Om BNP och svensk kontra amerikansk konjunktur
När man tittar på BNP-statistiken är det lätt att dra slutsatsen att Sverige är väldigt hårt "drabbat" av denna lågkonjunktur. Vi ser till och med ett större BNP-fall i Sverige än i flera länder som befinner sig mer eller mindre i krisens epicentrum.
Jag menar dock att BNP-tillväxten är en dålig indikator på hur hårt drabbat ett land är av en ekonomisk kris. BNP handlar om produktionen i landet, vilket i sin tur beror på efterfrågan både inom och utom landet. Det är mer intressant hur ett lands befolkning är drabbat, än hur landets företags produktion är drabbad. Det vi producerar utgör förstås källan till vårt långsiktiga välstånd, men för att fånga upp läget i stunden tror jag mer på att se på konsumtionen inom landet då den är direkt beroende av situationen just i det egna landet, snarare än i världsekonomin. Ett land med högt sparande kan klara en svagare produktionsutveckling utan att konsekvenserna blir lika allvarliga som i ett land som är sämre förberett. Konsumtionen ger en tydligare bild av hur hushållen upplever sin ekonomiska situation för närvarande.
Ett mått som mer direkt mäter konsumtionen är detaljhandelssiffrorna. De ger en snabb indikation om hur hushållen beter sig och därmed hur de ser på sin ekonomiska situation. Låt oss titta på vad BNP och detaljhandel säger om situationen i Sverige respektive USA.
figur 1. Svensk BNP har fallit mycket dramatiskt och kommer att visa sig ha fallit extremt mycket under det första kvartalet iår. Under 1994 såg vi tvärt om enligt BNP en ordentlig högkonjunktur.
Mycket riktigt så gick företagen mycket bra 1994, drivet bland annat av en mycket stark export efter att kronan låtits flyta. Hushållens ekonomiska situation var dock mycket tuffare, vilket BNP inte återspeglar.
figur 2. Vad är detta? USAs BNP har inte fallit alls lika mycket som den svenska. Detta förklaras återigen av att BNP mäter produktionen, som inte bara påverkas av den inhemska ekonomiska aktiviteten. USAs lågkonjunktur har inneburit dramatiskt fallande import, något som inte påverkar produktionen i USA, även om det är ett direkt resultat av en amerikansk lågkonjunktur.
figur 3. Svensk detaljhandel visar på en mycket lugnare utveckling än BNP. Vi ser däremot att 1994 inte alls såg så ljust ut ur detta perspektiv.
figur 4. Amerikansk detaljhandel visar med all önskvärd tydlighet precis hur hårt drabbade USAs hushåll är av krisen. Visserligen skiljer sig måttet något från det svenska på så sätt att det amerikanska är i löpande priser, medan det svenska är i fasta priser, men detta påverkar inte det faktum att amerikansk detaljhandel formligen rasat. Att produktionen faller i lägre takt, tack vare en import som faller snabbare än exporten, är föga tröst för hushållen.
Enligt mig säger detaljhandelsstatistiken mer än BNP-statistiken om hur hårt drabbade Sverige respektive USA är av denna kris, i varje fall i det korta perspektivet. Ett land som får se hushållens konsumtion falla snabbare än omvärldens, kommer allt annat lika att få se import som faller snabbare än exporten, vilket begränsar BNP-fallet. Ett land som däremot får se sin inhemska konsumtion utvecklas väl, kommer att få se sin export falla snabbare än importen, vilken är negativt för den inhemska produktionen.
Du skrev "Ett land som däremot får se sin inhemska konsumtion utvecklas väl, kommer att få se sin export falla snabbare än importen, vilken är negativt för den inhemska produktionen."
Det gäller nog i allmänhet, men vad gäller Sverige de närmaste åren så sjunker inte konsumtionsutrymmet i kronor för de som har arbete, pga skattesänkningarna, även om arbetslösheten kommer att öka till kanske 12 % de närmaste åren. Frågan är om kronan kommer att sjunka i takt med att räntan sänks ytterligare. Detta skulle då leda till att Sverige inte tappar lika mycket export som vi skulle gjort om vi tillhörde Euroland. Dvs vi tappar inte så mycket i vare sig inhemsk konsumtion eller export (och inhemsk produktion) som andra länder, men det kommer att bli stora problem med övervintring för många företag.
Jag avundas verkligen inte regeringens ekonometriker som idag lämnade en ny prognos på BNP, KPI Öppen arbetslöshet, Sysselsättning och finansiellt sparande i den offentliga sektorn fram till 2012. Det är allt för många okända värden på parametrarna för att känna sig bekväm med prognoserna och risken är stor att jämviktslägena kommer att ligga långt från de värden där modellerna ger någotsånär bra estimat.
Det vore bra om det fanns en modell på nätet så att alla kan göra sina egna simuleringar. Är det någon som vet om det finns en sådan för UK eller USA tex?
Posted by Mikael Ros on april 14, 2009 at 08:20 em CEST #
Ja, den meningen blev lite konstig. Vad jag menar är att i en global kris, så kommer alla länder att drabbas av svagare export. Ett land som då fortsätter att konsumera kommer att fortsätta importera. Svag export sammantaget med ett stort "läckage" av konsumtion till utlandet innebär att BNP kommer att utvecklas svagt trots god inhemsk efterfrågan.
Jag funderade så sent som idag på att det vore väldigt intressant att göra en webbapplikation som tillät experimenterande med någon av de "större" makromodellerna. Idealt vore att exempelvis Riksbanken la upp sin Ramses-modell på webben så att vilken medborgare som helst kan ändra förutsättningarna genom att dra i lite spakar och se vilken tillväxt, inflation och lämplig styrränta det skulle ge. Då pratar vi verkligen om transparens.
Jag skulle gärna hjälpa till med att tillgängliggöra en sådan modell ifall förutsättningarna finns.
Posted by Sloped Mind on april 14, 2009 at 08:36 em CEST #
Återigen tack för en bra blogg!
En fråga, du den här Ramses modellen, det verkar som den bygger på keynes teori eller?
"Evaluating an Estimated New Keynesian Small Open
Economy Model"
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rutor_IR/PPR_07_01_ruta3.pdf
Sloped Mind, jag ser fortfarande fram mot ditt inlägg som handlar om den Österrikiske skolan ;-)
\PD
Posted by \PD on april 14, 2009 at 10:51 em CEST #
PD:
Tack!
Ramses är en Nykeynesiansk modell vilket innebär att den har en sund mikroekonomisk grund att stå på, till skillnad från den ursprungliga Keynesianismen. Jag hinner inte gå in på detaljer nu, men jag ogillar egentligen begreppet New Keynesian eftersom det är lätt att tro att det handlar om teorier som ligger närmare Keynes ursprungliga teorier än de faktiskt gör.
Nykeynesiansk makroekonomi har integrerat mycket av den nya kunskap som utvecklats i och med den kritik som Keynesianismen fått utstå av nyklassiska ekonomer vad gäller exempelvis rationella förväntningar (nyklassisk är förresten ytterligare ett dåligt begrepp enligt mig).
Jag borde verkligen skriva ett inlägg om olika ekonomiska skolor, jag håller med.
Posted by Sloped Mind on april 14, 2009 at 11:17 em CEST #