Ny sänkning från Riksbanken?
På onsdag håller Riksbanken penningpolitiskt möte och ska då besluta om vilken reporänta (eller certifikatränta som vi skulle kunna kalla den nu1) som ska gälla för den närmaste tiden. De flesta bedömare räknar med ytterligare sänkning om 25 eller 50 baspunkter, men osäkerheten är stor och inte heller en oförändrad ränta skulle förvåna med tanke på hur kort tid som gått sedan det senaste räntebeslutet
Argumenten för en sänkning är givna; finanskrisen har försvårat kreditförsörjningen och tryckt upp marknadsräntorna samtidigt som konjunkturen försvagas vilket ger ett svagare inhemskt kostnadstryck, samtidigt som globala råvarupriser och tillgångspriser faller snabbt.
Det argument mot en sänkning som lyfts fram är framförallt att en svagare krona riskerar höja inflationen.
Det sistnämnda argumentet är ett jag vill vända mig emot. För det första så handlar den kronförsvagning vi sett framförallt mot dollarn (men även mot andra valutor) knappast om vare sig otillräcklig räntedifferens gentemot dollar-denominerade räntepapper eller om fundamentalt motiverade långvariga valutaflöden. Själv bedömer jag att den snabba kronförsvagning vi ser just nu är temporär, av dessa skäl
För det andra så är försvagningen av kronan bara en fråga för Riksbanken ifall den är såpass långvarig och djup att den driver upp inflationen på i varje fall ett till två års sikt. Även om kronan faller i någon månad till innan den stabiliserar sig eller återhämtar sig, så är det föga troligt att det har någon större inflationshöjande effekt på en tidshorisont som penningpolitiken bör och kan agera på. När man ska prognosticera prisökningstakten från september nästa år till september 2010 så är knappast valutakursförändringarna denna månad någon större faktor. Vi har inte längre något växelkursmål och vi bör utnyttja detta faktum till vår fördel.
Inte heller en dollarkurs på 8-9 kronor eller en eurokurs på 11 kronor vore i dagsläget något större problem, med de utsikter vi har för importpriserna, så länge kronfallet så småningom stannar av.
För det andra så drivs knappast kronkursen idag av 25-punkters förändringar av räntedifferenser mot andra valutor. En person som säljer räntepapper i kronor för att köpa räntepapper i dollar idag gör det sannolikt sällan av avkastningsskäl. Det som däremot skulle kunna ge ett visst stöd för kronan är ifall man uppfattar att Sverige kommer att klara kreditkrisen bra. Sannolikheten för det ökar snarast ifall räntorna sänks kraftigare. Därför är det inte alls säkert att man just nu ens uppnår en starkare krona med 25 baspunkters högre ränta än man skulle ha valt utan valutaoro.
Personligen är jag av uppfattningen att Riksbanken bör sänka räntan med 50 baspunkter redan nu. Jag menar att det är bättre för Riksbanken att försöka ligga tidigt i konjunkturcykeln, och börja sänka kraftfullt när en tydlig konjunkturavmattning visat sig, än att börja sänka senare i cykeln då de officiella inflationssiffrorna börjat återspegla avmattningen. Man måste våga lita på att en kraftig konjunkturvändning får effekt på kostnadstrycket, både vid uppgång och nedgång.
Man bör dock sedan ganska snart nöja sig med räntesänkningar, istället för att fortsätta sänka i rask takt under en längre period innan de genomförda sänkningarna hunnit slå igenom. Jag ser alltså hellre en snabb sänkning nu än att man målar upp en räntebana bestående av ett flertal små sänkningar under en längre tid.
Om man ändå ser stora ränteförändringar framför sig så bör man genomföra dessa förändringar skyndsamt, dels för att det tar lång tid innan räntorna faktiskt får önskad effekt på inflationen och dels för att en räntebana som pekar mot kommande sänkningar i princip innebär att Riksbanken pekar marknaden mot en inverterad räntekurva. Isåfall kommunicerar Riksbanken att man tror att situationen kommer att bli värre framöver, men att man vill vänta tills den faktiskt blir värre innan man gör något. Det finns en risk att man först gör för lite, och sedan när det blivit för sent, gör för mycket.
1Detta eftersom Riksbanken för närvarande ger ut Riksbankscertifikat istället för att genomföra penningpolitiska repor, vilket ni kan läsa om här.
