Fortsatt lugn penningmängdstillväxt i november

Under tisdagen presenterade SCB statistik över penningmängden i november.

Vissa bedömare har uttryckt oro över det faktum att Riksbanken och andra pumpat in likvider i systemet. Jag har talat om detta här.

Låt oss titta på några olika penningmängdsmått för att se hur utvecklingen sett ut fram till och med november. Samtliga penningmängdsmått finns alltid till beskådan under Makrodiagram.

figur 1. Den utjämnade förändringstakten har legat i en tydlig nedåttrend sedan toppen under 2006. Fallet har iår varit relativt brant men för tillfället stannat upp. Ökningstakten jämfört med förra året ligger ännu ganska högt.

figur 2. Den utjämnade M3-ökningstakten är mer volatil än den för M3x, beroende på den volatila värdepapperskomponenten i M3, men i dagsläget är både M3 och M3x någorlunda överrens om ökningstakten för penningmängden, men M3-ökningen faller i betydligt brantare takt.

 figur 3. Den utjämnade M2-ökningstakten har fallit långsammare än M3 och ligger nu på en högre nivå än 12-månadersökningen för M3. Vi ser att M2 stiger betydligt mer än de övriga måtten på grund av stigande inlåning med villkor. Kanske beror detta på att insättningsgarantin numera även täcker bunden inlåning, som ingår i M2 men inte i M1.

figur 4. Den utjämnade förändringstakten har även för M1 legat i en tydlig nedåttrend sedan toppen under 2006. Fallet har iår varit relativt brant, och till skillnad från i M3-X ser vi i M1 nu en låg ökningstakt jämfört med föregående år.

Penningmängdsutvecklingen verifierar att tillskotten av likvida medeln inte nått allmänheten i någon större utsträckning. Insatserna har än så länge hindrat ett penningmängdsfall snarare än att leda till en penningmängdexplosion. Riksbankens balansomslutning har mellan september och november ökat med ca 400 miljarder, medan M3 under samma period ökat med 12 miljarder. Det finns idag ingen anledning till oro för en kommande hyperinflation, även ifall Riksbanken måste vara på sin vakt ifall vi ser att utlåningen rusar iväg.

Permalink     2 Comments



Comments:

Mycket intressant julläsning, tack för den. Detta är siffror vi alla längtar efter att se. Det verkar dock som om du och jag läser in helt olika saker i dessa.

I november ökade M2 med 9,97 % samtidigt som den ekonomiska tillväxten var runt noll kanske negativ? Om detta stämmer är det ju ett mer inflationsdrivande scenario är 11 % ökning och tre procent tillväxt!
Faktiskt kan man ju tolka detta som mycket oroande eftersom vi här har tydliga data som pekar mot stagflation. I din redovisning läser jag alltså in exakt motsatt slutsatt än din! Faktum är att jag blev mycket orolig av dessa siffror och hade inte väntat en så stor skillnad.

Kommer detta att bli stagflation? Inte om Penningmängdsökningen hamnar i balans/nära ekonomisk tillväxt. Inte heller om internationell konkurrens och krisen motverkar detta.

Förmodligen kommer vi att se kraftigt minskad ökning de närmsta månaderna, men om inte, då skjuter vi upp de problem vi har idag och förvärrar de på köpet. Trycker man riktigt mycket nya pengar kanske man kan skjuta upp problemen en hel konjunkturcykel till, men den kris som då kommer vid nästa nedgång kommer kanske att få den här att verka som styv kuling jämte orkan!

Lånade pengar måste betalas tillbaka eller urholkas med inflation för att balanseras med ekonomin. Novembers ökning väcker mycket obehagliga historiska paralleller, inte till 30 talet, utan till 70 talets stagflation och Tyskland 1921. Vill dock inte vara sådan olyckskorp utan hoppas på mer normalisering av penningmängden snabbt.

Tycker också att din analys om penningmängdsökning borde inkludera de nu så populära företagskrediterna, samt vara vaksam på om de prisökningarna i producentledet vi har sett fortsätter för i sådana fall kan vi få se ett inflationstryck uppåt.

Posted by Fredrik Svensson on januari 06, 2009 at 01:04 fm CET #

Hejsan Fredrik, kul med lite mothugg!

M2 sticker ut med en snabbare ökning än både M1 och M3, och det beror förstås på att inlåning med vissa villkor (uppsägningstid upp till 3 mån eller löptid upp till två år) exploderat.

Jag tror att det handlar mer om att fasträntekonton blivit mer populära i och med de erbjudanden med relativt höga räntor som förekommit sedan början av året, samt det faktum att de nu ingår i insättningsgarantin, vilket kan ha påverkat oktober- samt november-siffrorna, än att det är en snabb penningmängdsökning vi ser.

Så länge vi ser en snabbt fallande ökningstakt för både M1 och M3 så ser jag inte utvecklingen som oroande inflationistisk.

Jag är dock rätt skeptisk till samtliga penningmängdsmåtten och tänkte skriva lite mer om detta i ett inlägg någon gång och då kommer jag också fokusera mer på den andra sidan och titta mer på allmänhetens krediter och inte bara deras tillgodohavanden.

Posted by Sloped Mind on januari 06, 2009 at 01:24 fm CET #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed