Bankrapporterna avklarade utan dramatik
I tisdags (22/7) avslutade Nordea och Handelsbanken storbankernas rapportsäsong. Nordeas rapport var stark och odramatiskt. Den visade på mycket god underliggande intäktsgenerering, med ett mycket starkt räntenetto, och med tanke på omständigheterna ett klart godkänt provisionsnetto. Kreditförlusterna var fortsatt låga, även om man varnade för fortsatt något stigande kreditföluster under andra halvåret.
Den bank som skapade mest dramatisk var Handelsbanken. Med en stor reservering för en osäker fodran på ett svenskt industriföretag kom Handelsbanken, som av många ses som den bank som ska ha den mest försiktiga utlåningsprofilen, med rapportsäsongens största negativa överraskning. Vi minns Handelsbankens tidigare problem med nedskrivningar i amerikanska värdepapper och det är lätt att fundera över om det nu är Nordea som ska ses som den stabilaste banken.
Nu när alla rapporterna är avklarade (läs om Swedbanks och SEBs här och här) kan det vara intressant att återkomma till den spread mellan 5-åriga statspapper och bostadsobligationer jag nämnde inför rapporterna:
Den 16 juli rapporterade SEB, vilket följdes av Swedbank den 17 juli och de övriga två, Nordea och Handelsbanken, den 22 juli. Vi kan i diagramet se att SEBs och Swedbanks rapporter minskade oron på marknaden något. Speciellt mottogs Swedbanks rapport med en lättnadens suck. Handelsbankens höga kreditförluster tycks sammanfalla med en viss återgång mot större oro. Fortfarande är ränte-spreadarna mycket klart förhöjda.
