Ett diagram som säkert diskuterats idag

Idag satt Riksbankens direktion i möte för att fatta beslut om reporäntan. Att styrräntorna för Sveriges stora handelspartners sänkts de senaste veckorna är något som rimligen spelat in i beslutet.

Riksbanken tar inför varje penningpolitiskt möte fram prognoser över ett stort antal variabler för att bedöma vilken reporäntebana som bäst uppnår penningpolitikens mål. En av de prognoser man gör är över styrräntorna i omvärlden. Man presenterar en sammanvägd (TCW-vägd) styrränta för Sveriges viktigaste handelspartner. Vid det senaste mötet presenterade man följande prognos:

figur 1. Enligt prognosen skulle räntan visserligen falla något från sommarens nivåer, men inte komma ner till de nivåer som rådde på hösten 2009 och höjningar skulle börja redan under mitten av nästa år. Under fjärde kvartalet 2012 skulle styrräntorna ligga högre än de gjorde i början av 2011. Många bedömde prognosen som orealistisk då och den har knappast blivit mer realistisk.

De centralbanker vars styrräntor har signifikant betydelse baserat på TCW-vikterna är:

  • ECB: Har nu sänkt i två omgångar och de kan mycket väl komma att sänka en gång till. Notera att deras officiella styrränta inte kan jämföras direkt med de flesta andras. 1% för ECBs refiränta motsvarar en mycket lägre ränta i de flesta andras räntestyrning; dagslåneräntan ligger under 0,5%.  Mycket lite talar för att ECB låter dagslåneräntan stiga under det närmaste 9 månaderna.
  • Federal Reserve: Har utlovat oförändrad ränta på i princip 0 långt fram i tiden.
  • Bank of England: Håller en mycket låg ränta och lär så fortsätta.
  • Bank of Japan: Inte många förväntar sig att Bank of Japan ska börja höja räntorna signifikant på länge.
  • Danmarks Nationalbank: Följer i princip ECB.
  • Norges Bank: Har nyligen sänkt ordentligt och man ligger nu under Sveriges styrränta.

Det är svårt att se vad som skulle hända för att dessa länder skulle sätta igång att höja räntorna på det sätt som diagrammet indikerar. Det mesta indikerar att alla utom Norge kommer ha en dagslåneränta nära 0 under hela nästa år.

Rimligen kommer alltså denna prognos att justeras ned.

En direkt följd av en nedjustering av denna omvärldens räntebana blir att nuvarande svensk räntebana avviker mer från omvärldens, vilket prognosmodellerna kommer hävda innebär en starkare krona och lägre inflation.

Eftersom Riksbankens prognoser redan pekade på en inflation under målet under i princip hela prognosperioden, med endast måttliga räntehöningar planerade, så är det svårt att se att en markant nedjustering av omvärldens styrräntor inte skulle sätta press på Riksbanken att sänka räntan. Det blir svårt att peka ut en prognos för omvärldens styrräntor och kronans utveckling som för med sig att inflationen når målet utan lägre svenska räntor framöver.

Givetvis skulle man kunna hålla räntan oförändrad men peka ut en räntebana med lägre ränta framöver, men en sådan bana skulle inte se vettig ut tillsammans med de prognoser som Riksbanken kommer presentera. Vid en sådan räntebana kommer KPIF-utvecklingen att ligga markant under målet nu, men långsamt jobba sig upp mot målet. Med förväntningar om för låg inflation på kort sikt, men något stigande på lite längre sikt är det inte rimligt att peka ut kommande räntesänkningar, som skulle få genomslag när inflationen är på väg uppåt. Om man tror på för låg inflation nu, men stigande på sikt bör man rimligen ha en räntebana som pekar uppåt.

Därför bör man genomföra en ordentlig sänkning så snart som möjligt, för att få upp den låga KPIF-inflationen snabbare, och lägga in höjningar i räntebanan.

Jag är långt ifrån säker på vad som kommer att hända, men med tanke på hur Riksbankens analyser genomförs skulle jag faktiskt finna det märkligt om man inte valde att sänka räntan vid dagens möte. De visade dock under hösten 2008 att de mycket väl kan sätta en orimlig ränta.

Imorgon vet vi.

Permalink     5 Comments



Comments:

Det blev en sänkning och en räntebana med framtida höjning, vilket enligt mig var det enda rimliga. De hade dock gärna fått sänka mer.

Lars E O Svensson och Karolina Ekholm ville se en sänkning på 50 punkter och hänvisade just till det jag diskuterade i detta inlägg:

"De förordade istället en sänkning till 1,5 procent ... Detta motiveras av deras bedömning att uppföljningens prognoser för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande båda är för höga."

Posted by Karl Avedal on december 20, 2011 at 10:34 em CET #

Jag noterar dock att jag inte kan finna någon prognos för utländska styrräntor i uppföljningen...

Posted by Karl Avedal on december 20, 2011 at 10:39 em CET #

Avskaffa Centralbankerna Riksbanken. Det är bara ett påfund att förvrida marknadsekonomin i korporativ riktning. Om vi haft marknadsräntor hade aldrig dessa felallokeringar av kapital och marknadsbubblor uppstått. Denna blogg är inget annat en megafon för korrupta Riksbanken och FED.

Posted by Girbor Mateve on december 21, 2011 at 06:11 fm CET #

Girbor,

Du får gärna utveckla varför avsaknad av en centralbank skulle stoppa bubblor och felallokeringar av kapital. Visst har centralbankerna bidragit till att skapa bubblor, men jag har svårt att se att centralbankerna är en viktig förutsättning för att bubblor ska skapas.

Så länge vi människor är involverade i investeringsbeslut räcker det att vi är sociala djur, som låter oss påverkas av andra människor och av trender, för att bubblor ska uppstå, oavsett finansiellt system.

Posted by Karl Avedal on december 21, 2011 at 08:55 em CET #

Karl, funderat på att komma upp i maktens korridorer på RB? Du verkar ha mer vett än hela direktionen tillsammans.

Posted by Peter on januari 04, 2012 at 01:46 em CET #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed