Idag presenterade SCB KPI-siffror för mars. KPI visar som väntat på en allt lägre 12-månadersinflation, nu nere på endast 0,2%, som snart kommer att övergå i 12-månadersdeflation som i sommar kan bli ganska stor.

Om man exkluderar räntesänkningarna så ser dock deflationshotet betydligt mindre ut. KPIX och KPIF steg med 0,5 procent mellan februari och mars och med 1,5 respektive 1,9 procent mellan mars 2008 och mars 2009.

Jag har tidigare skrivit att risken för en svår deflation har minskat dramatiskt sedan i höstas i och med att kronan fallit dramatiskt och räntan sänkts lika dramatiskt och det håller jag fast vid efter denna rapport. Visserligen syns kronfallet betydligt mindre på mars-siffrorna än de gjorde i februari, men enligt mig förändrar inte det bilden på något dramatiskt sätt.

Vi ser inget dramatiskt prisfall och vi ser ett visst kvarvarande inflationstryck skapat av kronfallet. Kronfallet har för tillfället vänts i en viss kronförstärkning, men än så länge är förstärkningen måttlig. Ifall vi får sen en dramatiskt kronförstärkning kan förstås priserna komma att falla snabbt.

För vissa länder med en starkare valuta ser vi just prisfall. Exempelvis visade dagens PPI-siffror från USA att producentpriserna nu fallit med hela 3,5% under det senaste året. Eurozonens inflation är mycket svag, och många länder är nära deflation även utan att räntesänkningarnas effekter på boendekostnaderna räknas med.

För Irland visade mars-KPI ett fall på hela 2,6% sedan mars förra året. Om vi tittar på HICP som inte innehåller ränteeffekterna så har det fallit med 0,7% på ett år, och då ska man komma ihåg att förra vårens stigande bensinpriser och matpriser kommer att falla ur statistiken under de närmaste månaderna, samt att euron stärks mot många valutor. Med en snabbt stigande deflation hade nog Irland gärna sett att de kunde föra en egen penningpolitik, men nu har de ju istället ECBs penningpolitik och situationen på Irland riskerar att bli riktigt dyster.

Låt oss titta på vilka komponenter som säsongsrensat stod för den intressantaste utvecklingen i mars, utöver det givna och ointressanta räntefallet. SCB är källan för alla basuppgifter och säsongsjusteringen gör jag med hjälp av X-12 Arima. Säsongsjusteringen är naivt gjord och skulle kunna göras bättre med en större ansträngning. För att själva studera effekterna av olika komponenter, samt se diagram för samtliga undergrupper, kan ni besöka min inflationssida här, som nu är uppdaterad med mars-siffrorna.

Låt oss börja med att titta på den komponent som drog upp KPI mest under mars månad, nämligen klädpriserna.

figur 1. Visserligen steg priserna på kläder och skor i mars, men det är normal säsongsvariation när en ny kollektion rullas ut. När man tar hänsyn till säsongsvariationer ser prisutvecklingen för kläder mild ut i mars, trots det stora importinnehållet i denna komponent.

Klädpriserna är nog denna KPI-rapports mest intressanta siffra. En fallande kronkurs har hittills inte lett till högre klädpriser till konsument.

På tolv månaders sikt är det matpriserna som står för de tyngsta prisökningarna. Låt oss titta på hur dessa betedde sig i mars.

figur 3. Matpriserna utgör den största delen av 12-månadersförändringen i KPI (med ett bidrag på 0,6 procentenheter, ner från 0,7 procentenheter i februari). På säsongsrensad nivå ser vi att prisökninstakten på mat modererat markant från en topp under hösten 2007. Matprisutvecklingen ser nu högst kontrollerad ut.

Under februari steg priserna på frukt och grönsaker snabbt, så låt oss titta på dessa komponenter.

figur 4. Grönsakspriserna är väldigt volatila och vi hade denna månad betydligt mindre prishöjningar än vi sett under de senaste månaderna. Visserligen fortsatte priset på purjolök upp, och steg med hela 23,6%, men februaris andra prisrusare, slanggurkan, föll i mars i pris med 27,6%.

figur 5. Fruktpriserna har stigit snabbt under det senaste halvåre och utvecklingen fortsatte i mars. Bananer steg med hela 7,5% i pris i mars. För importerad frukt syns kronfallet tydligt.

En komponent som tidigare drog upp inflationen mycket var utvecklingen för brödpriserna, så låt oss också titta på dessa.

figur 6. Efter en brant prisuppgång tidigare, i spåren på stigande spannmålspriser har nu bröd och spannmålsprodukter sett fallande priser tre månader i rad. Råvaruprisfallen skulle egentligen motivera större prisfall, men kronförsvagningen håller emot.

Matpriserna påverkar förstås också restaurangpriserna och Restaurgang och logi steg snabbt under förra året. Låt oss studera även denna komponent.

figur 9. Efter att ha stigit snabbt i februari, på grund av en stor ökning av vardagspriserna för hotellrum, som jag då skrev om sannolikt var en tillfällig effekt, så ser restaurang och logipriserna återigen milda ut. De nämnda hotellpriserna föll något i mars.

En volatil komponent är alltid drivmedelpriserna.

figur 1. Bensinpriserna (95 oktan) steg med ca 1,5% mellan februari och mars, efter stora prisfall i slutet av 2008. Dieselpriset fortsatte däremot att falla med ca 0,7%. Fallande kronkurs tillsammans med något högre världsmarknadspriser har drivit upp bensinpriset från botten strax före nyår.

För drivmedelpriser slår varje kronförsvagning igenom på någon enstaka dag så det är inte förvånande att det är här vi i januari och februari märkte den tydligaste effekten. I mars stannade ökningen av. I sommar behöver bensinpriserna närma sig 14 kronor för att inte ge ett negativt bidrag till inflationstakten.

För att titta närmare på en komponent som normalt faller i pris men som snabbt påverkas av kronfallet, så kan vi se på audiovisuell-, fotografisk- och datorutrustning (vilket vi kan kalla hemelektronik).

figur 10. I vanliga fall sjunker hemelektronikpriserna snabbt och närmast kroniskt, men iår såg vi säsongsrensat endast måttliga prisfall udner januari och februari. I mars fick vi dock återigen se stora prisfall på hemelektronik.

Samlat får vi en bild av att priserna i mars inte påverkades lika mycket av kronfallet som priserna gjorde i februari. Det är tydligt att den svaga konjunkturen försämrar butikernas möjligheter att kompensera sig för en svagare krona.

Låt oss också titta på 12-månadersförändringen för de olika inflationsmått som SCB tar fram.

figur 11. 12-månaders-KPI-förändringen men ligger nu långt utanför målintervallet, tack vare lägre räntor. Sannolikheten är mycket stor att vi får se fortsatta tydliga fall för 12-månaderstakten för KPI.

figur 12.  KPIF, det vill säga KPI med konstanta boräntor ligger nu med en 12-månadersinflation i princip på 2%-målet. Kronförsvagningen har gett tydlig effekt. Förändringstakten kommer dock sannolikt att fortsätta falla framåt sommaren, ifall inte kronan tappar mycket mer. KPIF-förändringstakten kommer dock ligga kvar högt över förändringen för KPI, eftersom räntesänkningarna drar ner KPI ordentligt.

figur 13. KPIX utvecklas lugnare än KPIF eftersom KPIX även exkluderar effekter av förändringar av indirekta skatter, som stigit något.

Slutsatser

Vi ser i mars inte lika stora effekter av kronfallet som vi gjorde i februari. Klädpriserna utvecklas väldigt milt i förhållande till normalt säsongsmönster, samtidigt som energipriserna håller sig på mattan och hemelektronik åter faller i pris. Matprisutvecklingen tycks modereras, och det är lätt att fråga sig var inflationen ska komma ifrån när matprisökningarna och energiprisökningarna allt mer rullar ur statistiken. Vi kommer som väntat att få se väldigt svaga inflationssiffror i sommar, även om man exkluderar effekterna av räntesänkningarna. Samtidigt är det svårt att i Sverige se den risk för deflationsspiraler som man kan se exempelvis i Irland med en redan tydlig deflation. Jag skriver mer om det här och här.

Riksbanken håller räntemöte under nästa vecka och förväntningarna talar om en sänkning på ca 0,5%. Imorgon börjar också Riksbanksterminerna att handlas och det ska bli intressant att se vad de säger om ränteförväntningarna. Dagens inflationsstatistik sammantaget med förra veckans extremt svaga konjunkturstatistik stärker argumenten för en stor räntesänkning, men jag är fortfarande tveksam till att det är lämpligt att sänka så mycket mer från denna nivå, med tanke på att risken för en deflationsspiral trots allt känns begränsad i Sverige. För mig står valet denna gång mellan att hålla räntan stilla eller sänka den med 25 baspunkter. Utvecklingen har enligt min mening inte varit tillräckligt svag sedan det förra räntemötet för att i dagsläget motivera ytterligare en stor sänkning.