Idag presenterade SCB KPI-siffror för april. KPI visar som väntat nu negativ 12-månadersinflation. I sommar kan 12-månadersfallet för KPI vara ganska stort.

Om man exkluderar räntesänkningarna så ser dock deflationshotet betydligt mindre ut. KPIX och KPIF steg med 0,3 procent mellan mars och april och med 1,4 respektive 1,8 procent mellan april 2008 och april 2009, vilket faktiskt är rätt nära Riksbankens mål.

Jag har tidigare skrivit att risken för en svår deflation har minskat dramatiskt sedan i höstas i och med att kronan fallit dramatiskt, räntan sänkts och kreditmarknaden börjat fungera bättre, och det håller jag fast vid även efter denna rapport. Visserligen har kronan förstärkts ganska mycket under den sista tiden och kronfallet syns inte speciellt tydligt på KPI-siffrorna ens nu, men samtidigt har kreditmarknaderna fortsatt utvecklas i en riktning som antyder minskad risk för en dramatisk kreditkontraktion och råvaru- samt tillgångspriser har hämtat sig efter rasen i höstas.

Vi ser inget dramatiskt prisfall men vi ser heller inte någon större inflationstryck skapat av kronfallet. Ifall vi får sen en dramatiskt fortsättning på kronförstärkning kan förstås priserna komma att falla snabbt, men där är vi inte idag. Som jag ser det finner man varken argument för kraftfulla okonventionella penningpolitiska åtgärder, eller någon snar större räntehöjning, i dagens KPI-rapport.

Låt oss titta på vilka komponenter som säsongsrensat stod för den intressantaste utvecklingen i april, utöver det givna och ointressanta räntefallet. SCB är källan för alla basuppgifter och säsongsjusteringen gör jag med hjälp av X-12 Arima. Säsongsjusteringen är naivt gjord och skulle kunna göras bättre med en större ansträngning. För att själva studera effekterna av olika komponenter, samt se diagram för samtliga undergrupper, kan ni besöka min inflationssida här, som nu är uppdaterad med april-siffrorna.

Låt oss börja med att titta på de komponenter som drog upp KPI mest under april månad, nämligen kläder och skor samt transport.

figur 1. Visserligen steg priserna på kläder och skor något i april, men det är normal säsongsvariation. När man tar hänsyn till säsongsvariationer ser prisutvecklingen för kläder och skor mild ut i mars, trots det stora importinnehållet i denna komponent. Denna svaga utveckling antyder att kronfallet inte ger någon stark inflationsimpuls.

Precis som i mars är kanske klädpriserna är denna KPI-rapports mest intressanta siffra, i konkurrens med en intressant utveckling för matpriserna, vilket vi kommer se senare. En fallande kronkurs har hittills inte lett till högre klädpriser till konsument. Nu när kronan börjat hämta sig skulle vi kunna få se en press nedåt.

figur 2.  Efter stora prisfall på framförallt drivmedel under andra halvåret har vi nu sett 4 raka månader med stigande priser för transportkomponenten. Ett fortsatt stigande oljepris skulle minska risken för deflation. Bensinpriserna (95 oktan) steg med ca 3% mellan mars och april, efter stora prisfall i slutet av 2008. Dieselpriset steg med ca 2.2%. Först drev den fallande kronkursen upp drivmedelspriserna. Nu när kronan hämtat sig något har högre världsmarknadspriser fortsatt driva upp bensinpriset. Bensinpriset har dock fallit med ca 7,7% jämfört med april 2008. Framåt hösten börjar jämförelsesiffrorna bli lite lägre, men först ska vi ta oss igenom några månader till då stora prishöjningar faller ur statistiken.

På tolv månaders sikt är det matpriserna som står för de tyngsta prisökningarna. Låt oss titta på hur det betedde sig i april.

figur 3. På säsongsrensad nivå ser vi att prisökninstakten på mat modererat markant från en topp under hösten 2007. Matprisutvecklingen ser nu högst kontrollerad ut, med ett litet fall säsongsrensat i april.

Livsmedel höjer ensamt KPI-förädnringen med totalt 0,5 procentenheter, ner från 0,6 procentenheter i mars och 0,7 procentenheter i februari. Denna utveckling är väntad, men också en tung anledning till att tro på svag prisutveckling framöver, bland annat eftersom ingen annan komponent höjer utvecklingen med mer än 2 tiondelar. Det är i dagsläget svårt att se varifrån eventuell inflation ska komma i det korta perspektivet. Den främsta kandidaten just nu verkar nog vara transport och energi, då oljepriset som sagt sakta återtagit viss förlorad mark.

Efter juli-KPI-rapporten förra året skrev jag här just om att matpriserna och energiprisernas tidigare stora uppgångar skulle vara nyckeln till en lägre inflation, och att man inte borde höja räntan (vilket man ändock gjorde). Utvecklingen blev dock mer dramatiskt även än den jag förväntade mig.

För att titta närmare på en komponent som normalt faller i pris men som snabbt påverkas av kronfallet, så kan vi se på audiovisuell-, fotografisk- och datorutrustning (vilket vi kan kalla hemelektronik).

figur 4. I vanliga fall sjunker hemelektronikpriserna snabbt och närmast kroniskt, men iår såg vi säsongsrensat endast måttliga prisfall under januari och februari. I mars fick vi dock återigen se stora prisfall på hemelektronik och i april hamnade utvecklingen någonstans däremellan. Med en starkare krona kan vi förvänta oss att se större prisfall för denna komponent framöver.

Låt oss också titta på 12-månadersförändringen för de olika inflationsmått som SCB tar fram.

figur 5. 12-månaders-KPI-förändringen men ligger nu långt utanför målintervallet, tack vare lägre räntor. Sannolikheten är mycket stor att vi får se fortsatta tydliga fall för 12-månaderstakten för KPI.

figur 6.  KPIF, det vill säga KPI med konstanta boräntor ligger fortfarande med en 12-månadersinflation nära 2%-målet. Kronförsvagningen har gett tydlig effekt. Förändringstakten kommer dock sannolikt att fortsätta falla framåt sommaren, ifall inte kronan återigen tappar mycket. KPIF-förändringstakten kommer dock ligga kvar högt över förändringen för KPI, eftersom räntesänkningarna drar ner KPI ordentligt.

figur 7. KPIX utvecklas lugnare än KPIF eftersom KPIX även exkluderar effekter av förändringar av indirekta skatter, som stigit något.

Slutsatser

Vi ser i april inte lika stora effekter av kronfallet som vi gjorde i exempelvis februari. Klädpriserna utvecklas väldigt milt i förhållande till normalt säsongsmönster, samtidigt som energipriserna visar lite liv men i stort håller sig på mattan. Matprisutvecklingen tycks modereras allt mer, och det är lätt att fråga sig var inflationen ska komma ifrån när matprisökningarna och energiprisökningarna allt mer rullar ur statistiken. Vi kommer som väntat att få se väldigt svaga inflationssiffror i sommar, även om man exkluderar effekterna av räntesänkningarna. Samtidigt är det svårt att i Sverige se den risk för deflationsspiraler som man kan se exempelvis i Irland med en redan tydlig deflation. Jag skriver mer om det här och här.