt, men även i engelskt språkbruk är förkortningen inte längre korrekt, men såpass väl inarbetad att namnet består.
Tack!
Vad skönt att hitta din site där du sammanställer info som jag annars måste jaga runt på andra siter efter och räkna själv.
Jag läste din förklaring till varför du diver siten och kan som fd makroekonom känna igen mig i dina våndor. Nu för tiden jobbar jag inte längre i branschen men håller mig ajour med The Economist som måste vara världens bästa tidning. Självklart känner du till den och håller säkert med om att där slipper man kvällstidnings vinkeln på världen.
Jag förstår hur mycket av din tid det måste ta att hålla igång siten och tackar dig för ett utmärkt jobb!
Posted by Stefan on oktober 28, 2008 at 02:22 em CET #
Tack så mycket Stefan!
Japp, jag är en trogen läsare av the Economist och den får helt klart klassas som en kvalitets-tidskrift, även om jag ofta finner att jag inte håller med om olika vinklingar och ibland tycker att även de blir lite grunda i sin analys. Jag tror att jag för första gången började prenumerera på the Economist någon gång runt 15 års ålder, så det är en kär gammal vän.
Posted by Sloped Mind on oktober 28, 2008 at 07:02 em CET #
Sloped och Stefan. Jag jobbar på bolaget som ser till att Economist kommer ut på Lördag morgon tillsammans med morgontidningen. En del företagsex går dock fortfarande ut med post på måndag. Bara så att ni vet att ni kan ändra till hemadresen och ha hela helgen räddad...
//Pelle
Posted by Pelle on oktober 29, 2008 at 03:07 em CET #
En fråga angående "spreadar".
Var ser man bäst hur hög räntan är på olika euro-obligationer emitterade av olika stater?
Det talas ju mycket om att Grekland betalar högre ränta på sina skulder än Tyskland.
Snälla hjälp mig!
Posted by Flavian on februari 23, 2009 at 10:38 em CET #
Flavian:
Jag antar att du vill ha gratis-källor.
En fri datakälla för några euro-obligationsräntor finns hos Riksbanken: http://www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16814
Där hittar du dock inte just Grekland.
Bloomberg har allt, men i gratis-versionen finns historik endast i form av diagram: http://www.bloomberg.com/apps/quote?ticker=GGGB10YR%3AIND
Posted by Sloped Mind on februari 23, 2009 at 11:33 em CET #
Tack så mycket!
Inom en vecka eller så hoppas jag kunna publicera en liten text om växelkursvariationer inom eurozonen.
Jag vet att det låter konstigt, men vänta så får du se!
Posted by Flavian on februari 24, 2009 at 12:49 em CET #