De amerikanska långräntorna har sedan årsskiftet stigit i en mycket hög takt. På den 10-åriga statsobligationen har räntan stigit från extremt låga dryga 2% strax före årsskiftet till nästan 4% idag, ett halvår senare, trots köp av långa obligationer av Federal Reserve i syfte att hålla nere långräntorna.

Räntestegringen, som visserligen inte tagit upp räntorna till någon speciellt hög nivå, innebär att det penningpolitiska klimatet i praktiken blivit något mindre ackommoderande, vilket bland annat påverkar aktiekurserna negativt. Även bostadsmarknaden i USA missgynnas av högre räntor, samtidigt som de högre räntorna minskar risken för en allt för hög inflation.

Under senare tid har vi sett en minskad riskaversion på finansmarknaderna generellt. Riskfyllda placeringar, såsom aktieplaceringar, har stigit i pris, medan säkra placeringar, som statsrisk, fallit i pris.

Under de senaste dagarna har utvecklingen accelererat, i varje fall på kreditmarknaderna. Den minskade riskaversionen tillsammans med ett enormt utbud av statsobligationer världen över tack vare de stora budgetunderskotten har drivit upp de långa räntorna på statsobligationer högst markant. Varje auktion av nya statsobligationer som mottas med ett något svalt intresse skickar upp räntorna tydligt, vilket vi bland annat såg igår, efter en amerikansk auktion av 30-åriga statsobligationer som mötte ett mindre intresse än väntat.

Idag meddelade Riksbanken att man sänker reporäntan med 50 punkter till 0,5%. Sänkningen var väntad, även om det fanns viss övervikt för de som trodde att man skulle sänka med 75 punkter. Lars E O Svensson avvek från majoriteten och ville sänka med just 75 punkter. Själv ville jag se en mindre sänkning, men samtidigt är skillnaden mellan min önskade ränta på 0,75% och den Riksbanken fastställde liten.

Två saker i beslutet tycker jag är extra intressanta.

I förra veckan inleddes handeln med RIBA-terminer, vilka jag tidigare skrivit om här. Man kan följa handeln här.

En av poängerna med RIBA-terminerna är att de ger oss möjlighet att snabbt avläsa marknadens reporänteförväntningar på olika tidshorisonter. Givetvis vill jag vara med och studera dessa reporänteförväntningar och har därför gjort en liten applikation för att studera vilken beslut som väntas vid varje räntemöte.

I december berättade Riksgälden att man övervägde att introducera en ny lång statsobligation, vilket jag skrev om här. Då nämnde man i ett första skede en 20-årig obligation som skulle kunna få samma förfallodatum som den långa realränteobligationen, men sedan dess har man riktat in sig på införandet av en 30-årig obligation och idag gavs den ut.

Den tecknade volymen var 38 075 miljoner och den såldes till en ränta av 3,75%. Tidigare hade man talat om en volym runt 20 miljarder, eller inom intervallet 15-30 miljarder, men man passade alltså på att ta in betydligt mer än så i en försäljning som får betecknas som en framgång.

Som jag skrivit om tidigare så har Bank of England börjat köpa långa statspapper, och den Schweiziska centralbanken har annonserat att man tänker göra detsamma. Vid dagens räntebesked från Federal Reserve meddelades att även de tänker ta ner räntorna längre ut på räntekurvan genom att köpa amerikanska statspapper direkt i marknaden.

Med andra ord så hjälper Federal Reserve till att finansiera USAs statsskuld med nya centralbankspengar, i förhoppningen att detta kommer att vara inflationsdrivande. I ett första skede är det dock en relativt liten åtgärd. Av en total skuld på i runda slängar 11 biljoner dollar så har Federal Reserve beslutat att köpa långa statspapper till ett värde av 300 miljarder dollar. De krisåtgärder man vidtagit i USA har dock tenderat att växa i snabb takt och det är mycket möjligt att vi får se större inköp längre fram.

Nasdaq OMX har meddelat att handel kommer att påbörjas med "Riksbanksfutures". Dessa har varit på gång ett tag, men projektet är nu äntligen sjösatt publikt och handeln ska komma igång den 15 april.

Detta tycker jag är en mycket bra idé, som i princip är detsamma som jag propagerade för i mitt inlägg om interbankmarknaden i somras

Idag meddelade Riksbanken att man kommer att erbjuda sina motparter lån med längre löptider, men till rörlig ränta. 

Sedan Riksbanken i oktober inledde sina auktioner av lån med längre löptider har ett problem med lånen varit att en fast minimiränta för dessa lån satts i direkt förhållande till reporäntan, vilket innebar att räntorna i tider med förväntningar om fallande reporäntor blev riktigt dåliga. Jag påtalade detta problem bland annat här. Detta problem minskade intresset för lånen och innebar högre upplåningskostnader för bankerna, och därigenom högre räntor för vanliga låntagare i ett läge då Riksbanken ville få ner dessa.

Den senaste tiden har skillnaderna mellan räntorna på statspapper för olika euroländer stigit dramatiskt, vilket riskerar att ställa till stora problem för några av de hårdast drabbade länderna vad gäller finansieringskostnaderna för diverse stimulanspaket.

I tisdags uppgick exempelvis ränteskillnaden mellan en tysk och en grekisk 10-årig statsobligation till hela 2,43 procentenheter.

Detta visar på en av svårigheterna med att integrera penningpolitiken mellan olika stater utan att integrera finanspolitiken

Utvecklingen för världsekonomin har som bekant under de senaste månaderna varit mycket svag. Under senare tid har vi dock kunnat se tecken på viss förbättring för krisens ursprungliga tyngdpunkt, kreditmarknaden. I vissa delar har förbättringen varit ganska markant.

I detta inlägg visar jag på några av dessa ljuspunkter.

Riksgälden har bråda dagar nu under kreditkrisen. Inte bara har man att hantera garantiprogrammet och Carnegie utan man har också som utgivare av statspapper turbulenta tider. 

Efter en period av lugna år för statspappersmarknaden, med relativt små emissionsvolymer på grund av stora budgetöverskott, och balanserad efterfrågan på grund av att andra papper, såsom bostadspapper, tagit en viktigare roll på marknaden, så har nu utvecklingen svängt.

Efter att ha begränsats av att lånebehovet varit minskande har Riksgälden inte kunnat upprätthålla emissioner av god storlek i speciellt många löptider, men den nya situationen ökar möjligheterna. I fredags meddelade också Riksgälden att man överväger att introducera en 20-årig statsobligation.

I media och i samhällsdebatten har vi under den senaste tiden gång på gång konfronterats med faktumet att bankerna inte sänker sina korta utlåningsräntor i samma takt som Riksbanken sänker reporäntan.

Efter Riksbankens senaste stora sänkningar uttrycktes oro från alla möjliga håll och kanter gällande huruvida bankerna faktiskt skulle följa med ner, och finansministern var såpass orolig att han såg det som lämpligt att ta till en ganska plump form av moral suasion när han talade om att bankerna inte skulle "talla i godisskålen".

Så vad har hänt? Om vi ett tag struntar i det faktum att bankerna inte kan finansiera sig till reporäntan, och jämför bolåneräntorna med reporäntan, hur mycket mindre än reporäntan har de korta bolåneräntorna fallit sedan Riksbanken började sänka? Svaret borde förvåna vissa, då bankerna faktiskt generellt tycks ha sänkt lika mycket som Riksbanken.

Jakten på säkra likvida dollar-placeringar att sitta i över årsskiftet fortsätter. Korta statspapper är en given favorit.

I dagens auktion av 4-veckors tresaury bills inkom bud på totalt ca $59,5 miljarder, varav ca $17,5 miljarder accepterades, till 0% ränta (!).

Med tanke på den kostnad för administration ett sådant köp innebär blir avkastningen i praktiken negativ. Man får alltså betala pengar för att låna ut pengar till amerikanska staten just nu och för detta står folk i kö. Inte konstigt att de inte oroar sig överdrivet mycket för hur man ska finansiera stora stimulanspaket.

Jag har tidigare kommenterat att en anledning för dollarns styrka på senare tid ironiskt nog kan vara att det är i USA kreditkrisen har sitt epicentrum. Jag skrev att en global jakt på dollar-likvider drev upp dollarkursen. Denna jakt berodde inte på åsikter om fundamentala värden, utan på att diverse banker helt enkelt var tvungna att få tag i dollar.

Låt mig ge ett konkret exempel på hur detta kan ske.