Hyggligt mild inflationsrapport. KPI +4,4%, KPIX +3,2%, KPIF +3,4%
KPI-siffran för juli kom in som väntat. Inflationen ligger, som vi igår konstaderade att den skulle göra, fortsatt på en hög nivå:
Vissa beömare, exempelvis DN:s Johan Schück, tolkar rapporten som att risken för en räntehöjning i september ökar något, men själv är jag tveksam till den tolkningen. Trots att siffrorna för KPI-rapporten inhämtades i mitten av juli, innan oljeprisfallet tagit ordentlig fart (och innan räntorna föll tillbaka något), så är siffrorna helt ok. Om vi tittar på KPIX1, så föll priserna mellan juni och juli på samma sätt som de gjorde under åren "utan" inflation:
Årtal | Månadsförändring KPIX till juli | Årsförändring KPI till december |
|---|---|---|
| 2008 | -0,3% | ? |
| 2007 | -0,3% | 3,5% |
| 2006 | -0,3% | 1,6% |
| 2005 | -0,2% | 0,9% |
| 2004 | -0,1% | 0,3% |
| 2003 | -0,2% | 1,3% |
| 2002 | -0,4% | 2,1% |
Årets julimånad var högst ordinär om man undantar de kraftiga räntehöjningarna under månaden. Det är inte lätt att säga att vi gått in i en ny höginflationsera.
Det som också skapar viss tillförsikt i rapporten är att de komponenter som bidrar mest till inflationen i hög grad är de komponenter som ser ut att kunna få en mer dämpad prisutveckling framöver. Av de 4.4% som KPI steg under de senaste 12 månaderna är det tre komponenter som sticker ut:
- Räntekostnader, som bidrog med 1,3 procentenheter. Denna komponent kan komma att stiga ytterligare, men sannolikt kommer räntehöjningarnas bidrag till KPI att minska markant under det närmaste året. Även om riksbanken skulle fortsätta höja räntan finns stor potential för en lugnare utveckling, med tanke på att oron på räntemarknaden förr eller senare kommer att lägga sig, vilket kommer att dra ner marknadsräntorna och de räntor som faktiskt betalas av konsumenter med rörliga lån.
- Livsmedel och alkoholfria drycker, som bidrog med 1 procentenhet. Vi har sett att priserna på matråvaror fallit ganska markant och framåt hösten borde detta kunna få genomslag. Dessutom steg matpriserna mycket snabbt under förra hösten. Utsikterna är mycket goda för att bidraget från denna komponent faller under hösten. De priser som stigit mest bland de tyngre komponenterna inom livsmedel är priserna på bröd och spannmålsprodukter (+12,1%) och Mjölk, ost och ägg (+11,3%). Vad gäller spannmålsåpriserna har dessa fallit markant och vad gäller mjölk, ost och ägg, så börjar vi snart "äta" bort förra höstens prishöjningar. Mjölk, ost och ägg steg med hela 8,62% i pris mellan augusti 2007 och februari 2008. Någon liknande prisstegring iår tycks inte trolig just nu.
- Prisökningar på drivmedel, som bidrog med 0,7 procentenheter. Denna komponent påverkas mycket snabbt av ett fallande, eller stillastående, oljepris. För att upprätthålla ett bidrag på 0,7% skulle oljepriset behöva stiga under resten av året, för att kompensera för bortfallet av förra höstens bensinprisstegring, från 11,43 i augusti till 12,07 i november för 95-oktanig bensin. Ifall bensinpriserna i november ligger kvar på dagens nivåer runt 13 kr, så återstår bara 7,7% av bensinprisstegringen. I juli låg 12-månadersförändringen på bensinpriset på ca 15,8%. Stillastånde priser skulle alltså halvera 12-månadersförändringen redan till november. Skulle bensinpriset falla ner till 12,07 kronor till november skulle bensinprishöjningen på 12 månaders sikt helt utraderas, vilket skulle få en mycket markant påverkan på KPI-inflationen.
Om dessa betydelsefulla komponenter utvecklas som vi förväntar oss under hösten, samtidigt som övriga komponenter fortsätter att hålla sig på mattan, så kommer inflationstakten att dämpas tydligt från och med september-inflationen och under hösten och vintern. Det största frågetecknet för utvecklingen är den tyngsta anledningen till den höga KPI-inflationen - den snabba ränteökningen. Att bedöma vilken oro vi kommer att se på räntemarknaden, samt hur riksbanken agerar i höst, är inte helt enkelt. För att få se tydligt dämpad KPI-inflation till november, krävs att räntans utveckling bromsas eller vänder ner, vilket kan ske ifall finansoron bromsas.
Med tanke på att vi kan se ett visst ljus i tunneln för alla de tre komponenter som ger den förhöjda KPI-inflation vi just nu ser, samtidigt som vi ser en svagare arbetsmarknad, och låga förväntningar på löneförhöjnignar, så skulle jag om jag satt i riksbankens direktion och ett beslut om räntan skulle fattas idag, rösta för en oförändrad reporänta. Såvitt jag kan bedöma är sannolikheten nu god för att KPI-inflationstakten om ett år har krupit ner in i riksbankens målintervall om mellan 1 och 3 procent, men med den volatilitet vi upplevt på räntemarknaden och råvarumarknaden, så är inget säkert.
1KPIX undantar framförallt ränteförändringarna. KPIF, som beräknas med fast ränta finns inte att tillgå för tidigare perioder. I år utvecklades den precis som KPIX, -0,3% mellan juni och juli.
