Efter att den nuvarande finanskrisen börjat i USA under 2007 talades det till en början ganska mycket om Decoupling - idén om att framförallt Kina, Indien och vissa andra ekonomier inte skulle dras ned av USA eftersom man utvecklats till såpass självgående ekonomier att man gjort sig mer oberoende av exporten till USA för sin tillväxt.

Den idén fick ett ordentligt bakslag i och med att krisen blev global och världshandeln rasade under slutet av 2008 och början av 2009.

I slutändan kan det dock ändå bli så att decoupling-tesen faktiskt kommer att visa sig ha en del poänger. Enligt den konjunktursyn som ser USA som världsekonomins motor så måste USA, och då framförallt USA:s konsumenter, visa vägen ur lågkonjunkturen för att övriga världen ska kunna gå mot en ny högkonjunktur. Under de senaste decennierna har USA för det mesta legat tidigt i konjunkturcykeln och därför agerat draglok i en återhämtning.

Frågan är dock om så blir fallet även denna gång. Måste en internationell återhämtning ledas av USA, eller kan USA denna gång komma att halka efter med en senare återhämtning än vissa andra länder? Isåfall skulle USA:s konsumenter kunna återställa sina balansräkningar utan att för den delen hindra global tillväxt.

Grundorsakerna till krisen fanns i länder som USA, Storbritannien, Spanien, Irland och vissa andra länder. Exportberoende länder med i grund och botten sunda finanssystem drogs ner av en minskad världshandel, men de har i vissa fall inte några stora obalanser att rätta till. De kan därför möjligen återstarta tillväxten snabbare. Kanske är det det som redan skett i några länder, eller kanske är det bara en tillfällig återhämtning med ytterliggare nedgång att vänta.

Låt oss titta på ett mått för produktionssidan och ett mått för konsumtionssidan för att se ifall vi kan se tecken på bra eller dålig följsamhet med amerikansk konjunktur för ett par länder, närmare bestämt Sverige och Kina.

Låt oss börja med att titta på produktionen, representerad av inköpschefsindex för tillverkningsindustrin. Vi börjar med att titta på utvecklingen i USA.

figur 1.  USAs inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (ISM) föll under 50, som innebär oförändrad aktivitet, i december 2007, för att sedan kort återvända över 50 i januari 2008. Sedan februari 2008 har indexet legat under 50 och vi är ännu en bra bit ifrån tillväxt inom tillverkningsindustrin i USA enligt detta mått. Den amerikanska lågkonjunkturen blir både lång och djup.

USA gick in i en recession kring årssikftet 2007-2008. Låt oss se hur Kinas och Sveriges inköpschefsindex skiljer sig från USA:s före och efter recessionens början.

figur 2. Efter att under 2006 och 2007 ha följt amerikanskt inköpschefsindex med en differens på upp till ca 6 punkter så började det hända saker 2008. I samband med att recessionen inleddes i USA i början av 2008 så såg vi decoupling, med en betydligt svarare utveckling i USA än i Kina, med en ökad differens som följd. Under mitten av 2008 försvann sedan differensen för att sedan variera under hösten. Under 2009 har en stor differens byggts upp med betydligt starkare utveckling i Kina än i USA.

Utifrån detta perspektiv ser det ut som att Kina nåddes av krisen betydligt senare än USA, men att Kina till slut inte längre kunde hålla emot under den djupaste delen av krisen. Efter den djupaste krisen har Kina i varje fall för tillfället åter lyckats frikoppla sin utveckling, och nu har frikopplingen blivit ännu tydligare än i början av lågkonjunkturen.

figur 3. För Sveriges del såg vi länge betydligt starkare inköpschefsindex än i USA. Sveriges konjunktur föll dock betydligt snabbare än den amerikanska och differensen blev till slut negativ med extremt svaga svenska inköpschefsindex under slutet av 2008 och början av 2009. I juni månad såg vi återigen en positiv differens öppnas upp.

Det är svårare att argumentera för att Sverige skulle ha lyckats frikoppla sin utveckling från USA. När krisen slog till ordentligt föll svensk produktion extremt snabbt. Möjligen ser vi tecken på att vi ska ha vissa förutsättningar för att frikoppla oss från en fortsatt svag konjunktur i USA efter att den akuta krisen avtagit.

För att titta på eventuell decoupling vad gäller konsumtionen kan vi jämföra detaljhandelsutvecklingen i dessa tre länder. Vi börjar återigen med att titta på utvecklingen i USA.

figur 4. I början av lågkonjunkturen uppvisade detaljhandeln i USA fortfarande positiva siffror mätt i löpande priser. Man ska dock minnas att vi i början av lågkonjunkturen fortfarande såg inflation och att detaljhandeln i reala termer föll även i början av 2008. I krisens akuta skede föll sedan detaljhandeln dramatiskt, och har ännu inte ha återhämtat sig. Detta är en del av en välbehövlig återställning av den amerikanska sparkvoten, som stigit snabbt under det senaste året, tack var minskad konsumtion.

Låt oss titta på detaljhandelns utveckling i Kina under samma tidsperiod

figur 5. Under 2008 utvecklades detaljhandeln till en början extremt starkt i Kina och det talades mycket om decoupling. I slutet av året drabbades dock även Kina av krisen och ökningstakten för detaljhandeln föll snabbt. Iår har dock åter ökningstakten hämtat sig en aning och avviker nu extremt mycket från utvecklingen i USA. Vad gäller detaljhandel kan man konstatera att Kina verkligen skiljer sig dramatiskt från USA.

figur 6. Vi har ännu inte gått siffror över den svenska detaljhandeln i Juni (dessa presenteras nästa vecka), men för Sveriges del ser vi en utveckling som till viss del följde USAs, men som aldrig föll lika djupt som USAs och som började återhämta sig efter ett fåtal riktigt svaga månader. Någon decoupling mitt under krisen är svår att tala om, men även detaljhandelsutvecklingen antyder att återhämtningen i Sverige kan ha påbörjats långt tidigare än i USA.

Slutsatsen blir att vi under en period i höstas hade en såpass djup och global kris att även de regioner som inte befann sig i krisens epicentrum påverkades, och i vissa fall extremt kraftigt. Före och efter den akuta krisen har dock vissa länder förmått att frikoppla sin utveckling hyggligt från den amerikanska lågkonjunkturen, med en senare start på lågkonjunkturen och tidigare tecken på återhämtning.