Kronintervention - en dålig idé

Kronan har under finanskrisen, liksom många andra mindre valutor utan reservstatus, fallit dramatiskt i värde. Detta har mötts av starka reaktioner och med stor oro. Några röster höjs för en snabb anslutning till euron. Andra menar att vi ska intervenera för att försvara kronan utan att för den delen ansluta oss till euron. Peter Malmqvist säger att han vill se en fixkurs mot euron likt den danska och Robert Stenram skriver i en debattartikel om en valutakris som måste bemötas.

Reaktionerna är förståeliga, men för att skapa stabilitet kan vi inte agera i panik. Jag tycker att en svag krona inte är något vi ska sträva efter och jag ser gärna att vi långsiktigt får en starkare valuta. En allt svagare valuta innebär att vi utarmar befolkningen, vilket jag skriver om här i en artikel jag gärna rekommenderar, om jag får göra det själv.

Angrip orsakerna, inte symtomen

Vi måste dock förstå vad det är som gör kronan svag och vad vi kan göra för att långsiktigt åtgärda detta. Att strunta i grundproblemen och istället angripa symtomen är sällan framgångsrikt. Peter Malmqvist nämner inte alls orsakerna till den svaga kronan utan vill bara stoppa utvecklingen, utan att förstå den. Om vi låter saker vara som de är och helt enkelt bestämmer oss för att valutan inte ska få försvagas genom att vi blockerar marknadens anpassning av valutakurserna så kommer anpassningen att behöva göras på något annat, ännu mera plågsamt, vis. Vi vet hur det gick när vi 1992 vägrade acceptera marknadens dom mot den svenska valutan och skulle försvara den, kosta vad det kosta ville.

Grundproblemet för Sverige är att vi, om vi bortser från handeln med varor och tjänster, inte lyckas locka till oss lika stora kapitalflöden in i landet som försvinner ut ur landet. Delvis beror detta på att vi är en liten marknad; för ett företag som ska växa internationellt är sällan Sverige drömmarknaden som man vill investera i för att få in en fot i. En lokal närvaro kostar även om utväxlingen på investeringen är begränsad i och med den lilla marknaden. Delvis beror också kapitalflödena ironiskt nog på att vi för närvarande är relativt sparsamma. Jämfört med de flesta jämförbara länder så sparar vi mycket till vår pension. Detta pensionssparande söker sig av naturliga skäl i hög grad utomlands. Flödena av utländskt sparande in i Sverige är mindre, inte bara för att Sverige är en mindre viktig marknad, utan också för att man sparar mindre än vi gör. Ett stort sparande finns visserligen i många asiatiska länder, men deras utländska investeringar, liksom deras varor, går ofta till USA, delvis på grund av deras kopplingar till dollarn.

För att sätta siffror på dessa kapitalflöden kan vi konstatera att finansbalansen, som inkluderar olika storts investeringar, hamnade på -802 miljarder under åren 2004 till 2007. För 2008 har vi endast preliminära siffror men flödenas riktning är densamma.

Dessa underliggande finansiella utflöden av kapital måste kompenseras för på något sätt för att kronan inte ska försvagas. Normalt sett sker detta genom att exporten stiger när kronan faller. Kronan stabiliseras genom att handelsflöden uppstår som kompenserar för utflödet. Vi har sett en ganska stabil kronkurs därför att handelsflöden väl kompenserat för finansflöden. Vid ett fall för exporten minskar dock dessa handelsflöden och kronan försvagas. Detta gör oss mycket sårbara när den internationella handeln faller, som nu sker. I en lågkonjunktur så minskar våra inflöden inte bara på grund av fallande export. Dessutom leder en svagare ekonomisk utveckling till ett minskande intresse för utländskt sparande på små "exotiska" marknader, medan vårt eget sparande stiger. Tagit tillsammans med minskade räntedifferenser och en jakt på dollarlikviditet så faller kronan dramatiskt. Detta ger kronan en stor och oönskad sårbarhet.

Vi skulle också kunna kompensera oss för utflödena genom att vi lockar till oss sparande genom att erbjuda en högre ränta än omvärlden. Att sätta en räntenivå utifrån faktorer i omvärlden innebär dock att vi inte får den räntenivå vi själva behöver för vår egen bästa utveckling. En högre ränta än vad som skulle motiveras i övrigt löser heller knappast grundproblemet; att investeringar i för liten utsträckning söker sig till Sverige. Om något gör höga räntor i Sverige det snarare mindre intressant att genomföra produktiva investeringar här och kan förvärra problemet på sikt; ekonomin kanske visserligen får ta emot sparande, men bara för att vi ger en hög ränta, inte för att man vill genomföra riskprojekt i Sverige därför att man tror på avkastningspotentialen.

Jag tror att det är viktigt att vi förstår vilka våra förutsättningar är som litet land med stora ambitioner. Vi är och vill vara ett utåtriktat land som ser världsmarknaden som målet för vår export och våra investeringar, delvis för att vår egen marknad är så liten. Vi måste inse att våra förutsättningar innebär att vi måste vara bättre än omvärlden även på att locka till oss kapital, ifall vi vill maximera vårt välstånd.

Hur ska vi då locka till oss mer investeringar? En möjlighet är att locka till oss mer investeringar från utlandet och en möjlighet är att vi lockar till oss mer av de investeringar som görs från Sverige. Det finns inga mirakelkurer för att uppnå detta; det som lockar investeringar till Sverige är tron på möjlig avkastning. Som jag redan varit inne på är det snabbaste sättet att få in kapital att helt enkelt erbjuda en högre ränta; om vi betalar folk för att skicka hit sina pengar så kommer pengarna.

Det är dock inte den sortens investeringar som dock en god långsiktig utveckling, utan så fort räntorna är bättre någon annanstans så försvinner kapitalet. Det vi behöver är långsiktiga åtgärder som i grunden förbättrar investeringsklimatet och företagsklimatet, på så sätt att det blir mer lönsamt att investera och bedriva verksamhet här i det långa perspektivet. Ifall vi lyckas så kommer det innebära både att mindre kapital flyr landet och att mer kapital kommer till landet. Som ett litet land som lätt försvinner i mängden måste vi sticka ut som extra hungriga och extra bra. Detta kan ske på flera sätt, med allt från lägre skattebördor till större satsningar på utbildning och kunskap. Stundtals har vi lyckats med detta och bland annat Stockholm har lyckats dra till sig investeringar inom IT och telekom.

Detta är vad jag menar egentligen behöver göras för att hantera det verkliga problemet. Nu om dagens situation och det kronfall vi för tillfället ser. Bör Riksbanken agera mot detta? Jag har redan klargjort att jag inte tror att man ska agera mot det bara för kronans skull, då flyttar man bara på problemen. Ifall kronfallet skulle innebära att inflationen på ett par års sikt blir för hög så bör man dock förstås angripa problemet med högre räntor. Ser vi då att detta sker?

Effekten på Sveriges inflation

Robert Stenram påstår i artikeln att kronfallet "leder till en importerad galopperande inflation". Det är inte en trivial slutsats att dra. Givetvis stiger priserna i kronor när kronans värde faller, allt annat lika, men nu är inte allt annat lika. Många priser har rasat och en stor deflation hotar några av de länder som fått se sin valuta stärkas mest. Rimligen syns inflationsimpulserna först i importpriserna. Hur har då importpriserna utvecklat sig under kronfallet? Låt oss titta på ett diagram.

figur 1. Trots kronfallet har importprisutvecklingen inte skenat iväg på något sätt. Ifall kronan fortsätter att försvagas eller ligger kvar på denna svaga nivå så räknar jag men att vi får se en högre ökningstakt för importpriser under det närmaste året. Vi har dock en ganska god marginal till någonting som kan kallas "galopperande inflation".

Ifall konjunkturen vänder upp kommer givetvis detta innebära en större press uppåt på importpriserna, men det är också rimligt sannolikt att kronan skulle stärkas vid en konjunkturuppgång. Givetvis måste Riksbanken hålla siffrorna under noggrann övervakning och vara beredda att höja ifall vi ser inflationsimpulser.

Riktigt allvarligt blir det när inflationsimpulser utifrån leder till kompensationskrav via högre löner. Just nu ter sig höga krav på löneökningar extremt avlägsna med tanke på hur vi sett bland annat Metall agera. Enligt Skops undersökning är löneförväntningarna just nu extremt låga. Det är alldeles för tidigt att idag oroa sig för en inflationsspiral.

Det är därför idag orimligt för Riksbanken att utifrån sitt uppdrag att hålla inflationen nära två procent agera för att stärka kronan.

Mycket talar för att kronfallet i varje fall delvis är tillfälligt

I debatten har det ibland framförts att kronan är kroniskt svag och att detta bara är en acceleration av trenden. Det är inte helt solklart att så är fallet. Låt oss titta på kronans utveckling sedan strax efter att kronan tilläts flyta.

figur 2. Fram till att krisen fick ordentligt fäste är det svårt att tala om någon tydlig trendmässig kronförsvagning, vilket exempelvis Malmqvist gör. Visserligen har vi inte nått tillbaka till de nivåer kronan låg på under 1996, men i början av 2008 var kronan något starkare än den varit i genomsnitt under åren sedan kronan tilläts flyta. Vi ser också hur kronan försvagades under den senaste krisen 2000-2002. Utvecklingen efter den krisen väcker hopp om kronförstärkning när krisen är över.

Inte bara tidigare utveckling för kronan stödjer tesen att kronförsvagningen kan vara tillfällig. Kronförsvagningen sammanfaller extremt väl med finanskrisen tidsmässigt och negativa nyheter ger ofta en omedelbar impuls nedåt i kronan. Vi vet också att exporten varit extremt svag, vilket jag noterat bland annat här. Rimligen stärks exporten när konjunkturen förbättras, vilket kommer att stärka kronan. Ytterligare en anledning till att tro att försvagningen kan stanna av är att utvecklingen för räntedifferensen inte kan fortsätta så länge till. I och med att de långa räntorna i Sverige närmat sig de i USA så har kronan fallit mot dollarn, vilket man kan se här. Detta måste ses mot bakgrunden att man i USA inte kan sänka räntorna mer, medan vi i Sverige haft ett större utrymme och därför sänkt mer. Räntetrenden kommer att vända.

Slutsatser

Mina slutsater blir att vi ska arbeta långsikigt för att göra Sverige ett bra land att investera och verka i. Snabba lösningar i termer av att locka hit kapital via högre räntor ger inga goda långsiktiga effekter, men stora biverkningar i att vi förlorar möjligheten till att sätta en ränta som passar våra förhållanden internt i landet. En fixkurs mot en annan valuta innebär bara att problemen kommer att hanteras via någon ännu otrevligare kanal.

Permalink     15 Comments



Comments:

Dax att köpa svenska kronor snart?
Är det bara för att Sverige är relativt litet land som doping av vår industri accepteras? Finns det någon världs-instutition som håller koll på valutarelationer och ställer krav på RB?
SSAB påpekade i DI idag att de föredrar tillverkning i Sverige nu, framför deras Amerikanska stålverk, så doping ÄR en realitet!

Posted by Lasse on mars 04, 2009 at 09:31 fm CET #

Håller helt med dig om att panikutlåtanden om kronkursen och snabba lösningar som att sätta fast växelkurs eller ogenomtänkt gå med i en valutaunion gör mer skada än nytta för den ekonomiska debatten.

Att vi valt fria kapitalströmmar i Sverige ger växelkursproblematik, framförallt kan det ge snabba kast i värdeförändringar. Man kan t.ex. uppmana till inhemskt pensionssparande för att stödja kronkursen eller helt enkelt reglera en viss nivå av kroninnehav för att på så vis garantera en viss efterfrågan på kronan.

En fast kronkurs är av alla förslag en av de absolut mest sämsta och är att bjuda in till problem. Det såg vi på läktarplats 1992 då utländska investerare plundrade riksbankens reserver genom att ta massiv upplning i SEK och direkt sälja av för att tvinga fram en devalvering. Det här har hänt ett stort antal gåner och beteendet borde gränsa på kriminellt men i de här fallen är det marknaden som ska bestämma över allt annat.

En öppen marknad är farlig för de politiker som väljer att ovant slänga in sig i världsekonoin precis om Island och Estland har lärt sig nu. Estland kommer mycket troligt att drabbas av ett mycket starkt kursfall medan de stora instituten försöker dra sig ut ur marknaden och håller uppe kursen genom att tvinga igenom IMF lån. När väl den processen är klar kommer kursen att rasa och vi får en slags rea på landsnivå där vi kan gå in och köpa upp realtillgånar, antingen för försäljning eller för att bygga upp en ny spekulationsvåg i lätta utländsa krediter igen.

Vi ska inte glömma Sveriges roll i det här dramat.

Posted by Sunda Pengar on mars 04, 2009 at 09:51 fm CET #

Mycket bra beskrivande artikel. Är tacksam, men förvånad, att det först nu börjar dyka upp artiklar, bloggkommentarer som även kritiskt belyser kronans fall.

När jag läser mellan raderna; argumenterar du egentligen inte för att det är farligt för ett "litet land med stora ambitioner" att ha en egen flytande valuta? Eller missuppfattar jag?
- Samhället angriper inte grundproblemen utan får respit pga att man lyckas få upp export och därför inte behöver genomföra svåra förändringar?
- Utländskt sparande/investering förhindras pga uppfattad valutarisk ty liten valuta?
- Räntevapen farligt att använda hursom?

Posted by Gustaf on mars 04, 2009 at 10:33 fm CET #

Mycket intressant, som vanligt. En av de bästa blogga alla kategorier.

Så, vad anser du är rätt medicin då? Låsa kursen eller höja räntan? Får skvalpvalutor leva med att det svänger på detta sätt eller går det att minska problemen?

Hej!

Posted by Nisse on mars 04, 2009 at 11:06 fm CET #

Bra argumenterat.
Men själv förstår jag inte vitsen med att sänka kronan onödigt mycket genom att sätta en orimlig låg ränta. Då försvinner till slut alla Svenskars pengar utomlands. Ond spiral.
För företagsinvesterare är inte den nuvarande och tillfälliga låga räntan ett tillräckligt incitament för att satsa !

Posted by Kjell Larsson on mars 04, 2009 at 12:19 em CET #

Kjell: Men vad är onödigt mycket? Onödigt och orimligt bedöms ju endast utifrån tvåprocentsmålet. Så länge Sverige håller det målet så kommer även växelkursutvecklingen över tid vara ganska stabil mot andra dylika valutor. Att det sedan blir exceptionella rörelser i en exceptionell tid ser iallafall jag som irrelevant.

Lasse: En flytande valuta är knappast att betrakta som doping. Ibland är den fördelaktig, ibland neutral och ibland rentav ofördelaktig. Vilken av de tre som infaller just nu beror på vem du är. Under alla omständigheter så är det knappast att betrakta som otillbörlig konkurrensfördel att RB håller samma räntenivåer som en hel uppsjö andra centralbanker iklusive Fed och BoE gör?

Posted by Krille on mars 04, 2009 at 09:28 em CET #

Svenskarna i deras högmod gjorde ett general fel när de röstade bort möjligheten att få vara med i EURO sammarbetet. Missledda av populister och fega politker med egna missriktade maktambitioner har satt oss i denna situation. Sverige är för litet och för ensam att kunna "fightas" på den globala marknaden.

Även "stock" konservativa kritiker i UK börjar darra på manchetten när det gäller UK-Euro. UK, ett annat land med fornstora ambitioner som kämpar med samma pbm som Sverige dock med den fördelen att det är ca 60M och vi är 9M.

Posted by magnus on mars 05, 2009 at 02:16 em CET #

Så jävla bra blogg så det är helt sanslöst! Du gör ett hästjobb, som flertalet ekonomiredaktioner runt om i landet inte klarar av. Big ups!

Efterlyser gärna ett inlägg om fördelar/nackdelar med ett införande av euron. Tror inte att den diskussionen är särskilt långt bort från agendan. Hur hade t ex Sverige klarat sig idag om vi hade varit fullvärdiga medlemmar i eurosamarbetet? Vilka förändringar utöver kronfallet och den, förmodligen, kommande exportboomen hade vi kunnat se?

Posted by Fredrik on mars 05, 2009 at 06:53 em CET #

Oerhört intressant lösning som vanligt. Läser ofta men detta är min första kommentar.
Fortsätt gärna det du gör ett tag till! Det är uppskattat!

Vänligen
Jens

Posted by Jens on mars 06, 2009 at 02:30 fm CET #

Oj, tack så mycket Fredrik och Jens! Med sådana kommentarer är det lätt att fortsätta!

Fredrik: Hmm, ja, jag har funderat på att skriva om euron i Sverige nu när diskussionerna om den kommit igång, bland annat i kommentarer här...

Posted by Sloped Mind on mars 06, 2009 at 07:36 fm CET #

Krille; Fightas säger du...att Sverige har en flytande valuta ser jag som en av de få vettige omständigheterna just nu. Iom detta har vi en säkerhetsventil som automatiskt justerar för politikers klåfingrighet, våra egna ineffektiviteter och det faktum att vi är en liten exportberoende ekonomi. Att vara knutna till EUROn hade låst oss vid visst kostnadsläge och justeringar hade tvingats fram på ett betydligt besvärligare sätt (vilket vi inte egentligen kan hantera). Se på länder som Portugal eller Irland, där ser vi exempel på länder som kommer at mycket stryk på sin EURO anknytning. I portugal i form av extrem arbetslöshet och i Irland med stora justeringar av tillgångsvärden (fastigheter) som kommer bli mycket tungt för samhället att bära.

Posted by Björn on mars 06, 2009 at 10:38 fm CET #

Kronans snabba försvagning den senaste tiden har mest att göra med att Sverige blivit en proxy för internationella aktörer som vill gå kort Baltikum.

Posted by MN on mars 06, 2009 at 11:46 em CET #

MN: tror att du har helt rätt...vi är i en "trader market". Som exempel kan jag ta Merrill Lynch's Alexis Stenfors (Svensk i London) som "specat" bort $400M under 2009...

Posted by magnus on mars 08, 2009 at 12:53 em CET #

Hej
Det är första gången jag är inne på den här sidan. Vilka är det som driver den här hemsidan och skriver inläggen?

Posted by nyskrivare on mars 08, 2009 at 04:08 em CET #

MN:

Helt klart har spekulation mot kronan, som baseras på en oro för situationen i baltikum, spelat en tydlig roll på slutet.

Kronans långsiktiga känslighet har dock andra förklaringar. Jag menar att en är att vi har så stora investeringsutflöden (i förhållande till vår ekonomis storlek) att vi också blir beroende av stora inflöden, som kan minska snabbt.

nyskrivare:

Välkommen! Läs "Vad är Sloped Curve?" som länkas i sidomenyn.

Posted by Sloped Mind on mars 09, 2009 at 12:29 fm CET #

Post a Comment:
  • HTML Syntax: Allowed