Marknad utan konkurrens?

Efter en vinter med ovanlig kyla och extrema pristoppar på el har elmarknaden hamnat i fokus.

Ämnet är politiskt mycket laddat vilket också synts i kvaliteten på debatten. Myter blandas med rena osanningar och halvsanningar. Debattörer som uppenbarligen varken vet hur elmarknaden fungerar idag eller hur den fungerande för tjugo år sedan uttalar sig om vad som blivit sämre och varför det blivit sämre. Myter om att kärnkraftsreaktorer stängts av mitt i december för planerat underhåll har förekommit i media, trots att den som följt med i turerna kring Ringhals 1 och 2 vet att de varit avstängda mycket länge på grund av fel, brister och nödvändig modernisering. Den diskussion jag vill ta idag handlar dock inte om detta, utan om hur elmarknaden fungerar. Den mytiska avregleringen av elmarknaden nämns ofta som en anledning till varför elpriserna är höga, och beskrivs som ett exempel på hur avreglering är dåligt.

Problemet med detta resonemang är att elmarknaden aldrig har avreglerats. Avreglering är visserligen en term som nuförtiden  kan betyda rätt mycket olika saker, men inte i någon av betydelserna är det en relevant term för att beskriva förändringarna av lagar och regleringar som styr elmarknaden. Däremot har det genomförts en omreglering som dramatiskt ändrade spelreglerna på elmarknaden. Denna omreglering innebar för vissa delar av elmarknaden fler och hårdare regleringar och i vissa andra mer tillåtande regleringar.

Det för konsumenten kanske mest synliga resultatet om omregleringen har varit att man fritt kan välja vilket elbolag man ska köpa elen av. Det är kanske också denna reform för att konkurrensutsätta en liten del av elmarknaden som gjort att ordet avreglering i hög grad accepteras för att beskriva förändringen av elmarknaden.

Viktigt att förstå är dock att även om någorlunda fri konkurrens nu råder inom själva elhandeln, så är denna del en nästan försvinnande liten del av den totala kostnaden för el för en konsument.

Innan elen når oss elkonsumenter har en hel del saker skett och flera parter tagit betalt. Låt mig bryta ner min senaste elräkning i sina olika beståndsdelar och fundera över vilka delar priset består av och på vilka marknader priset uppstått. De exakta siffrorna gäller i detta fall bara en månads förbrukning för en familj och är givetvis inte exakt representativt för alla månader och alla familjer i hela Sverige.

figur 1. En nedbrytning av min senaste elräkning.

Som vi ser i figuren ovan så utgör skatter och elcertifikatskostnader tillsammans lite drygt hälften av priset. Denna del av priset har givetvis inte uppstått på en marknad med fri konkurrens, utan är ett resultat av lagar och regleringar.

Efter skatter utgör börspriset den största delen av konsumentpriset. I denna del ingår själva elproduktionen samt bland annat distributionen av elen i stamnätet. Stamnätet är statligt ägt och dess verksamhet är inte konkurrensutsatt.

Hur är det då med elproduktionen? Denna del av marknaden avreglerades väl? En rad elbolag producerar el och privata aktörer tillåts producera el och sälja den som de vill, så detta är väl en konkurrensutsatt marknad? Om man läser om elmarknaden så brukar det anges att denna marknad är konkurrensutsatt.

Elproduktionen är dock långt ifrån avreglerad. I själva verket är konkurrensmöjligheterna på denna marknad högst beskurna.

På en normal marknad skulle höga marginaler locka till sig entreprenörer som vill tjäna sig en hacka genom att producera varan eller tjänsten, och därigenom också skapa konkurrens. En sak marknader gör (på gott och ont) är att minska bristsituationer genom att effektivt och hänsynslöst justera priserna så att efterfrågan och utbuds möts någorlunda bra. Vid högre priser så stärks sedan utbudet, genom att någon lockas att investera i ny produktion för att tjäna pengar, samtidigt som efterfrågan bromsas. Detta håller normalt nere prisvariationerna och prisnivån.

Varför sker då inte detta på elmarknaden? Varför drar inte någon entreprenör nytta av de enorma vinstmarginalerna som råder för den el som produceras i Sverige? Svaret är enkelt, man får helt enkelt inte.

Ungefär 90% av den svenska elproduktionen kommer från kärnkraft och vattenkraft. Bortsett från eldning av fossila bränslen (som inte är någon direkt framtidssäker lösning), så är det endast med hjälp av kärn- eller vattenkraft man skulle kunna skapa någon verklig konkurrens till jättarna på marknaden för elproduktion. Vindkraft i all ära, men det kommer dröja länge innan vi når någon relevant skala på vindkraftsproduktionen, speciellt under de där allra kallaste vinterdagarna då vinden ofta är lugn och priset är som högst.

För en entreprenör som vill dra nytta av de höga marginalerna på kärnkraftsel så är dock denna möjlighet helt stängd. Även vad gäller vattenkraften begränsar lagar och regleringar kraftigt möjligheterna till att skapa ny produktion. De stora norrländska älvar som ännu inte är utbyggda får inte heller byggas ut. Vad gäller vindkraft görs det en del för att underlätta nyproduktion, bland annat genom sajten vindlov, men det har som sagt ännu en begränsad effekt på den totala konkurrenssituationen.

Vi har alltså i stort sett ett statligt reglerat (och i hög grad statligt ägt) oligopol på den elproduktion som är mest lönsam i Sverige. Avreglerad elproduktion? Knappast.

Den mekanism som på en fri marknad skulle bromsa en prisökning, ökat utbud, är alltså i princip satt helt ur spel. Då finns det bara ett sätt kvar att möta en situation med högre efterfrågan än utbud, och det är via högre priser. Är det förvånande att detta då sker?

Konkurrens på produktionssidan är alltså förbjuden inom de sektorer där den bästa lönsamheten skulle nås. Det enda sättet att idag försöka skapa en verklig konkurrent till de stora elbolagen vora att köpa upp existerande produktionsanläggningar, vilket inte skulle öka den totala produktionen.

Efter skatterna och börspriset är det eldistributionen som står för den största delen. Inte heller denna del är konkurrensutsatt, utan lokala reglerade monopol innehas av olika nätbolag.

Återstår är den del av elmarknaden där någorlunda fri konkurrens råder sedan omregleringen, nämligen elhandeln.

I mitt exempel härrör alltså ca 1,55% av elpriset från den sektor där någorlunda fri konkurrens råder. Detta får betraktas som en hyggligt rimlig marginal och det tycks vara så att där konkurrensen är någorlunda fri har också priset hållts nere på en rimlig nivå.

Min poäng är inte bara att vi inte har någon avreglerad elmarknad, där vem som helst (med kapital) kan ge sig i kast med att konkurrera med Vattenfall, utan också att den omreglering som genomfördes var allt för naiv.

Man verkar nästan ha trott att marknaden skulle hålla nere elpriserna, även om man inte möjliggjorde verklig konkurrens inom elproduktionen. Marknaden är inte någon magisk institution som trots förbud kan trolla fram ny produktion, utan endast en arena där säljare och köpare kan mötas på ett sätt som innebär att priset sätts så att varken brist eller ett utbudsöverskott uppstår.

En marknad där utbudet inte kan ökas kan bara reagera på kraftigt stigande efterfrågan på ett sätt, nämligen med kraftigt höjda priser.

Permalink     21 Comments



Comments:

Det är nog trots allt bättre med ett elpris som går upp än ett reglerat elpris där elen inte räcker. Köparna konsumerar mindre. De är halva marknaden.

Fria marknader finns inte. Om elproduktionen skulle vara "fri" med privata vatten-, vind- och kärnkraftverk skulle boende vid anläggningar inte känna sig direkt "fria". Vi läser om dessa konflikter dagligen i tidningen. Vad som är fritt bor bara i varje människas huvud. Kärnkraft hade förmodligen inte varit möjlig utan statlig medverkan, där marknadskrafter sätts ur spel. Vem hade försäkrat verksamheten?

Tids nog brukar utbudssidan lösa sig vad gäller energi. Det har varit brist tidigare.

Posted by Johan on februari 08, 2010 at 12:13 fm CET #

Du lyfter en bra poäng om att diskussionen om "fri" konkurrens inte är absolut. Det handlar om grader av hur fri konkurrensen är, inte om svart eller vitt. Vad gäller elproduktion så är det en ovanligt hårt reglerad verksamhet, varför det blir något ironiskt att den kallas avreglerad.

Huruvida det är bra att marknaden är reglerad som den är, är en fråga, men avreglerad är den inte, och konkurrensmöjligheterna är små. På inget sätt säger jag att det bör vara fritt fram att starta kärnkraftsproduktion, utan bara att det gäller att förstå vad konsekvenserna är av fri prissättning men via lagar begränsat utbud.

Politiker gömmer sig gärna bakom att det är de onda elbolagens fel när elpriserna stiger, utan att själva ta ansvar för att ha begränsat elproduktionen och konkurrensmöjligheterna, och därmed gynnat de stora etablerade elbolagen med ensamrätt på huvuddelen av produktionen.

Kärnkraft utan statlig medverkan existerar dock visserligen, men det är inte det denna diskussion handlar om.

Posted by Sloped Mind on februari 08, 2010 at 01:20 fm CET #

Mycket sakligt och bra, men en sak finner jag värd att kommentera. Du skriver: "Man verkar nästan ha trott att marknaden skulle hålla nere elpriserna, även om man inte möjliggjorde verklig konkurrens inom elproduktionen."

*Samtliga* beslut av dignitet som S-regeringen fattade under de sista tio åren vid makten, 1996-2006, kunde förväntas leda till högre elpriser:
* Högre skatter
* Stänga Barsebäck
* CO2-kvoter
* Elcertifikat
* Utbyggnad av ledningar till kontinenten
* Fortsatt förbud för nyproduktion av kärnkraft och storskalig vattenkraft

Man drev en tydlig politik som syftade til att höja elpriserna i syfte att därmed sänka konsumtionen och minska miljöbelastningen. Det var en konsekvent politik som, för ovanlighetens skull dristas man nästan säga, fick precis den effekt man hade avsett.

Sen visade det sig att konsumenterna/väljarna inte alls gillade de högre priserna, och då gick det alltid att skylla på "marknaden" (vilket ju som du påpekar är helt vansinnigt med tanke på de regleringar de verkar under).

En journalist som kunde elmarknaden skulle verkligen kunna göra mos av vår förra energiminister och numera statsministerkandidat i en utfrågning. Tyvärr förefaller det inte finnas någon enda journalist som verkligen förstår hur marknaden fungerar, vilket är sorgligt i sig.

Posted by Micke on februari 08, 2010 at 09:53 fm CET #

Det är lika meningslöst att tala om en "reglerad" eller "oreglerad" marknad som att kalla den "fri" eller "ofri". En marknad är i sig en reglering. Människors och företags beteende regleras. Rån, mord, stöld, utpressning, bedrägeri, m.m. är förbjudet.

Den som opponerar sig kan försöka sig på att lista exakt vilka regler som skulle göra marknaden både "fri" och "oreglerad" och motivera varför just dessa regler är "fria" och inte skall kallas regleringar. Lycka till.

Energiproduktion är ofta storskalig och beroende av att staten kan köra över enskilda intressen med expropriation. Att energiproduktion flyttas till ruffliga U-länder är därför naturligt. De har större behov av inkomster och det är lättare att skapa opinion för att flytta på några byar när kraftdammen skall byggas.

Kärnkraften utan statlig medverkan skulle jag vilja se. Ett privat bolag har alltså slängt upp ett kraftverk någonstans utan någon form av tillstånd. Ingen finansiell stabilitet krävs utan konkar företaget så lämnas reaktorn åt sitt öde. De närboende litar på att aktieägarna i bolaget har incitament nog att se till att säkerheten sköts.

Kan politikerna i Norden göra så mycket mer än de gjort för att skapa en elmarknad? Vi har i alla fall gått ifrån planekonomiska inslaget där politiker bestämmer vad elen skall användas till. Energislukande svenska skogs- och gruvbolag gillar inte detta utan vill ha företräde till billig el för att "rädda sysselsättningen".

Posted by Johan on februari 08, 2010 at 10:04 fm CET #

Ursäkta, men gör du inte ett litet "mind slip" här? Elmarknaden består ju egentligen bara av ett nät med en kollektiv vara som handlas momentant.

Posted by Gunnar Fabricius on februari 08, 2010 at 12:36 em CET #

Skönt att få in lite ljus i den annars så dunkla energidebatten.

"Vi har alltså i stort sett ett statligt reglerat (och i hög grad statligt ägt) oligopol på den elproduktion som är mest lönsam i Sverige."

Går det att byta delar av våran bas för elproduktionen? Som jag tolkar debatten de senaste månaderna så lutar opinionen åt att vi bygger ut och förnyar kärnkraften. En lösning som skulle cementera obalansen för ytterligare 50-60 år.

Posted by Jonas on februari 08, 2010 at 02:47 em CET #

Kul idé förresten, att döpa sajten till Sloped Curve!

Posted by Gunnar Fabricius on februari 08, 2010 at 06:55 em CET #

Micke: Japp, du har en bra poäng. En hel del politiker har förstås velat se högre elpriser, och därför höjt skatterna. Jag tror dock att även dessa hellre hade sett lägre vinstmarginaler på elproduktionen (och en större del av priset i skatt).

Posted by Sloped Mind on februari 09, 2010 at 06:59 em CET #

Njaa, stämmer det här verkligen så bra? Även om det inte går att bygga nya vatten- och kärnkraftverk hur som helst så går det ju bra att effektivisera de nuvarande ganska kraftigt. Som jag förstått det har väl hela produktionsbortfallet från Barsebäck ersatts med utbyggnad av de återstående tio reaktorerna. Så den osynliga handen fungerar nog där med. Och så har vi kablar till andra länder. Även om de generellt sett leder till högre elpriser så används de till import när det är efterfrågetoppar, och kan hålla ner priserna. Det finns så vitt jag vet inga avgörande hinder för att dra fler kablar. Och någon påpekade här att konsumtionen kan hållas nere kalla dagar på grund av de höga priserna.

Dessutom blir väl cirkeldiagrammet missvisande - åtminstone momsen är väl direkt beroende av marknadspriset, så det är ju en del av de marknadens prismekanism.

Sammantaget tycker jag nog att det är alldeles korrekt att kalla marknaden för avreglerad. Klart att det finns en massa regleringar, men det är inte någon monopolmarknad eller så. Regleringar har vi ju för allt möjligt, men nog råder marknadsekonomi för livsmedel, bilar, villor etc.

Posted by Andreas Bergström on februari 09, 2010 at 11:53 em CET #

Andreas Bergström:

Och hur menar du att en entreprenör som inte idag har kärnkraftsproduktion ska höja effekten i ett existerande kärnkraftverk och därigenom öka konkurrensen? Endast de etablerade oligopol-aktörerna kan göra sådana investeringar. Statliga regleringar förbjuder alla andra aktörer än de existerande att utnyttja kärnkraft för att producera el.

Vad gäller cirkeldiagrammet så är det inte alls så att momsen är direkt beroende av marknadspriset. Momsen utgår även på de helt reglerade delarna av priset, såsom skatter, avgifter och monopolpriserna från distributionen, etc. Endast en liten del av momsen man betalar härrör från elhandelspriset där något liknande fri konkurrens finns, och inte heller i det fallet är det rimligt att se momsen som en konkurrensutsatt vara.

Och vad gäller avreglering, så kan du inte jämföra de regleringar som styr elmarknaden med normala regleringar som finns på alla marknader. Regelverket kring elproduktion är något helt annat. Notera att jag inte lägger någon värdering i huruvida det är rätt eller fel att ha omfattande regler som styr elmarknaden, men regleringen är kvalitativt olik från normal reglering som gäller alla marknader.

Dessutom, det låter på dig som att du vill kalla alla marknader som inte är monopolmarknader för avreglerade? Isåfall, var inte elmarknaden avreglerad även före avregleringen? Det är knappast huruvida det endast finns en aktör som avgör om en marknad kan kallas avreglerat.

En avreglerad marknad kan per definition bara vara en marknad som tidigare varit reglerad och sedan blivit mindre reglerad (då inte nödvändigtvis i termer av färre lagar förstås). Detta gäller inte elmarknaden.

Posted by Sloped Mind on februari 10, 2010 at 07:04 fm CET #

Fortfarande inte helt övertygad. Det är sant att det bara är oligopolisterna som kan höja effekten i de nuvarande vatten- och kärnkraftverken. Alltså finns en risk att de låter bli, för att hålla uppe priserna. Men nu är det faktiskt så att de höjer effekten. Det tyder på att det är en bättre fungerande marknad än hur du beskriver det, på grund av elimport, att de få aktörer som ändå finns faktiskt konkurrerar aktivt med varandra, att kunderna kan trycka på genom att minska sin elkonsumtion på olika sätt mm. Marknaden hade varit ännu friare om det var var fritt fram att bygga kraftverk, men så ofri som du beskriver den verkar den inte vara.

Det är sant att momsen delvis utgår från de fasta kostnaderna som marknaden inte kan påverka, och delvis från marknadspriset på el. Det jag invände mot var att du redovisade det helt och hållet som en kostnad som är frikopplad från marknaden.

Posted by Andreas Bergström on februari 11, 2010 at 10:49 em CET #

Användningen av biobränsle för eltillverkning ökar stadigt, många industrier övergår från elförbrukare till elproducenter.

Så visst går det att slå sig in, även om befintlig vattenkraftverk och kärnkraftverk har fördel.

Posted by Magnus on februari 14, 2010 at 05:47 em CET #

Mkt bra skrivet inlägg som förklarar en hel del.
Nu är det väl iof så att det finns mer än en producent -och egentligen är väl oligopol förbjudna - mao så borde dom konkurrera med varandra !?

Antingen så gör dom inte det utan förhandlar (vilket borde vara olagligt), eller så tjänar dom inte på ngn konkurrens och avhller sig, eller så är det för många faktorer, som regleringar om hur man får öka effekter osv, så det går inte att konkurrera.

Jag tror nog på det sistnämda.

Det vore skoj om ngn driftigt entrepenör försökte få istånd att bygga tex ett litet Hyperion kärnkraftverk i SVerige - och inte gav sig - ungefär som med citymail...

När det gäller vindkraft, och i högsta grad biokraft så är det mkt riktigt alltför småskaligt för att på allvar konkurrera, dessutom är iaf vindkraft subventionerat för att ens kunna konkurrera för närvarande...

/K

Posted by Klas on februari 14, 2010 at 08:54 em CET #

Tack för en superb artikel!

Posted by Mikael on februari 18, 2010 at 12:24 em CET #

Nya pristoppar på el imorgon. Elspotpris på 1,4 euro / kWh mellan 08:00 och 11:00.

Posted by Sloped Mind on februari 21, 2010 at 09:54 em CET #

Andreas Bergström: Det blir ju en i högsta grad ofri marknad i och med att endast de exiterande aktörerna har möjlighet att delta i effekthöjningar av kärnkraftverken (och faktiskt en hel del vattenkraft också).

Så länge nya operatörer inte tillåts bygga antingen vattenkraft eller kärnkraft så kommer de förbli marginaloperatörer och prissättningen kan i stort sett ses som politiskt styrd i och med att mängden baskraft i systemet i princip är politiskt beslutad (dvs. man tillåts inte bygga nytt - effekthöjande åtgärder kan inte göras i oändlighet).

Posted by Förståsigpåare on februari 23, 2010 at 10:35 fm CET #

En åtgärd som borde införas omedelbart är att förbjuda samägande av produktionsanläggningar (upplagt för styrning av utbud) och en kraftig begränsning av aktörernas storlek. Detta skulle öka incitamentet för att producera max ner till rörlig kostnad.

En annan åtgärd som kanske skulle öka pressen på ökad effektivitet hos nätleverantören är att det är elsäljaren som också står för avtalsförhållandet med nätägaren. Dessutom är det idiotiskt att konsumenten skall behöva ha två leverantörer för att få el. Jämför med att man skulle behöva ett abonnemang hos Banverket för att åka tåg.

Posted by x on februari 24, 2010 at 01:09 fm CET #

Elpriset är svårt att begripa sig på. Konkurrens som vi känner begreppet från andra marknader är svårt att nå då distributionsnätet skapar låsningar, man inte kan skilja på olika källor och marknaden är både gränslös och begränsad. Elpriset styrs delvis av produktionskostnaden där den högsta kostnaden för den sista kwh'n får betydelse, bristen på lagringmöjlighet gör att man inte kan köpa och lagra och man kan inte heller styra förbrukningen särskilt väl. Marginalpriset innebär att den som inte får betalt för sin sist producerade kwh heller inte kommer att producera den om det inte finns en skyldighet av något slag att leverera den oavsett kostnaden. Ofta angrips samägandet av kraftanläggningar som om det skull vara ett problem utan att man inser att dessa stora anläggningars produktion av inte går att styra för att hålla uppe priset annat än möjligvis marginellt. Det är mera sannolikt att man har icke optimal produktion på ett kärkraftverk därför att konjunktur och väderprognosen varit felaktig, att överföringsnätet skadats eller stoppats av säkerhetsskäl.

Lågprissäljarna köper kraft från dom stora producenterna till fast pris och säljer till ett högre pris. Om dom har köpt gammal vattenkraft, vilket anses vara grön el, och alla vattenkraftanläggningar står stilla så säljer dom fortfarande "Grön El" men då från olje-, gas-, kol- eller kärnkraftverk. Tälje energi som säljer Grön El talar aldrig om sin ovanligt smutsiga anläggning i Södertälje, på samma sätt som journalister och politiker inte talar om att samtliga kraftslag behövs samtidigt då dom har olika egenskaper och påverkan på miljön.

Det går inte att förneka att samtliga kraftslag har både positiva och negativa egenskaper men vindkraften har vunnit slaget om debattörernas hjärta, sannolikt därför att dom inte har en aning om vad dom skriver om och inte förstår skillnaden mellan giga, terra eller mega. Den som kommer ihåg debatten om kolbrytningen i gamla DDR kan ske också kommer ihåg att V drev frågan om att flytta byar var felaktigt. Samma parti, V, har inte sagt ett ljud om att stora delar av KIruna ska flytta för att ge plats för brytning av järnmalm.

Vad göra för att bättre kontrollera pris och produktion? Lämna allt till Staten? Lämna allt till marknaden? Öka eller minska regelverket? Vi har redan gjort allt detta utan att kommit bort ifrån att vi inte kan planera för allt och att vi gör fel trots att det vi gör sker i bästa välmening. När vi diskuterar global uppvärmning så får vi en ovanligt kall och lång vinter som anstränger produktionsresurserna. Den som har förtstått att den matematik finansindustrin utnyttjar framstår som nästan exakt jämfört med den som meterologer använder inser att det gamla ordspråket "Det är svårt att spå, i synnerhet om framtiden".

Elmarnaden har mera liket med planekonomi än med en marknad och el-börsen fins för att ge information om hur marginalprist utvecklas över tiden och gör på det sättet nytta även om bara är en lite del som går över börsen.

Posted by Bengte on mars 04, 2010 at 03:59 em CET #

[Trackback] För några dagar sedan fick jag anledning att förundras över näringsminister Maud Olofsson, och jag vill inte påstå att jag blivit klokare av att läsa en hennes senaste inlägg på DN:s debattsida. Jag efterlyste då en konsekvent energipolitik och att hon...

Posted by Flanera.se on februari 03, 2011 at 09:31 fm CET #

[Trackback] För några dagar sedan fick jag anledning att förundras över näringsminister Maud Olofsson, och jag vill inte påstå att jag blivit klokare av att läsa en hennes senaste inlägg på DN:s debattsida. Jag efterlyste då en konsekvent energipolitik och att hon...

Posted by Flanera.se on februari 03, 2011 at 09:33 fm CET #

[Trackback] För några dagar sedan fick jag anledning att förundras över näringsminister Maud Olofsson, och jag vill inte påstå att jag blivit klokare av att läsa en hennes senaste inlägg på DN:s debattsida. Jag efterlyste då en konsekvent energipolitik och att hon...

Posted by Flanera.se on februari 03, 2011 at 09:33 fm CET #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed