Myten om att boräntorna inte följer med reporäntan ner

I media och i samhällsdebatten har vi under den senaste tiden gång på gång konfronterats med faktumet att bankerna inte sänker sina korta utlåningsräntor i samma takt som Riksbanken sänker reporäntan.

Efter Riksbankens senaste stora sänkningar uttrycktes oro från alla möjliga håll och kanter gällande huruvida bankerna faktiskt skulle följa med ner, och finansministern var såpass orolig att han såg det som lämpligt att ta till en ganska plump form av moral suasion när han talade om att bankerna inte skulle "talla i godisskålen". Att likna räntesänkningen vid en godisskål tyder i och för sig enligt mig på en konstig syn på penningpolitik, men det är en helt annan fråga.

Så vad har hänt? Om vi ett tag struntar i det faktum att bankerna inte kan finansiera sig till reporäntan, och jämför bolåneräntorna med reporäntan, hur mycket mindre än reporäntan har de korta bolåneräntorna fallit sedan Riksbanken började sänka? Svaret borde förvåna vissa, då bankerna faktiskt generellt tycks ha sänkt lika mycket som Riksbanken. Vi kan titta på två exempel på detta:

 

figur 1. Vid tidpunkten för den första reporäntesänkningen var differensen 1,9 procentenheter. Idag är differensen 1,73 procentenheter. Det är ur de flesta synvinklar orimligt att jämföra en tremånadersränta med reporäntan, men eftersom 3-månadersränta är det som banker allt mer vill erbjuda sina kunder, så är det en relevant ränta att studera för att se ifall räntesänkningarna når ut till bolånekunderna.

 

 

figur 2. Vid tidpunkten för den första reporäntesänkningen var differensen 1,7 procentenheter. Idag är differensen 1,73 procentenheter.

Det är sant att skillnaden mellan reporäntan och räntor på korta bolån stigit jämfört med hur situationen var för ett år sedan. Det är dock ett missförstånd att detta skulle handla om att bankerna inte följt med reporäntan ner. Det är svårt att argumentera för att bankerna "passat på" att höja marginalerna när Riksbanken sänkt. Det är istället frågan om att bankerna höjde snabbare än Riksbanken när räntan var på väg uppåt.

Nu kanske många tycker att det inte spelar någon roll ifall räntedifferenserna steg medan Riksbanken höjde eller medan Riksbanken sänkte, och för en bolåntagare är det mindre intressant exakt när deras villkor försämrades, men, när man gör penningpolitiska övervägningar så menar jag att det faktiskt spelar en stor roll.

Främst handlar det om huruvida Riksbankens styrräntebeslut påverkar mindre än vanligt. Ifall bankerna inte är följsamma när Riksbanken ändrar reporäntan så har en styrränteförädring mindre betydelse. Ifall det är tvärt om, att bolåneräntorna steg mer än reporäntan på väg uppåt, och nu faller lika mycket eller mer än reporäntan, så har reporäntans betydelse för bolåneräntorna inte minskat alls, utan snarare ökat.

Lars Nyberg, vice Riksbankschef, uttryckte i ett tal nyligen att reporäntan i nuläget är "ett mindre effektivt verktyg för att påverka ekonomin än normalt". Det uttalandet ter sig inte helt självklart utifrån en titt på ränteutvecklingen på bolån. Han har dock alldeles rätt i att reporäntan idag inte styr marknadsräntorna lika tydligt som normalt. Om vi begränsar oss till de effekter en reporäntesänkning får så tycks dessa vara kraftiga och kanske kraftigare än vanligt.

När Riksbanken gick emot övrig expertis och höjde reporäntan samtidigt som råvarupriserna börjat rasa, kreditkrisen spridit sig till Sverige och ekonomin gått in i en lågkonjunktur, så steg spreadarna. Jag säger absolut inte att Riksbanken är den främsta anledningen till de stigande spreadarna, utan den internationella kreditkrisen hade mycket större betydelse, men i den kreditoro som rådde så hjälpte knappast de höga räntor man såg för svenska bolåntagare marknadens tilltro till de svenska bankernas situation. Ironiskt nog så innebär de högre räntorna i sig en högre risk för kreditförluster, vilket ytterligare motiverar högre bolåneräntor. När nu räntorna faller minskar risken för stora kreditförluster, vilket, allt annat lika, skulle innebära lägre marknadsräntor.

Det var först när Riksbanken beslutade sig för att sänka reporäntan som vi började se en viss normalisering för några av riskindikatorerna på räntemarknaden. Efter den senaste stora räntesänkningen så förr TED-spreaden dramatiskt, och idag är TED-spreaden i betydligt bättre skick än när det var som värst:

 

figur 3. Den senaste mycket stora reporäntesänkningen sammanföll med ett brant fall för TED-spreaden, vilket indikerar en något mer upptinad fundingmarknad för bankerna. Du kan läsa mer om TED-spreaden, samt följa den, här.


Det går alltså att argumentera för att reporäntesänkningarna haft minst lika stor effekt på marknadsräntorna som vanligt;  kanske har effekten till och med varit ännu större än normalt. Detta är ett viktigt faktum att ha i åtanke när man funderar kring framtida räntebeslut. Det finns alltså självförstärkande faktorer; förväntningar om lägre marknadsräntor och större tillgång till kredit minskar risken för betalningsinställelse på grund av en för tung lånebörda, vilket motiverar lägre räntor.

I övrigt kan jag nämna att Finansinspektionens tredje utverdering av stabiliseringsåtgärderna presenterades på torsdagen, och är ganska intressant läsning. Bland annat påtalar man att bankernas intjäning antagligen inte stigit samtidigt som bolånens marginaler gentemot STIBOR stigit.

Som en liten parentes så kan dock inte den statistik-tokiga delen i mig göra annat än att klaga lite på deras diagram, som lämnar en del att önska. Exempelvis är deras diagram på sidan fem ganska svårtolkat. När de jämfört STIBOR T/N med reporäntan så tar de inte hänsyn till att STIBOR T/N löper från imorgon till iövermorgon, vilket innebär att reporänteförändringar slår igenom på STIBOR T/N dagen före en reporänteförändring. Detta förklarar de konstiga hacken vid reporänteförändringarna och maskerar utvecklingen för den intressanta spreaden. Rimligen behöver man skifta STIBOR T/N-serien en dag.

Permalink     8 Comments



Comments:

Jag har fått intrycket att Anders Borg är mycket kunnig och påläst beträffande ekonomi. Nog för att man får hoppas på att en finansminister i Sverige är just detta men att Anders Borg anses något extra. Hur duktig är och kunnig är egentligen Anders Borg?

Posted by Thomas on december 12, 2008 at 12:26 fm CET #

Oj, svår fråga. Jag har aldrig diskuterat med Anders Borg och inte heller läst något han skrivit och jag vill absolut inte bedöma en människa utifrån enstaka uttalanden, vinklade mediaframträdanden eller enstaka politiska förslag.

Om jag ändå ska säga något utifrån det lilla ytliga jag ser via mediafiltret så tycks han vara en mycket kompetent finansminister. Det innebär dock inte alls att jag håller med honom i varje fråga, långt därifrån.

Posted by Sloped Mind on december 12, 2008 at 12:41 fm CET #

De stora sänkningarna har uppenbarligen skett några dagar innan Riksbanken sänkte reporäntan. Det är inte så att sänkningarna sammanfaller med tidpunkten då Riksbanken gick ut och meddelade att de skulle tidigarelägga det penningpolitiska mötet? Jag vill minnas att det var 1 december som de annonserade det.

Posted by Dennis on december 12, 2008 at 08:08 fm CET #

Dina grafer om spreadar är väldigt intressanta. Det jag saknar är lite mer historisk tillbakablick, tex hur spreadarna var för 10 år sedan. Gick spreadarna ner under den senaste högkonjunkturen, och hur mycket?

Posted by Magnus on december 12, 2008 at 09:27 fm CET #

Jag tycker inte oron för bankernas sänkning var obefogad. Officiella räntor är väl en sak men jag kan ta mitt eget lån som exempel (SEB rörligt, lånet togs i januari) . Fram tills 10:e september då reporäntan toppade på 4,75% har differensen mellan låneräntan och reporäntan ökat. Dels har banken gjort höjningar utan att reporäntan har höjts. När riksbanken höjde reporäntan höjdes låneräntan ALLTID SAMMA dag. På vägen ned hände inget med min bankränta första gången riksbanken sänkte. Andra gången de sänkte följde banken med samma dag. Att man var osäker senaste gången är ju då inte särskilt konstigt. Räntedifferensen mellan mitt lån och reporäntan har konstant stigit eller legat på samma nivå. Om nu bankerna fått lättare att låna pengar så har i alla fall inte jag märkt av det.

Jag tror det kan vara farligt att bygga för mycket statistik på bankernas officiella utlåningsräntor. De kan till och med styra statistiken då de inte behöver göra affärer till de räntor de utlovar (vet inte riktigt hur lagstiftningen är kring detta ifos, har någon gått vidare rättsligt vid nekande av lån?)

För övrigt sa banktjänstemannen att rörliga räntan var knutet mot reporäntan när lånet togs vilket var felaktigt. Många människor har vid tecknandet av lån fått denna felaktiga information vilket ytterligare sänker förtroendet för banker/banktjänstemän.

Mvh Max

Posted by Max Erlandsson on december 12, 2008 at 10:07 em CET #

Tack för kommentarerna!

Dennis: Vissa sänkningar gjordes redan då mötet flyttades. Marknadsräntorna handlades ner då alla förstod att det innebar en stor sänkning, men framförallt sänktes räntorna när den nya reporäntan annonserades (4/12), vilket var en vecka innan den genomfördes.

Magnus: Jag ska nog plocka fram lite längre diagram

Max:

Jag håller med, oron var absolut befogad, och kanske skulle sänkningarna inte ha kommit fullt ut utan den press som sattes på bankerna, vet kan vi inte veta.

Men, det har funnits en mediabild av att bankerna sänkt betydligt mindre än reporäntan sänkts, vilket var en bild jag ville nyansera, för att belysa att Riksbankens aktioner (reporäntesänkningar samt likviditetstillskott) fungerar vad gäller att sänka vanliga bolåntagares räntor.

Du har också helt rätt i att de officiella räntorna inte är detsamma som folk betalar. Det vore väldigt trevligt att på daglig basis ha statistik över vilka räntor som låntagarna faktiskt betalar, helt klart.

För nya avtal är nog de ränterabatter man får betydligt lägre än de man kunde få för 2 år sedan. Jag skulle dock tro att sett över denna väldigt korta tid, så är nog rabattförändringarna på hela bolånemassan väldigt små i förhållande till förändringarna för listräntorna och att de därför inte dramatiskt förändrar analysen.

Posted by Sloped Mind on december 12, 2008 at 10:20 em CET #

Detta är en intressant diskussion. Jag hävdar att bankerna har höjt sina marginaler det senaste året, men att höjningarna är motiverade. I min bostadsrättsförening hade vi för 1,5 år sedan rörlig ränta med 17 punkters påslag på reporäntan. Nu är den 40 punkters påslag på 3 månaders stibor. Om vi definierar marknadsrisk som skillnaden mellan 3 mån stibor och reporäntan, var markandsrisken noll (!)för ett år sedan. Det var så tiderna var då. Riskpremierna var obefintliga. Exempelvis fick man bara ett påslag 40 punkter om man lånade ut pengar till ett non- investmentgrade företag jämfört med staten. Bankens marginal om 40 punkter är mer korrekt än de tidigare 17 punkterna, och att 3 månaders stibor stigit mot reporäntan känns också befogat. Det var räntenivån för 1,5 år sedan som var fel, inte dagens nivåer.

Posted by pelle on december 14, 2008 at 02:05 em CET #

Det är uppenbart att bankerna gjorde en omvärdering av riskerna, varpå spreadarna höjdes. Denna höjning var av engångskaraktär och det är lite lustigt att RB går ut och säger att repo-räntan tappat en del effekt som styrmedel på grund av det. De borde ha förstått att denna omvärdering av risk var av engångskaraktär och att de var ute och cyklade vid den sista höjningen. Tack och lov har de hittat tillbaka till en neutral position efter att ha legat efter kurvan i ett par år.

Gällande Anders Borg:
Man måste komma ihåg att alliansen befinner sig i ett utsatt läge varpå man kan förvända sig en del populistiska uttalanden. Jag är dock lite besviken på honom i hanteringen av Volvo och SAAB. Han borde ha lite mer integritet och våga stå på sig och inte falla för facket, (S), (mp) och bilindustrin påhejade av media. Att subventionera förlorare (SAAB) är slöseri med skattemedel. När gick de med vinst senast? Att subventionera de företag och fackföreningar som skriker högst är en ytterst dålig modell som oavkortat leder till samhällsekonomiska förluster.

Posted by MacroMind on december 15, 2008 at 04:17 fm CET #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed