Låg penningmängdstillväxt i oktober
I veckan presenterade SCB statistik över penningmängden i oktober.
Vissa bedömare har uttryckt oro över det faktum att Riksbanken och andra pumpat in likvider i systemet. Riksbankens veckorapporter för deras balansräkningen har dock hela tiden antytt att en stor del av pengarna åkt rakt in i Riksbanken igen. Riksbanken har lånat ut på 3 månaders sikt, och lånat in över natten via finjusterande operationer eller i en vecka via riksbankscertifikat.
Penningmängdsutvecklingen verifierar att tillskotten av likvida medeln inte nått allmänheten i någon större utsträckning. Insatserna har hindrat ett penningmängdsfall snarare än att leda till en penningmängdexplosion.
Om vi tittar på M3-X, och jämnar ut de volatila siffrorna genom att ta snittet för de senaste 3 månaderna, och jämför med siffrorna för samma period förra året så ser vi att ökningstakten fallit tydligt, men under de senaste månaderna legat kvar kring samma nivå.
Riksbanken behöver i varje fall inte just nu vara oroliga för en för hög penningmängdstillväxt, med tanke på hur snabbt den faller.
figur 1. Den utjämnade förändringstakten har legat i en tydlig nedåttrend sedan toppen under 2006. Fallet har iår varit relativt brant, men ökningstakten jämfört med förra året ligger ännu ganska högt.
Låt oss också titta på motsvarande diagram för M3, M2 och M1. Samtliga penningmängsmått finns alltid till beskådan under Makrodiagram.
figur 2. Den utjämnade M3-ökningstakten är mer volatil än den för M3x, beroende på den volatila värdepapperskomponenten i M3, men i dagsläget är både M3 och M3x någorlunda överrens om ökningstakten för penningmängden, samt att den är på väg nedåt i snabb takt.
figur 3. Den utjämnade M2-ökningstakten har fallit långsammare än M3 men ligger nu på ungefär samma nivå som 12-månadersökningen för M3.
