Banksystemet översvämmat av likviditet?
Jag har inte hunnit skriva något på ett tag, och tyvärr hinner jag inte heller idag med något längre inlägg. Jag skulle dock kort vilja kommentera ett faktum som jag tycker inte nämnts så mycket i övrig media.
Vid det senaste räntemötet beslutade Riksbanken att ge ut ytterligare ett långt lån till fast låg ränta. Lånet, som löper på ungefär 11 månader, gavs ut till fast ränta i en auktion där lägsta accepterade räntan var 0,4%. Detta är på många sätt en fantastisk ränta; räntan är lägre än den förväntade reporäntan under det kommande året och den är till och med lägre än den ränta som gäller på motsvarande statsskuldväxlar. Den totala storleken på auktionen var satt till högst 100 miljarder och auktionen genomfördes igår.
Vid de tidigare auktionerna har bud inkommit på något mer än den auktionerade volymen. Vid den första auktionen i juli, inkom bud på 186,5 miljarder och räntan hamnade på 0,45% och vid den andra auktionen inkom bud på 135,3 miljarder och räntan hamnade på 0,43%.
Vid gårdagens auktion inkom dock endast bud på 95,3 miljarder och räntan hamnade således på den lägsta accepterade, nämligen 0,4%.
Trots såpass fantastiska lånevillkor så finns det alltså inte ett intresse i banksektorn för att ta in hela slanten. Man kan nog lugnt konstatera att banksektorn är ganska välförsedd med likviditet just nu. Lånen till rörlig ränta skapar inte längre något intresse alls.
du missar dels att repan inte längre handlar om att "rädda systemet" utan att den har ett penningpolitiskt syfte (Riks visar att de tror på sin bana), dels att det finns ett tak för hur mkt varje bank får lägga (25mdr). Alltså kan(!) det finnas banker (t.ex Swedbank...) som fortfarande kan ha stora behov även om vissa andra har återfått balansen (SHB har ju t.ex fortfarande inte deltagit i varken repan eller andra statliga stödåtgärder)
Posted by peter on november 04, 2009 at 04:52 em CET #
Hejsan peter!
Jag har flera gånger skrivit om att syftet är just penningpolitiskt, så jag förstår inte riktigt den invändningen. Läs exempelvis http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/ifall_riksbanken_vill_s%C3%A4tta_tyngd där jag skrev om möjligheten till en lång repa till fast ränta i penningpolitiska syften innan Riksbanken beslutade om detta.
Däremot stämmer det att det finns institutbegränsningar och att det givetvis kan påverka i viss utsträckning, men den begränsningen är inte ny utan gällde även vid tidigare auktioner. Givetvis kan enskilda banker fortfarande vara oerhört sugna på lånen, men banksystemet som helhet uppvisar en allt större mättnadsgrad.
En sak som förändrats är att allt större säkerheter bundits upp på lång tid i tidigare auktioner och att det därigenom finns allt mindre lediga säkerheter att repa in. Även detta är ett tecken på hur god likviditeten nu är i banksystemet, i förhållande till mängden utgivna långa värdepapper.
Posted by Sloped Mind on november 04, 2009 at 08:43 em CET #
Min kommentar/fråga har inte så mycket med just denna post utan mer om banksystemet och penningsystemet i stort.
Det som jag alltid haft svårt med är det stora inslaget av planekonomi och marknadsstörning som finns i båda dessa system. Varför kan vi t.ex. inte ha ett penningsystem med marknadsprissättning på korta räntor? Varför måste vi ha en insättningsgaranti? (som innebär att bankerna får tillgång till kapital långt under marknadspris). Detta ser jag som två grundläggande problem/orsaker till nuvarande och kommande finansiella kriser. Skulle gärna se dina kommenterer Sloped Mind.
Posted by lars on november 05, 2009 at 02:48 em CET #
Detaljfråga: vad visar diagrammet över 12m statsskuldväxel egentligen? Gälden uppger själva att ngn sådan växel inte finns.
https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____15738.aspx
Posted by David on november 09, 2009 at 12:53 em CET #
David: Som du ser så har inte 12M-diagrammet uppdaterats sedan i juni. Hittills har jag inte velat ta bort diagrammet, då det fortfarande kan vara intressant att se hur räntan på den utvecklades då.
Posted by Sloped Mind on november 09, 2009 at 01:39 em CET #
Om man ska vara noggrann så fanns det ingen 12m ssvx i juni heller... Jämförelsen med att lånets ränta i den senaste auktionen var lägre än motsvarande ssvx är ju vansklig då. (den där serien kan ju vara en syntetisk 12m från en interpolerad avkastningskurva, men sådana kan ju exempelvis inte användas för att göra ngt arbitrage)
Posted by David on november 10, 2009 at 08:48 fm CET #
Där har du en bra poäng David! Det var slarvigt av mig och jag skäms lite över hur jag uttryckte mig om jämförelsen med ssvx. Jag borde ha jämfört med bostadspapper som det finns bättre löptidsmatch för. Givetvis ska dock bostadspapper ha en riskpremie.
Posted by Sloped Mind on november 10, 2009 at 11:08 fm CET #
I april 2009 höll Stefan Ingves ett tal på Duke university i North Carolina om "Monetary Policy in a Financial Crisis". Särskilt intressant är genomgången av riksbankens "unconvetional methods" som just handlar om att tillföra likviditet då nollränta i princip råder.
Länk till föreläsningen:
http://fora.tv/2009/04/28/Stefan_Ingves_Monetary_Policy_in_a_Financial_Crisis#fullprogram
Posted by Jonas on januari 07, 2010 at 06:21 em CET #