Räntespreadar
Svensk TED-spread
TED-spreaden1, är ett mått på hur kreditrisk
prissätts, eftersom den utgör skillnaden mellan den ränta banker lånar
ut till varandra för och den riskfria räntan. Se denna artikel för en utförligare förklaring. Den TED-spread vi visar är den svenska
motsvarigheten och beräknas som skillnaden mellan 3-månaders STIBOR och
3-månaders statsskuldväxel. Den senaste tiden har räntan varit så volatil att det faktum att prisuppgifterna för statsskuldväxlarna inte nödvändigtvis avspeglar statsräntan vid exakt vid samma tidpunkt som STIBOR-fixingen genonförs påverkat TED-spreadens utseende vissa dagar, och speciellt då den stora räntesänkningens dag, den 4 december 2008. Jag använder därför statsfixräntan som referens för bildandet av TED-spreaden sedan dess. Detta kan inverka vad gäller kortsiktiga förändringar, men mönstret blir i huvudsak detsamma oavsett.
figur 1, Aktuell svensk TED-spread.
Det är även intressant att se hur STIBOR-spreaden utvecklats på en lite längre löptid. Problemet är dock att likviditeten på interbankmarknaden är väldigt dålig för längre löptider än tre månader, så detta blir något av en akademisk övning.
figur 2, Aktuell svensk 6-månaders STIBOR-spread.
Svensk RIB-spread
RIB-spreaden (Repo InterBank-spread) är ett annat mått på hur kreditrisk
prissätts. Beräkningen är i princip densamma som för TED-spreaden, men för en mycket kortare ränta, och eftersom det inte finns någon statsskuldväxel som bara löper över en natt, så jämför vi istället med reporäntan. Spreaden beräknas som skillnaden mellan Reporäntan och den kortaste interbankräntan (STIBOR T/N). Eftersom STIBOR T/N avgör räntan från morgondagen till dagen efter (därav T/N som står för Tomorrow/Next), så är Reporänte-serien förskjuten en dag. Under lugna förhållanden följer STIBOR T/N-räntan reporäntan + 10 baspunkter, vilket är detsamma som riksbankens finjusteringsränta. Vi har under senaste året många gånger haft en sådan oro på marknaden att den letat sig ner även till de kortaste interbankräntorna.
figur 3, Aktuell svensk "RIB-spread".
Svensk TED/STIBOR-spread-kurva
TED-Spread-kurvan eller STIBOR-spread-kurvan visar hur differensen mellan STIBOR och räntan på statsskuldväxlar skiljer sig mellan olika löptider (för den kortaste löptiden, över en natt, relaterar vi som tidigare till reporäntan istället för en statsskuldväxel). Normalt är differensen mycket liten vid korta löptider, eftersom banker normalt sätt bedöms som mycket kreditvärdiga på kort sikt. Ett problem vid framställandet av denna kurva är att vissa av löptiderna lider av dålig likviditet och därmed osäker prissättning. Vissa dagar kan därför kurvan se mycket besynnerlig ut, utan att det egentligen betyder något speciellt.
figur 4, Aktuell svensk "TED-spread-kurva".
Svensk bospread/REST-spread
Bospreaden eller REST-spreaden (Residential Treasury-spread) är ytterligare ett mått på hur kreditrisk prissätts. Beräkningen görs genom att räntan på en 5-årig bostadsobligation jämförs med räntan med på en 5-årig statsobligation.
figur 5, Aktuell svensk "Bospread".
1TED står egentligen för Treasury EuroDollar, men beräknas inte längre utifrån Eurodollar-kontrakt, utan utifrån LIBOR. För vår försvenskade variant kan namnet tyckas konstigt, men även i engelskt språkbruk är förkortningen inte längre korrekt, men såpass väl inarbetad att namnet består.